Totalrenovering - Sätta ångspärr eller inte??

[Mikael_L]

Mina käpphästar gnäggar samfällt: Nej.
Ett gammalt hus är byggt för att ”andas”. Det är tänkt att släppa in och ventilera ut luft genom medvetna otätheter. Börjar du sätta ångspärr någonstans, får du ökad fuktbelastning någon annanstans. I värsta fall skador.
Istället bör du använda naturmaterial som tål en viss mängd fukt. Linisolering eller cellulosa är exempel på sådana.

Nu plockar jag upp denna ganska långt efter.
Men detta tycker jag kan vara värt att diskutera, främst det här du skrev:
"Börjar du sätta ångspärr någonstans, får du ökad fuktbelastning någon annanstans."
Jag har för några år sedan tänkt lika, men jag är inte alls säker på om det resonemanget håller.
Här i inlägg #8 i denna tråd kom tillfället då jag började fundera över detta:
https://www.byggahus.se/forum/threads/plast-eller-inte.60379/#post-407508
Du kan gärna läsa det, och vad jag och jon_h skrev sen.


Lite teoretiskt kan vi säga som så att vi i ett exempelhus har 100m2 innertakyta mot kallvinden. Ingen plast.
Och så finns det en ångtrycksskillnad mellan inne och kallvind som driver y gram vattenånga per kvadratmeter och timme, dvs vinden fuktbelastas med 100y gram vatten/timme.

Om vi sen får på plast på halva takytan så kommer vinden istället belastas med 50y gram vatten/timme.

Lyckas man få dit plast på 95% av ytan så blir fuktbelastningen på vinden endast 5y gram vatten/timme, jämfört med 100y helt utan plast.


Det enda som kan göra att detta (rent teoretiska) inte stämmer är att fukten i huset stiger och därmed ångtrycket, bara för att man plastat.
Och visst, är huset så konstruerat att tanken är att precis all fukt i huset ska komma ut genom vinden, då blir det samma fuktbelastning på vinden oavsett hur mycket man lyckas plasta in, bara att allt ska passera genom en mindre yta.
Och lyckas man plasta 100%, så blir huset så småningom vattenfyllt.



Nu menar jag inte att du har fel och jag har rätt, utan mest att jag tycker det är värt att fundera över och diskutera hur det fungerar ifall man plastar men inte lyckas över hela ytan.

 

[witten]

Jag som jobbar med byggfysik vill lyfta att en sån här diskussion kan ge sken av att kunskapsläget inom området fortfarande är osäkert. Jag vill hävda att så är det inte alls och de som har som jobb att föreskriva och ta ansvar för tex väggkonstruktioner inte alls är så oense som det låter här.

Ångspärr vågar man sällan hoppa över, i oklara fall går det att räkna på ångtransport och daggpunkt för att se om det blir kondens i väggen (det är det vi pratar om, i ångform är fukten inte problemet. Det är när den kondenserar till vatten). Men kondensberäkning behöver man bara göra i vissa fall, som i konstruktioner utan ångspärr eller där ångspärren sitter långt in i väggen.

Hygroskopiska isoleringsmaterial är ett begrepp man nästan bara träffar på i säljmaterial, sällan i facklitteraturen. Jag skulle inte använda det som en lösning på ett problem men det kan eventuellt öka marginalerna i en riskkonstruktion.

Att huset ska andas, den meningen hittar du inte heller i facklitteraturen. Däremot ska det finnas en luftspalt längst ut. Principen är att ångan stoppas inifrån och den fukt som ändå kommer igenom ventileras bort i luftspalten. Sen att ångspärr på ett ställe skulle öka riskerna på ett annat ställe låter långsökt.

Slutligen, husets ålder rår inte på fysikens lagar. En gammal konstruktion kan ha klarat sig för att den var dåligt isolerad och otät, men tilläggsisoleras den så flyttas daggpunkten längre in i väggen och problem kan uppstå om ånga får vandra från insidan. Finns det antikvariska intressen brukar/får man kanske ändå inte isolera/bygga om. En gammal konstruktion som är problemfri kommer på samma sätt att fortsatt vara problemfri under oförändrade förutsättningar. Det kostar mer att värma upp men kostnaden kanske är underordnad andra intressen.

Olika byggtekniker förr och nu, man får bestämma sig för ny eller gammal standard och gå på det spåret.

 

[Cancerman_777]

Jag som jobbar med byggfysik vill lyfta att en sån här diskussion kan ge sken av att kunskapsläget inom området fortfarande är osäkert. Jag vill hävda att så är det inte alls och de som har som jobb att föreskriva och ta ansvar för tex väggkonstruktioner inte alls är så oense som det låter här.

Ångspärr vågar man sällan hoppa över, i oklara fall går det att räkna på ångtransport och daggpunkt för att se om det blir kondens i väggen (det är det vi pratar om, i ångform är fukten inte problemet. Det är när den kondenserar till vatten). Men kondensberäkning behöver man bara göra i vissa fall, som i konstruktioner utan ångspärr eller där ångspärren sitter långt in i väggen.

Hygroskopiska isoleringsmaterial är ett begrepp man nästan bara träffar på i säljmaterial, sällan i facklitteraturen. Jag skulle inte använda det som en lösning på ett problem men det kan eventuellt öka marginalerna i en riskkonstruktion.

Att huset ska andas, den meningen hittar du inte heller i facklitteraturen. Däremot ska det finnas en luftspalt längst ut. Principen är att ångan stoppas inifrån och den fukt som ändå kommer igenom ventileras bort i luftspalten. Sen att ångspärr på ett ställe skulle öka riskerna på ett annat ställe låter långsökt.

Slutligen, husets ålder rår inte på fysikens lagar. En gammal konstruktion kan ha klarat sig för att den var dåligt isolerad och otät, men tilläggsisoleras den så flyttas daggpunkten längre in i väggen och problem kan uppstå om ånga får vandra från insidan. Finns det antikvariska intressen brukar/får man kanske ändå inte isolera/bygga om. En gammal konstruktion som är problemfri kommer på samma sätt att fortsatt vara problemfri under oförändrade förutsättningar. Det kostar mer att värma upp men kostnaden kanske är underordnad andra intressen.

Olika byggtekniker förr och nu, man får bestämma sig för ny eller gammal standard och gå på det spåret.

TACK! Du skrev vad jag försökt få fram med mina inlägg i tråden, men du gjorde det långt mer fackmannamässigt. Tack.

 

[mattiasp]

Jag som jobbar med byggfysik vill lyfta att en sån här diskussion kan ge sken av att kunskapsläget inom området fortfarande är osäkert. Jag vill hävda att så är det inte alls och de som har som jobb att föreskriva och ta ansvar för tex väggkonstruktioner inte alls är så oense som det låter här.

Ångspärr vågar man sällan hoppa över, i oklara fall går det att räkna på ångtransport och daggpunkt för att se om det blir kondens i väggen (det är det vi pratar om, i ångform är fukten inte problemet. Det är när den kondenserar till vatten). Men kondensberäkning behöver man bara göra i vissa fall, som i konstruktioner utan ångspärr eller där ångspärren sitter långt in i väggen.

Hygroskopiska isoleringsmaterial är ett begrepp man nästan bara träffar på i säljmaterial, sällan i facklitteraturen. Jag skulle inte använda det som en lösning på ett problem men det kan eventuellt öka marginalerna i en riskkonstruktion.

Att huset ska andas, den meningen hittar du inte heller i facklitteraturen. Däremot ska det finnas en luftspalt längst ut. Principen är att ångan stoppas inifrån och den fukt som ändå kommer igenom ventileras bort i luftspalten. Sen att ångspärr på ett ställe skulle öka riskerna på ett annat ställe låter långsökt.

Slutligen, husets ålder rår inte på fysikens lagar. En gammal konstruktion kan ha klarat sig för att den var dåligt isolerad och otät, men tilläggsisoleras den så flyttas daggpunkten längre in i väggen och problem kan uppstå om ånga får vandra från insidan. Finns det antikvariska intressen brukar/får man kanske ändå inte isolera/bygga om. En gammal konstruktion som är problemfri kommer på samma sätt att fortsatt vara problemfri under oförändrade förutsättningar. Det kostar mer att värma upp men kostnaden kanske är underordnad andra intressen.

Olika byggtekniker förr och nu, man får bestämma sig för ny eller gammal standard och gå på det spåret.

Tack! Äntligen någon som inte tror på tomtar, troll, "levande material" och hus som skall "andas"

 

[Raka]

Lånar tråden lite.

Det är så att jag ska sätta för några håll i en yttervägg. Tidigare ägare har inte velat ha synliga kablar till tvn. Då har man sågat håll i väggen. Genom gipsen och ångspärren. Det jag vill veta är hur ni hade gjort. Tättat ångspärren sen satt passbitar av gips? Eller skita i ångspärren och sätta passbitar av gips? Se bild (ser förskräckligt ut)

 

[Cancerman_777]

Lånar tråden lite.

Det är så att jag ska sätta för några håll i en yttervägg. Tidigare ägare har inte velat ha synliga kablar till tvn. Då har man sågat håll i väggen. Genom gipsen och ångspärren. Det jag vill veta är hur ni hade gjort. Tättat ångspärren sen satt passbitar av gips? Eller skita i ångspärren och sätta passbitar av gips? Se bild (ser förskräckligt ut)

Jag hade krånglat in ÅBP med gott om överlapp på baksidan av gipset och sedan lagat gipset/hålet.

 

[Raka]

Jag hade krånglat in ÅBP med gott om överlapp på baksidan av gipset och sedan lagat gipset/hålet.

Har tänkt göra det. Men det känns just krångligt då hållen är så "små". Om jag väljer att inte sätta plast. Vad kan hända i värsta fall? I bästa fall händer inget alls?

 

[Mikael_L]

Har tänkt göra det. Men det känns just krångligt då hållen är så "små". Om jag väljer att inte sätta plast. Vad kan hända i värsta fall? I bästa fall händer inget alls?

Jomen om du klipper till en bit som är lite större än hålen så tror jag nog att du ganska lätt kan få den på plats genom hålen.
Det blir inte tejpat, men säkerligen ganska så tätt ändå.

 

[Cancerman_777]

Det blir tillräckligt tätt, ja. Helt korrekt.

Det värsta som kan hända är att en del fuktig inomhusluft når konstruktionen och kondenserar i väggen och orsakar fuktskador på näraliggande reglar och annat organiskt material. Plasta du, så minskar du såklart luftflödet ut i konstruktionen, och således även mängden fukt. Inget "vanligt" hus är hermetiskt tillslutet, så ett viss mängd fuktig luft når alltid konstruktionen. Min approach är att göra så gott jag kan med rimliga medel för att minska fukten som når konstruktionen.

 

[guggen]

Jag som jobbar med byggfysik vill lyfta att en sån här diskussion kan ge sken av att kunskapsläget inom området fortfarande är osäkert. Jag vill hävda att så är det inte alls och de som har som jobb att föreskriva och ta ansvar för tex väggkonstruktioner inte alls är så oense som det låter här.

Ångspärr vågar man sällan hoppa över, i oklara fall går det att räkna på ångtransport och daggpunkt för att se om det blir kondens i väggen (det är det vi pratar om, i ångform är fukten inte problemet. Det är när den kondenserar till vatten). Men kondensberäkning behöver man bara göra i vissa fall, som i konstruktioner utan ångspärr eller där ångspärren sitter långt in i väggen.

Hygroskopiska isoleringsmaterial är ett begrepp man nästan bara träffar på i säljmaterial, sällan i facklitteraturen. Jag skulle inte använda det som en lösning på ett problem men det kan eventuellt öka marginalerna i en riskkonstruktion.

Att huset ska andas, den meningen hittar du inte heller i facklitteraturen. Däremot ska det finnas en luftspalt längst ut. Principen är att ångan stoppas inifrån och den fukt som ändå kommer igenom ventileras bort i luftspalten. Sen att ångspärr på ett ställe skulle öka riskerna på ett annat ställe låter långsökt.

Slutligen, husets ålder rår inte på fysikens lagar. En gammal konstruktion kan ha klarat sig för att den var dåligt isolerad och otät, men tilläggsisoleras den så flyttas daggpunkten längre in i väggen och problem kan uppstå om ånga får vandra från insidan. Finns det antikvariska intressen brukar/får man kanske ändå inte isolera/bygga om. En gammal konstruktion som är problemfri kommer på samma sätt att fortsatt vara problemfri under oförändrade förutsättningar. Det kostar mer att värma upp men kostnaden kanske är underordnad andra intressen.

Olika byggtekniker förr och nu, man får bestämma sig för ny eller gammal standard och gå på det spåret.

Bra skrivet, men nu var väl problemet att det inte fanns ngn luftspalt på yttersidan, utan i detta fall tätt, som det ofta är i äldre konstruktioner där det tidigare nte fanns isolering. I ett normalt fall med luftspalt eller där det ej är tätt på yttersidan är spärren uppenbar (i dessa fall håller jag med om tomtar och troll). Men menar du att man bör ha det helt tätt på båda sidor?

 

[Raka]

Det blir tillräckligt tätt, ja. Helt korrekt.

Det värsta som kan hända är att en del fuktig inomhusluft når konstruktionen och kondenserar i väggen och orsakar fuktskador på näraliggande reglar och annat organiskt material. Plasta du, så minskar du såklart luftflödet ut i konstruktionen, och således även mängden fukt. Inget "vanligt" hus är hermetiskt tillslutet, så ett viss mängd fuktig luft når alltid konstruktionen. Min approach är att göra så gott jag kan med rimliga medel för att minska fukten som når konstruktionen.

Hann limma fast passbitarna innan jag läste ditt svar(har ännu inte spacklat). Vilket nu i efterhand känns dumt. Frågan är om jag ska slita ner det jag limmat och sätta plast. Hållen sitter i den delen av huset som är längst bort ifrån både kök och badrum så känns ju som att det inte kommer komma någon fukt dit.

 

[Cancerman_777]

Hann limma fast passbitarna innan jag läste ditt svar(har ännu inte spacklat). Vilket nu i efterhand känns dumt. Frågan är om jag ska slita ner det jag limmat och sätta plast. Hållen sitter i den delen av huset som är längst bort ifrån både kök och badrum så känns ju som att det inte kommer komma någon fukt dit.

Jag hade gjort det, men det är inte mitt hus

 

[Cancerman_777]

Hann limma fast passbitarna innan jag läste ditt svar(har ännu inte spacklat). Vilket nu i efterhand känns dumt. Frågan är om jag ska slita ner det jag limmat och sätta plast. Hållen sitter i den delen av huset som är längst bort ifrån både kök och badrum så känns ju som att det inte kommer komma någon fukt dit.

Det man också kan göra är att skära ut en större bit gips från väggen, bekvämt sätta plasten som då gott och väl täcker hålen i plasten och sätta gips igen.

 

[Raka]

Jag hade gjort det, men det är inte mitt hus

Ska testa ta bort bitarna imorgon går det lätt så plastar jag. Limmat med tec7 så sitter nog rätt bra . Annars blir det ett projekt längre fram att byta gips.

 

[Mikael_L]

Hann limma fast passbitarna innan jag läste ditt svar(har ännu inte spacklat). Vilket nu i efterhand känns dumt. Frågan är om jag ska slita ner det jag limmat och sätta plast. Hållen sitter i den delen av huset som är längst bort ifrån både kök och badrum så känns ju som att det inte kommer komma någon fukt dit.

Ska jag vara ärligt så tror jag inte att det där hålet i diffusionsspärren egentligen kommer göra någon skada, såvitt det inte är ett basturum det där.
Fungerar huset i övrigt korrekt, dvs har en ventilation som får ut gammal och fuktig luft i normalbra omfattning och håller en anings undertryck i huset finns det inte på kartan att det blir någon katastrof. Egentligen är största risken isåfall att det istället blir drag där med utomhusluft som kommer in, kall sådan på vintern.

Att jag inte tror att det blir några problem gör inte att jag helt struntar i att försöka fixa till det lite, ifall problemet var mitt. Men jag skulle sätta arbetsinsatsen i proportion till hur viktigt jag tror det är. Och inte sova dåligt om nätterna.