Jag skulle krävt återställning till ursprungligt skick, utfört av ett proffs. Hade jag inte fått det, så skulle jag gått till rätten med samma krav. Det är inte orimligt, och jag skulle antagligen fått det. Jag skulle antagligen försöka få det timeboxat, så att det måste vara gjort inom, säg, en månad, så att det inte drar ut på tiden (det är dessutom antagligen dyrare att göra det på vintern).
Hade jag behövt vara tvungen att dra det i rätten, så skulle jag nog, när det var återställt, kapat ner det och byggt ett plank istället, bara för att reta förövaren lite extra.
Jag gillar inte skadegörelse på mitt stuff...
Hade jag behövt vara tvungen att dra det i rätten, så skulle jag nog, när det var återställt, kapat ner det och byggt ett plank istället, bara för att reta förövaren lite extra.
Jag gillar inte skadegörelse på mitt stuff...
Finns det proffs på slyplantering?
Om man röjt på ett ställe man tror är på rätt sida gränsen har man inte gjort något moraliskt fel.
Om man röjt på ett ställe man tror är på rätt sida gränsen har man inte gjort något moraliskt fel.
Njaaoo. Moraliskt kan man hävda att man borde prata med grannen om planerna. Nu verkar det ju ev. ha varit en del missförstånd mellan de 3 inblandade parterna om vad som pratats om.D Daniel 109 skrev:
Man tog ju bort det där med att kunna köpa prylar i "god tro" för några år sedan. Jag kan tycka att samma sak borde gälla i ett sånt här fall. Ska man pilla på mark och växter som är i närheten av en tomtgräns borde man vara skyldig att se till att man har koll på ditt och mitt... Det hade hjälpt TS. Tyvärr ser väl inte lagen ut på det viset...
T trabyggare skrev:
Jag baserar det enbart på TS uppgifter. Det är en förutsättning att man har sina koordinater eller nån referens. Jag har tex inga tomtrör men jag har mina exakta koordinater utsatta på ritning. Skillnaden mellan om min far som också har samma utrustning, om kommunens mätenhet eller Lantmäteriet gör utsättningen är endast marginell och Lantmäteriets utsättning "är lag" och per definition "den rätta", befästs med fast stolpe och kostar en dryg månadslön. Det slår eventuellt nån cm hit och dit. Vilken som är rätt och fel i verkligheten varierar nog med dagsform men det är per definition alltid den från Lantmäteriet som är rätt oavsett om den är fel eller inte.
Man har likväl begått ett brott. Man är liksom ansvarig för sina egna handlingar oavsett vilket.D Daniel 109 skrev:
"Moraliskt fel", på riktigt, vad har det öht med saken att göra och hur får du ens in det i sammanhanget? Gör rätt för sig för katten så är saken ur världen..... eller ta det som en råtta i Tinget istället. Fritt val.
Om en åklagare, efter polisanmälan, väljer att stämma så kan man biträda åtalet med ett skadeståndsyrkande (istället för att själv stämma i tingsrätt, vilket iofs inte är dyrt inledningsvis men som kan bli det om man måste betala rättegångskostnader om man förlorar). Det är då fråga om skadegörelse. För att det ska vara fråga om skadegörelse ska skadan ha inneburit ett men för personens rätt till egendom som avses i 12 kap. 1§ brottsbalken. "Den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år". Enligt andra paragrafen döms man till böter eller fängelse i sex månader modet är fråga om ett ringa brott. Enligt två a paragrafen kan man dömas för åverkan till böter om man i skog eller mark exempelvis tar växande träd eller gräs eller träd som fällts av vinden. Det gäller också ris, grenar mm (det sista bara för att poängtera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa beteenden).
Det bästa är ju att uppskatta det ekonomiska värdet och sedan överväga en polisanmälan. I det övervägandet får man ta med en ev. konflikt med en granne och om det inte går att få denne att självmant återställa/betala ett skadestånd. Går man vidare så är det bra att vara säker på var tomtgränsen går, kanske höra med lantmäteriet först? Om åklagaren inte stämmer utan lägger ned åtalet/utfärdar ett strafföreläggande så får man stämma själv vid tingsrätt. Se gärna Nja 2015 s. 199 (Nja 2015:18) där Högsta domstolen ansåg att tre självsådda tallar och en som skadats så den fick fällas innebar skadegörelse av normalgraden (värdet är en del av den bedömningen). Påföljden blev böter. Man pratar om vedvärde och ytterligare värde mm. Se även punken 10 där man nämner äldre rättsfall där man förutom vedvärdet tagit hänsyn till trädens prydnadsvärde. Se även punkten 18 om avskärmning mm.
Det går att skriva mycket om detta, men klart är ju att man inte bara får ta bort det som växer på annans mark. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så kan man, om olägenhet. ta bort det som hänger in på ens tomt och rötter som tränger över tomtgränsen. Men jag skulle i ett sådant fall kontakta grannen för att undvika att man skadar växter och själv blir skadeståndsskyldig.
Det bästa är ju att uppskatta det ekonomiska värdet och sedan överväga en polisanmälan. I det övervägandet får man ta med en ev. konflikt med en granne och om det inte går att få denne att självmant återställa/betala ett skadestånd. Går man vidare så är det bra att vara säker på var tomtgränsen går, kanske höra med lantmäteriet först? Om åklagaren inte stämmer utan lägger ned åtalet/utfärdar ett strafföreläggande så får man stämma själv vid tingsrätt. Se gärna Nja 2015 s. 199 (Nja 2015:18) där Högsta domstolen ansåg att tre självsådda tallar och en som skadats så den fick fällas innebar skadegörelse av normalgraden (värdet är en del av den bedömningen). Påföljden blev böter. Man pratar om vedvärde och ytterligare värde mm. Se även punken 10 där man nämner äldre rättsfall där man förutom vedvärdet tagit hänsyn till trädens prydnadsvärde. Se även punkten 18 om avskärmning mm.
Det går att skriva mycket om detta, men klart är ju att man inte bara får ta bort det som växer på annans mark. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så kan man, om olägenhet. ta bort det som hänger in på ens tomt och rötter som tränger över tomtgränsen. Men jag skulle i ett sådant fall kontakta grannen för att undvika att man skadar växter och själv blir skadeståndsskyldig.
fsn: det varen kommentar på et tidigare inlägg. ”Nej "jag trodde" duger inte moraliskt sett.”
Hur det kom in där vet jag inte.
ToRy: ”Godtro” begreppet finns definitivt kvar. Har man köpt något i godtro har man inte gjort något brottsligt.
Hur det kom in där vet jag inte.
ToRy: ”Godtro” begreppet finns definitivt kvar. Har man köpt något i godtro har man inte gjort något brottsligt.
Nej, man begår ett brott om man med uppsåt tar bort träd o buskar på annans mark.F fsn skrev:
Och rättsligt så är man inte ansvarig för alla sina handlingar. Man kan bli skadeståndsskyldig om du ned uppsåt skadar annans egendom (brottsligt), eller om du av oaktasamhet/vårdslöshet skadar annans egendom. I det här fallet låter det som "förövaren" trodde han var på rätt sida gränsen. Beroende på vad han baserat den uppfattningen på, så kan det vara oaktsamhet, eller en "hederlig" olyckshändelse.
Det är en vanlig föreställning att man är ansvarig för sina handlingar, även inför andra. Man kan vara ansvarig moraliskt, men i de flesta fall är du inte formellt ansvarig för dina handlingar, såvida de inte är brottsliga (med uppsåt), eller handlar om vårdslöshet. Undantag från detta är bilkörning, och hundägande. Du är alltid ansvarig för de skador du vållar med din bil, oavsett omständigheterna (mer än att du faktiskt vållade skadan). Du är också alltid strikt ansvarig för vad din hund ställer till med oavsett hur mycket försiktighetsåtgärder du gjort för att hindra hunden från att skada andra.
Jag tror att det finns några enstaka fler fall där absolut ansvar gäller.
Dokumentera att bonden medgett att de inte sagt till. Tex i mail till bonden eller i egen anteckning.
Skriv en egen stämning till tr. På ca 20000. Max 1/2 basbel. Det är rätt lätt. Visa upp för bonden. Vill han inte betala. Skicka in. Garanterad vinst.
Skriv en egen stämning till tr. På ca 20000. Max 1/2 basbel. Det är rätt lätt. Visa upp för bonden. Vill han inte betala. Skicka in. Garanterad vinst.
Sedan lär han djävlas så mycket det går, på rätt sida lagen.
Fast det räcker ju inte med att bara hävda "god tro", det måste ju vara rimligt också.D Daniel 109 skrev:
"Jag köpte Rolexklockan av den här gatuförsäljaren för 500 kronor, för jag trodde faktiskt inte den var värd med, för det sa han som sålde den, ...han sa att den bara är värd 500 kr. Att han sprang ut med ansiktsmask från klockaffären precis före trodde jag berodde på att han frös i ansiktet, och hade bråttom. Inte trodde jag att den klockan var värd 150.000 kr? De här små diamanterna trodde jag bara vara plast eller i bästa fall glas."
Överdrivet exempel, men bara för att demonstrera principen.
Man kan ju också bryta ner TS grannes godtrogenhet i delfrågor på följande vis:
Bonden: "Men jag trodde buskarna och träden var på min sida av gränsen"
Fråga: "Vad fick dig att vara så pass säker, att du kände att det var okej att påbörja röjningen, en åtgärd som är oåterkallelig?"
Bonden: "Öhhh...., nej jag bara trodde det helt enkelt"
Fråga: "Ja, men varför trodde du det?"
Och då undrar jag faktiskt personligen, i ett sådant eventuellt läge, vad bondens svar skulle vara? För det är just de följande svaren som avgör om hans godtrogenhet är rimlig eller ej.
Och följdfrågan i det fall man skulle komma fram till att bonden faktiskt inte var så jättesäker på sin sak, skulle för min del bli:
"Men om du nu inte var helt säker, varför knackade du inte på hos grannen för att fråga var gränsen går? Så ni hade kunnat få en dialog om detta, så gränsens placering blev klar och tydlig mellan er berörda parter, innan du påbörjar röjningen?"
Möjligt att man inte begått ett brott men såvitt jag förstått löper man rätt stor risk att få lämna tillbaka det köpta och stå utan ersättning. Vilket i just det här fallet då skulle vara likvärdigt med att bonden skulle få återställa på egen bekostnad. Hur som helst tror jag det var rätt tydligt vad jag menade.D Daniel 109 skrev: