Någon typ av källa på det? Jag är skeptisk.
Tack då fortsätter jag utan ångspärr. Har det funkat i 70+ år så lär det nog inte bli någon skillnad nu heller. Kattvinden har ju inte på något sätt tätat taket från inneluften då det funnits både håligheter och dörr (ej tät alls).J justusandersson skrev:
Vi har inte tillägsisolerat taket eller vinden, då vår besiktningsman avrådde från det när vi köpte huset. Han menade att man kunde ta lite spillenergi och behålla vinden i fint skick (den är i mycket gott skick för att vara över 70 år) än att börja tillägsisolera och i princip be om problem.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Till eddiw: Jag håller med er besiktningsman.
Till Daniel 109: Enklast är att hänvisa till alla byggnormer som har funnits genom åren. I BABS 1960 i kapitel 21, Skydd mot fukt, kan man läsa : "Om byggnadsmaterial anbringas mellan täta skikt, t.ex. i ytterväggskonstruktion eller massivt tak, utföres byggnadsdelen så att det inbyggda materialet i erforderlig grad kan torka ut."
Till Daniel 109: Enklast är att hänvisa till alla byggnormer som har funnits genom åren. I BABS 1960 i kapitel 21, Skydd mot fukt, kan man läsa : "Om byggnadsmaterial anbringas mellan täta skikt, t.ex. i ytterväggskonstruktion eller massivt tak, utföres byggnadsdelen så att det inbyggda materialet i erforderlig grad kan torka ut."
Blir det bättre av att det är öppet för fukten att komma in i materialet menar du?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Nej det är bättre att inte sätta någon ångspärr under snedtaket. Allra bäst är att ha en ångspärr i kombination med en ångöppen duk på takets ovansida.
Det här ämnet har varit uppe många gånger förut och alltid kommer samma argument upp: gamla hus måste andas. Jag håller inte med om det argumentet, för jag anser att det är fel.
När man tilläggsisolerar har man inte längre samma konstruktion och förutsättningarna ändras. Jag skulle säga att du inte ska isolera för mycket och använda en ångbroms, inte en ångspärr. Samt se till att det är undertryck i huset.
Och cellulosa är inte bättre om man inte använder ångspärr.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:435031/FULLTEXT01.pdf
När man tilläggsisolerar har man inte längre samma konstruktion och förutsättningarna ändras. Jag skulle säga att du inte ska isolera för mycket och använda en ångbroms, inte en ångspärr. Samt se till att det är undertryck i huset.
Och cellulosa är inte bättre om man inte använder ångspärr.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:435031/FULLTEXT01.pdf
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
En sak som ALLA motståndare mot inre diffusionsspärr missar är att vi idag lever RADIKALT annorlunda än när de otäta husen byggdes och var aktuella. Idag duschar vi tex minst en gång per dag per person; det blir en hel del mer fukt för huset att hantera än ett bad i veckan per person. Idag vill vi ha undertryck i husen så att vi får så lite spillvärme som möjligt. Tidigare eldade vi för kråkorna och torkade på det sättet ut den fukt som vandrade ut i konstruktionen från inomhusklimatet. Det är enorma skillnader.
Jag säger absolut(!) diffusionsspärr på insidan. Inget snack om det. Jag baserar min utsaga på två äldre hus som jag renoverat, och båda är kärnfriska efter 10 år. Det finns INGEN som helst anledning till att låta fukt från inomhusluften vandra ut i konstruktionen. Den som hävdar att det är "bra" vill jag att den motiverar varför fukt i konstruktionen skulle vara bra. Annars är det rappakalja.
I övrigt; absolut inget organiskt material MELLAN två tätskikt. Inte ens om det även finns en luftspalt mellan tätskikten. Noll organiskt material. Punkt.
That's my $.25
Jag säger absolut(!) diffusionsspärr på insidan. Inget snack om det. Jag baserar min utsaga på två äldre hus som jag renoverat, och båda är kärnfriska efter 10 år. Det finns INGEN som helst anledning till att låta fukt från inomhusluften vandra ut i konstruktionen. Den som hävdar att det är "bra" vill jag att den motiverar varför fukt i konstruktionen skulle vara bra. Annars är det rappakalja.
I övrigt; absolut inget organiskt material MELLAN två tätskikt. Inte ens om det även finns en luftspalt mellan tätskikten. Noll organiskt material. Punkt.
That's my $.25
Mja, @Andreas12345 och @Cancerman_777 , argumenten gäller under förutsättning att man helt bygger om huset och därvidlag använder icke hygroskopisk isolering. Med hygroskopisk isolering och för all del ångbroms hamnar man mer i fas med husets grundkonstruktion.
Visst duschar vi mer. Men det gör vi ju vanligtvis i våtutrymme. Och där ska det självklart vara plastat och tätat efter konstens alla regler. Men i resten av huset är vi liksom inte blötare av oss än innan.
Vi eldade mer för kråkorna förr. Men det är lite man får ta med i beräkningarna också med ett gammalt hus. Det är inte ett nybyggt hus med dagens energikrav, och litegrann får man leva med det tycker jag.
Visst duschar vi mer. Men det gör vi ju vanligtvis i våtutrymme. Och där ska det självklart vara plastat och tätat efter konstens alla regler. Men i resten av huset är vi liksom inte blötare av oss än innan.
Vi eldade mer för kråkorna förr. Men det är lite man får ta med i beräkningarna också med ett gammalt hus. Det är inte ett nybyggt hus med dagens energikrav, och litegrann får man leva med det tycker jag.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Nja, ricebridge. Det där är romantiskt snack; "mer i fas med husets grundkonstruktion". Ja, om du vill leva som man gjorde när huset byggdes, annars inte. Så vill de flesta av oss inte ha det. Alltså plasta man.ricebridge skrev:
Där tror jag du har helt fel. Nu pratar vi ju inte tätskiktet vad gäller det som sitter under kaklet och klinker, utan konstruktionen av huset, inte specifika utrymmes krav. Tidigare skulle man INTE plasta ytterväggar i ett badrum då folk inte förstod att en vanlig gipsskivan är klädd med papp, vilket medför att du då låser in organiskt material mellan våtrummets tätskikt och ytterväggens tätskikt. Jag vet inte hur det är idag, men jag har för mig att man avrådde från vanliga gipsskivor i våtutrymmen en period. Jag gör det enklare; jag använder mineralskivor.
Nädu. Ingen som köper ett hus räknar med att man "får ta" att uppvärmningen kostar 7 kkr per månad för att "huset skall behållas i fas med grundkonstruktionen". Hus bör absolut moderniseras och följa tidens utveckling vad gäller energieffektivitet, materialval och annat, när renovering skall göras och ypperliga tillfällen uppenbarar sig. Det är liksom precis det renovering betyder; att åter nyställa.
Eller så tilläggsisolerar man, ångtätar på insidan och avnjuter i princip samma energieffektivitet som ett nybyggt hus. Jag vet vad jag väljer, och uppenbarligen valt. Det är billigare, sundare för huset och helt enkelt bara bättre.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Och ja, jag vill att du påvisar VARFÖR inomhusfukt i konstruktionen är bra, annat än "i fas med grundkonstruktionen".
Håller just på med ett snetak utan luftspalt, original fyllt m torv. Omgjort med delvis mineralull utan plast. Nu har jag bytt mineralull mot isolina, torv kvar kring det jag kom åt. Satt isolinas papp på insidan. http://www.isolina.com/se/isolering-byggpapper.cfm
Känns detta som en rimlig lösning? Eller är utan papp bättre???
Känns detta som en rimlig lösning? Eller är utan papp bättre???
Tagga ner @Cancerman_777 och häng inte upp dig på en formulering.
Som jag skrev håller jag med om att vi duschar mer, alltså har vi ångspärrade våtutrymmen. Men hur stor skillnad är det, menar du, på fuktbelastningen i resten av huset? Svettas vi mer? Andas vi mer?
Snarare har den fuktbelastningen minskat eftersom vi inte är lika trångbodda som förr. Färre människor per kvadratmeter bostadsyta betyder mindre fuktbelastning.
Som jag skrev håller jag med om att vi duschar mer, alltså har vi ångspärrade våtutrymmen. Men hur stor skillnad är det, menar du, på fuktbelastningen i resten av huset? Svettas vi mer? Andas vi mer?
Snarare har den fuktbelastningen minskat eftersom vi inte är lika trångbodda som förr. Färre människor per kvadratmeter bostadsyta betyder mindre fuktbelastning.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Jag är totalt nertaggad och har så varit hela dagen och kvällen.
Innan jag besvarar din utsaga, så vill jag ha svar från dig på VARFÖR fuktiginomhusluft skulle vara "bra" för konstruktionen. Vad är dina faktiska (inte emotiva) argument?
Nu har jag städat i tråden. Om ni vill diskutera fuktvandrig i olika typer av konstruktioner, vänligen använd sakliga argument. I det här fallet är det enligt vissa personer ett fysikalist problem. Enligt andra, om än inte helt uttalat, en känslomässig diskussion. Tänk på att fysikens lagar gäller överallt, även i äldre hus. Samtidigt är de som argumenterar med känsloargument sällan mottagliga för argument, baserade på naturvetenskapliga principer. Det är lönlöst att slåss mot väderkvarnar oavsett hur rätt man har.
Nej, jag tror inte det var betydelsen av vad justus skrev.D Daniel 109 skrev:
Jag tycker han skriver att man inte ska ha två täta skikt som omger en konstruktionsdel (i detta fall stänga in isolering och det omgivande träet på vinden mellan diffusionstät plast och diffusionstät takpapp).
Och där håller jag med, det tror jag du också gör.