Upplag av bjälke på klenare stolpe/tegelmur
Jag har en 8"*8" bjälke som jag skall ha som avväxling för en vägg. Som upplag i ena änden har jag (tänkt ha) en 95*95 stolpe, i andra änden en uppmurad tegelvägg som ligger s.a.s. parallellt med bjälken. Bredden är en stens bredd, dvs ca 120mm
Min fundering är att bjälken är så pass mycket bredare än upplagen, på muren kommer bjälken vara ca 40 mm bredare än muren på varje sida-
På stolpen handlar det om drygt 50 mm.
Jag funderar på om jag skall göra urtag i bjälken för stolpen respektive muren för att få ett så stabilt upplag som möjligt och undvika att bjälken kantrar på upplaget (vilket iofs borde vara mindre sannolikt), eller om det finns något annat sätt att göra det på.
Jag vill inte gärna gå upp i dimension på stolpen, då jag vill ha så lite stolpe som möjligt synlig, en stor del av den försvinner när jag reglar upp den ojämna väggen.
Synpunkter och tips önskas.
(ps. det är inte bjälken på bilden det handlar om i texten)
Så här ser upplaget på muren ut:
Min fundering är att bjälken är så pass mycket bredare än upplagen, på muren kommer bjälken vara ca 40 mm bredare än muren på varje sida-
På stolpen handlar det om drygt 50 mm.
Jag funderar på om jag skall göra urtag i bjälken för stolpen respektive muren för att få ett så stabilt upplag som möjligt och undvika att bjälken kantrar på upplaget (vilket iofs borde vara mindre sannolikt), eller om det finns något annat sätt att göra det på.
Jag vill inte gärna gå upp i dimension på stolpen, då jag vill ha så lite stolpe som möjligt synlig, en stor del av den försvinner när jag reglar upp den ojämna väggen.
Synpunkter och tips önskas.
(ps. det är inte bjälken på bilden det handlar om i texten
)Så här ser upplaget på muren ut:
Du ska inte ta ur bjälken då det försvagar änden på den. Upplagen kan du bredda genom att lägga en regel tvärs under bjälken. Trä har olika bärkraft beroende på vilken riktning lasten ligger på. Hade ett liknande problem med en limträbalk men där har tillverkarna enklare beräkningsprogram som man kan använda.
Tack för det! Men vad är det för skillnad att lägga en regel tvärs upplaget, mot att lägga balken direkt på? Det borde bli samma belastning på regeln som det blir på balken utan regeln?
Eller handlar det om att man lägger en regel där fiberriktningen hamnar tvärs upplaget=tåligare?
Räcker det med ett upplag som är 45mm djupt, balken är ca 380 cm lång?
Funderar om det går att göra ett upplag på timmerväggen av en liggande regel med samma bredd som balken, och stötta den med en eller två st 45*95 som står på bjälklaget och skruvas i timmerväggen.
Kan det vara tillräckligt för att ta upp lasterna?
Eller handlar det om att man lägger en regel där fiberriktningen hamnar tvärs upplaget=tåligare?
Räcker det med ett upplag som är 45mm djupt, balken är ca 380 cm lång?
Funderar om det går att göra ett upplag på timmerväggen av en liggande regel med samma bredd som balken, och stötta den med en eller två st 45*95 som står på bjälklaget och skruvas i timmerväggen.
Kan det vara tillräckligt för att ta upp lasterna?
Utan att veta hur stor upplagsreaktionerna (trycklasterna) är i upplagen, går det inte att besvara din sista fråga. Dvs. hur stor linjelast som vilar på bjälken dividerat med två (2).
Du har oxå vid stolpen att beakta att trycket tas upp parallellt fibrerna i den (vilket är helt okej) men vinkelrätt mot fibrerna i bjälken (vilket är sämre ur hållfasthetssynpunkt).
Vid tegelmuren har du att beakta att vinkeländringen (till följd av nedböjning i bjälken) ger en krosseffekt i virket där muren slutar/upplaget börjar. Därför bättre att antingen lägga på en bit hårdare gummi (bildäck) mellan bjälke och tegelmur (bäst), eller dra in bruket under bjälken upp till fem centimeter för att ge rum för sådan vinkeländring.
Som styrning för bjälke/stolpe kan du använda en bit M16 gängstång som du borrar ner mitt i stolpen och låter gå upp en fem centimeter i bjälken. Den ger ingen hållfasthetsnedsättning.
Som styrning bjälke/tegelmur kan du mura in ett par bitar fi tio kamjärn i fogarna så att de går in 10 cm i bjälken. Inte heller dessa ger någon hållfasthetsnedsättning.
En 8"x8" bjälke kommer inte att kantra. Men är den homogen (tagen hel ur ett träd) får du räkna med att den kan komma att vrida sig och med tiden även spricka radiellt, sett ur tvärsnittet. Därför bättre att använda 2 stycken 4"x8" som är vändlimmade (kärnsidan ska vara utåt i båda stockarna) och skruvade samman. Då motverkar virkets 'inneboende' krafter varandra så att bjälken förblir rak och en kärnsida sprickor inte lika lätt som en ytvedssida.
_________________
Byggaren
Du har oxå vid stolpen att beakta att trycket tas upp parallellt fibrerna i den (vilket är helt okej) men vinkelrätt mot fibrerna i bjälken (vilket är sämre ur hållfasthetssynpunkt).
Vid tegelmuren har du att beakta att vinkeländringen (till följd av nedböjning i bjälken) ger en krosseffekt i virket där muren slutar/upplaget börjar. Därför bättre att antingen lägga på en bit hårdare gummi (bildäck) mellan bjälke och tegelmur (bäst), eller dra in bruket under bjälken upp till fem centimeter för att ge rum för sådan vinkeländring.
Som styrning för bjälke/stolpe kan du använda en bit M16 gängstång som du borrar ner mitt i stolpen och låter gå upp en fem centimeter i bjälken. Den ger ingen hållfasthetsnedsättning.
Som styrning bjälke/tegelmur kan du mura in ett par bitar fi tio kamjärn i fogarna så att de går in 10 cm i bjälken. Inte heller dessa ger någon hållfasthetsnedsättning.
En 8"x8" bjälke kommer inte att kantra. Men är den homogen (tagen hel ur ett träd) får du räkna med att den kan komma att vrida sig och med tiden även spricka radiellt, sett ur tvärsnittet. Därför bättre att använda 2 stycken 4"x8" som är vändlimmade (kärnsidan ska vara utåt i båda stockarna) och skruvade samman. Då motverkar virkets 'inneboende' krafter varandra så att bjälken förblir rak och en kärnsida sprickor inte lika lätt som en ytvedssida.
_________________
Byggaren
Oj, oj det var mycket där . Ska sätta mig in i det under några timmar. Tackar och bockar, kommer säkert med en del frågor på det.
Bjälken är nog sissådär minst 100 år, så jag tror den både vridit sig och spruckit klart. Jag har idag två ihopskruvlimmade 45*195 som spänner över 230 cm på denna plats, men vill slippa en stolpe mitt på golvet och få lite mer passande bjälke, huset är över 100 år det med.
. Ska sätta mig in i det under några timmar. Tackar och bockar, kommer säkert med en del frågor på det.Bjälken är nog sissådär minst 100 år, så jag tror den både vridit sig och spruckit klart. Jag har idag två ihopskruvlimmade 45*195 som spänner över 230 cm på denna plats, men vill slippa en stolpe mitt på golvet och få lite mer passande bjälke, huset är över 100 år det med.
Vill bara upplysa dig om att en 8"x8" bjälke har ett Wx (böjmostånd) på 1333 cm3 medan en bjälke av två hoplimmade 45x195 har ett Wx på 570 cm3. 'Åtta ggr. åttan' skulle alltså i praktiken kunna bära nästan 3 ggr. så mycket som den bjälke du nu har, men det är inte korrekt. Du får ta hänsyn till sprickorna i 'åtta ggr. åttan' och då blir det effektiva tvärsnittet mycket mindre och därmed Wx lägre. Om det dessutom är sämre virkeskvalitet i 'åtta ggr. åttan' än det är i den nuvarande 2x4,5x19,5-bjälken, så inverkar det oxå negativt på bärförmågan. Hel stock brukar klassas i lägsta hållfasthetsklass beroende på att kvistarna i virket kan vara inväxta ända till kärnan, vilket inte går att se i en hel stock. Därför lägsta hållfasthetsklass. Däremot kan man utmärkt väl se på en sågad 45x195 om det är genomgående kvist (försvagning) eller bara en kvist som finns i kanten (som oxå ger en förvsvagning i hållfastheten men på olika sätt beroende på var och hur kvisten sitter) eller om den är kvistfri (högsta hållfasthetsklass).
Samtidigt ökar du spv. från 2.3 m till 3.8 m vilket ger ett ökat moment (nedböjning) som är avsvärt större än den höjning i Wx dimensionsändringen ger. Räknat med lägsta hållfasthetsklass i båda fallen ger det en ökning av Mmax (maximalmomentet) på inte mindre än 42% om q/m (belastningen/meter bjälke) är lika stor i båda fallen. Det är den troligen inte eftersom en 3.8 m lång bjälke belastas mer från ovanförliggande del än en 2.3 meters. Dubbelt upp är mer troligt, vilket i så fall skulle gå jämnt ut med ökat Wx även om hänsyn tas till sprickbildningen i 'åtta ggr. åttan'. Men... då är inte någon hänsyn tagen till långtidsdeformationen (bestående nedböjning) Ymax. Den får högst vara1/400-del av spv. dvs. 9,5 mm på mitten vid 3.8 m spv.. Jag skulle därför tro att Ymax blir dimensionerande i ditt fall.
_________________
Byggaren
Samtidigt ökar du spv. från 2.3 m till 3.8 m vilket ger ett ökat moment (nedböjning) som är avsvärt större än den höjning i Wx dimensionsändringen ger. Räknat med lägsta hållfasthetsklass i båda fallen ger det en ökning av Mmax (maximalmomentet) på inte mindre än 42% om q/m (belastningen/meter bjälke) är lika stor i båda fallen. Det är den troligen inte eftersom en 3.8 m lång bjälke belastas mer från ovanförliggande del än en 2.3 meters. Dubbelt upp är mer troligt, vilket i så fall skulle gå jämnt ut med ökat Wx även om hänsyn tas till sprickbildningen i 'åtta ggr. åttan'. Men... då är inte någon hänsyn tagen till långtidsdeformationen (bestående nedböjning) Ymax. Den får högst vara1/400-del av spv. dvs. 9,5 mm på mitten vid 3.8 m spv.. Jag skulle därför tro att Ymax blir dimensionerande i ditt fall.
_________________
Byggaren
Om jag sammanfattar dina svar så tolkar jag dem som att den ökade dimensionen av bjälken kompenserar för den ökade belastningen/momentet, under förutsättning att nuvarande bjälke belastas i proportion till dess dimensioner. Det jag ska beakta primärt är den bestående nedböjningen.
Jag tror att jag känner mig lite säkrare på det här nu, särskilt eftersom jag från första början inte är helt säker på att den tidigare rivna väggen verkligen var bärande. Den 3 m långa väggen stod ursprungligen parallellt med långsidan på husekroppen, 2 m från ena långsidan, 3,70 från den andra, men den var byggd av spontade bräder i dimension 3/4 "* 4" spikade på en klen stomme av vankantade 2"*3", dessutom med en dörröppning utan särskild avväxling. Det som gjorde att jag växlade av den med en balk var att ovan väggen löper 2 st bjälklagsbjälkar 6"*6" med c/c ca 120cm.
Vinkelrätt mot dessa löper idag, på ovansidan, underramen till nya takstolar, vilka är förankrade i de nya balkarna i varje kryss med limskuvade 45*45.
1000 tack för uttömmande svar!
Jag tror att jag känner mig lite säkrare på det här nu, särskilt eftersom jag från första början inte är helt säker på att den tidigare rivna väggen verkligen var bärande. Den 3 m långa väggen stod ursprungligen parallellt med långsidan på husekroppen, 2 m från ena långsidan, 3,70 från den andra, men den var byggd av spontade bräder i dimension 3/4 "* 4" spikade på en klen stomme av vankantade 2"*3", dessutom med en dörröppning utan särskild avväxling. Det som gjorde att jag växlade av den med en balk var att ovan väggen löper 2 st bjälklagsbjälkar 6"*6" med c/c ca 120cm.
Vinkelrätt mot dessa löper idag, på ovansidan, underramen till nya takstolar, vilka är förankrade i de nya balkarna i varje kryss med limskuvade 45*45.
1000 tack för uttömmande svar!