Ytterligare en fördel med plastmatta på badrumsgolvet är att man inte behöver golvvärme.Rkarlsson skrev:
Plastmattan leder inte värme lika lätt och känns inte kall att gå barfota på som ett ouppvärmt klinkergolv gör.
Fördel att ha vattenburen värme i golvet så torkar de upp snabbare på vintern och man har varma goa fötter.KnockOnWood skrev:
Plattorna är inte lika känsliga mot missfärgning som plastmatta heller.
Äh nu är du kinkigK Kirre2 skrev:
Fick en ny plastmatta i lägenheten, den tålde inte en vattenskrapa. Ljus matta tyvärr.
Tänk på att Ni har ett delat ansvar här för eventuell framtida renovering om det är en skada. Stadgarna styr lite fördelning men om det är standardstadgar så bör det vara följande. Om jag förstod rätt så är badrummet renoverat typ 1994 av föreningen i samband med stambyte. Om inte bostadsrättsinnehavarna efter detta gjort en badrumsrenovering så har normalt slitage skett alternativt dåligt arbete vid stambytet. Detta innebär att det inte kan åläggas oaktsamhet på bostadsrättsinnehavaren.
Om det är en skada så skall föreningen stå för rivning, uttorkning samt återställande av stomme innanför tätskikt till lika standard som föreningen uppfört tidigare fast med dagens gällande branschregler. Vid gipsväggar exempelvis regla om för ökad regeltäthet, osb-skiva, gipsskiva mm för att kunna använda kakel och klinkers. Sedan är tätskiktet och ytskiktet tillsammans med toalett, skåp, duschblandare mm bostadsrättsinnehavarens ansvar. Absolut lättast i ett sådant läge, om man inte vill göra sin egen del själv, är att ta in pris för allt arbete där byggaren då delar upp priset för de två olika delarna (Ni respektive BRF) och att Ni och styrelsen är överens om detta. Eventuellt en tredje del som kanske täcks av försäkringen och som det bolaget skall stå för och de är med på det. En ansvarig för hela arbetet med branschbehörighet själv eller underentreprenör till denna.
Om det är en skada så skall föreningen stå för rivning, uttorkning samt återställande av stomme innanför tätskikt till lika standard som föreningen uppfört tidigare fast med dagens gällande branschregler. Vid gipsväggar exempelvis regla om för ökad regeltäthet, osb-skiva, gipsskiva mm för att kunna använda kakel och klinkers. Sedan är tätskiktet och ytskiktet tillsammans med toalett, skåp, duschblandare mm bostadsrättsinnehavarens ansvar. Absolut lättast i ett sådant läge, om man inte vill göra sin egen del själv, är att ta in pris för allt arbete där byggaren då delar upp priset för de två olika delarna (Ni respektive BRF) och att Ni och styrelsen är överens om detta. Eventuellt en tredje del som kanske täcks av försäkringen och som det bolaget skall stå för och de är med på det. En ansvarig för hela arbetet med branschbehörighet själv eller underentreprenör till denna.
