Tyg eller papper på ledningen?

[barfotalasse]

Hade slik gammal kulo på vind och övervåning, kanske från 1907 (byggåret) då eller 1918 eller 1928 (ombyggnationer). Den var så vackert och omsorgsfullt dragen att jag fick ta bort den med tårar i ögonet. Tror det kan finnas nån rest kvar nånstans, men bortkopplad då.
Fanns också tvinnad tygkabel och nån sorts pre-kulo med kladdigt hölje.

Ja vackert gjort är det, men nog blev vi förvånade när det plötsligt spreds en svag tjärdoft i ett rum. Vi fattade noll, men så försvann doften för att så småningom ersättas av den typiska doften av bränd kabel... Behöver väl inte säga att elektrikern som byter kabel är en välkommen hantverkare!

 

[tommib]

Troligen skapad av någon man som hette Bergman

Ära den som äras bör

Ernst Kuhlo uppfann nämnda kabel. Byter man till tyska Wikipedia jämför de faktiskt just Kuhlokabel (tydligen ibland benämnt Kuhlorör) med just Bergmannrör.

 

[Thomas_Blekinge]

Jag anser att gamla ledningar ska ersättas men nya säkra kablar.
Och de nya säkra ledningar ska läggas med samma yrkesstolthet och sinne för estetik som för 50 eller hundra år sedan. Det ska vara en fröjd att se på eldragningar i det egna huset.

 

[claesborjesson]

Sysslar man med lite tyngre ledningar pratas det om PILC (Paper Insulated Lead Cable).
[bild]

Ser ut som en högspäntkabel (alltså för mer än 1000 volt) eller .....

 

[Thomas_Blekinge]

Ära den som äras bör

Ernst Kuhlo uppfann nämnda kabel. Byter man till tyska Wikipedia jämför de faktiskt just Kuhlokabel (tydligen ibland benämnt Kuhlorör) med just Bergmannrör.

Mycket spännande läsning, tack för det!
De första elverken tjänade oftast att belysa nöjeslokaler. Debitering skedde per glödlampa, ett debiteringssät som tydligen även fanns senare i Sverige. Därför kom der fram strömtjuvar som kunde kopplas in i kökslampan för att förse ett elektriskt strykjärn med el.

 

[claesborjesson]

Om jag minns rätt så mätte jag upp ca 30-40 volt mellan höljet och 0-ledning! Så man kan nog säga att det är farliga ledningar som snarast bör bytas ut.

Kabelisoleringen behövde inte alls vara dålig, om det var en modern digital voltmeter så belastar de inte mätobjektet, de visar då spänning, trots att det inte är något fel. När elektriker skall testa en kabel eller annan utrustning, använder många en spänningsprovare som samtidigt belastar mätobjektet.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Slugge]

När jag gick i elektriker lära 1960-62 fick vi övar med kuhlo-böjtång till perfektion. Riktigt snygga installationer. Den tidens Kulo (EKR) bestod av plastisolerad EK med paralella papperssnören som utfyllnad till rund sektion och mantlad med galvar plåt falsad och formad till rund sektion. En ledninge helt suverän att lägga i snygga och raka montage med snygga böjar. En konstform.
Efter yrkesskolan har jag aldrig lagt en enda kulo eller sett någon annan göra det heller.
Khulo har lagts från elektricitetens begynnelse. Troligen skapad av någon man som hette Bergman efter det att han skapat B-röret. En föregångare till dagens installatonsrör, 15,2 mm yttre mått och klädd inuti med en form av tjär-impregnerat papper 11 mm inre diameter. Jämför med PG-11/15,2.
Khulo har funnits i många varianter med gummiisolering. Ledningar fram till slutet/mitten av 1930-talet kan ibland påträffas helt oanfrätta av tidens tand medan ledningar därefter, som inte behandlats korrekt vid montaget, inte ens överlevde i till slutet av 40-talet då PV-isolerade ledare kom. Vanligtvis är det ingen fara med isoleringen så länge ledningen får sitta i fred. Men så snart den vidrörs faller gummit av som ett tunt puder och det enda som sedan isolerar är eventuell pappersisolering plus lite juteväv, impregnerad med någon bergolja, nu helt intorkad. Även gamla plastisolerade ledare kan stundom vara i fara när trådarna böjs genom att plasten spricker, men det är sällsynt.
Khulo fick endast användas i torra, isolerade och icke brandfarliga rum. Det är vanligt att en spänningskänslig testmejsel med glimlampa indikerar en inducerad spänning när man vidrör manteln. Det är helt normalt och lampan slocknar när man tar på ledningen. Om det inte är något fel på ledningen, givetvis. I de äldre föreskrifterna fanns formuleringen "kopplingar skola utföras i därför speciellt avsedda rymliga dosor". Och inga dosor kan vara mindre än dåtidens khulodosor. Dessutom fick ledningarna inte tränga in i dosan, vilket inte alltid är fallet, avstånden mellan plåtmanteln och ledarna i Kuhlodosorna är ofta kort.

Installatören, kul att höra er input, du. Elmont och Fotografen har hållit på med dessa installationer redan då andra världskriget rasade, förstår att det inte finns så mycket foton från den tiden, men era historier är högst intressanta, finns inte många med den kunskapen längre, kanske GK100, då han är allvetande inom el, tack för dina inlägg också.

 

[Mikael_L]

Khulo har lagts från elektricitetens begynnelse. Troligen skapad av någon man som hette Bergman efter det att han skapat B-röret.

Som tommib redan funnit, så kommer kulon (idag EKRK) från en tysk herre som hette Ernst Kuhlo. Mer om denna kabel och lite andra kablar kan man läsa om i denna artikel om historiska elkablar.
http://www.fluxio.se/artiklar/12-historiska-elinstallationskablar.html

Bergman (var det Bergmann ...?) utvecklade ett helt system, precis som du var inne på, tunna förblyade plåtrör 15,2mm, med papper i, och tillhörande dosor osv.
System Bergmann hette det, och förr i tiden kunde man höra elektriker prata om B-dosor, b-rör.
Det installerades mycket sådant, jag stöter på det med jämna mellanrum i hus från 40-50-talet.

 

[Mikael_L]

Mer om denna kabel och lite andra kablar kan man läsa om i denna artikel om historiska elkablar.
[länk]

Då fluxio legat nere länge, och kanske aldrig återuppstår så skickar jag en länk till denna artikel som går att finna hos waybackmachine:
https://web.archive.org/web/2016122...klar/12-historiska-elinstallationskablar.html

Jag råkade stöta på denna länk i ett helt annat syfte, men kom ihåg att jag länkat till fluxio-artikeln någonstans i BH, så här kommer det en ny chans att läsa Per Wendt's jättefina artikel.

 

[droopy]

Kabelisoleringen behövde inte alls vara dålig, om det var en modern digital voltmeter så belastar de inte mätobjektet, de visar då spänning, trots att det inte är något fel. När elektriker skall testa en kabel eller annan utrustning, använder många en spänningsprovare som samtidigt belastar mätobjektet.
[bild]

De flesta billigare multimetrar är "hög ohmiga" och kan ge höga volttag av ofarlig spänning som inte är "riktig" spänning. Det räcker med att en kabel ligger intill en annan för att ge felaktiga mätvärden. Mäter man istället med en lågohmigt instrument så får man mer sanna värden. Ex kan det vara en äldre voltmeter med visare då spolen i sig belastar kretsen.

 

[Daniel 109]

En digital multimeter visar den spänning som finns där vid mätningen. Den visar inte en högre spänning än det är. Men eftersom den belastar väldigt lite så säger det inget om huruvida det finns någon ström att tala om.

 

[Mikael_L]

Du skriver absolut mer tekniskt korrekt, jag tror dock att det är det fenomenet som droopy åsyftar.

 

[Daniel 109]

Ja det får vi verkligen hoppas att det är mer korrekt. Det inläget har inte mycket som är korrekt.

 

[Mikael_L]

Jag tycker absolut inte att det inlägget var så dåligt att det förtjänar så mycket kritik.

Både du och droopy hade ju kunnat varit betydligt mer förklarande och pedagogisk, men om man bara vill klaga för klagandets egen skull så är du helt rätt nu.

 

[Daniel 109]

Jag har inte klagat alls. Så hur kan du få det till att jag klagar mycket?