Nej!! Gränsen mellan A och B kan inte ligga fel överhuvudtaget. Kommunens situationsplan från 1941 anger exakta längder längs med gatan. Borde vara rätt enkelt att mäta från gränserna till grannarna på ömse sidor om A och B. Det går dessutom säkert rätt enkelt att hitta motsvarande situationsplaner för omgivande grannar. Den som köper en aktuell situationsplan från kommunen får ju alla längder på alla fastighetersgränser. Vartenda järnrör i området kan knappast vara borta eller flyttade. Det räcker ju att två rör någonstans i området är kvar på sin ordinarie plats för att kunna mäta in varenda fastighet exakt.harry73 skrev:
Om du vill rätta mig, får du göra det rätt. Jag pratade om nogrannheten av fastighetsgränsen i lantmäteriets digutala karta. Den riktiga gränsen ligger var den ligger och det är definitionsmässigt på rätt plats. Men det var inte det vu pratade om.
Det påverkar knappast var gränsen går.
Får man chansa på att du är ägare till en så kallad gemensam ägovidd? Det finns i en del lite udda lösningar från exempelvis laga skiftes-tiden som inte alltid blir så lyckade när dom redovisas med moderna regler i den digitala registerkartan, gemensamma ägovidder är ett sådant exempel. I vilket fall är detta ett ypperligt exempel på hur pass missvisande digitala kartor kan vara och varför man precis som du skrivit bör betrakta dessa med stor försiktighet inför eventuella gränstvister med grannen.useless skrev:
Se ovan, men rör det sig om en gemensam ägovidd är det ett område som sambrukats och delägts mellan minst två personer vid den tid en by genomgick ett laga skifte (jag har även sett gemensamma ägovidder som härrör från avvittringar, men det är ovanligare som jag förstått saken). Markstycket har då inte lagts till något av de hemman som bildats vid förrättningen, men ej heller lagts ut som samfällt (eftersom det inte är samfällt, det är enskilt, men delat mellan en liten delägarkrets). Sedan fastighetslagstiftningen ändrats i landet är i princip all mark indelad i antingen fastigheter eller samfälligheter, varför gemensamma ägovidder redovisas som fastigheter, men alltså i vissa ovanliga fall egentligen är något annat. Ett annat exempel på samma fenomen är hur allmänningsskogar ibland redovisas som samfälligheter fast dom egentligen inte riktigt är att betrakta som (vanliga) samfälligheter.TRJBerg skrev:
Ibland är det dock bara ett uttryck för att det rör sig om markområden som under lång tid ägts gemensamt (alltså i samma ägares hand, d.v.s. flera fastigheter ägs av samma person), men som är uppdelade på flera olika fastigheter. På grund utav av att de olika fastigheterna dock varit i samma ägares hand under så lång tid har de respektive fastigheternas gränser blivit så oklara att lantmäteriet helt enkelt inte har en aning om vart gränserna mellan de respektive fastigheterna går, bara att inom ett visst markområde finns ett antal fastigheter. Ramen är så att säga definierad (gränsen mot fastigheter som äggs av andra personer), men innanför vet man bara att det finns exempelvis fyra stycken fastigheter, dock utan deras inbördes förhållanden. Eftersom personer sällan är intresserade av att betala för att få gränsen mot sig själv fastighetsbestämd tenderar sådana här situationer inte att redas ut så länge ägandeförhållandena kvarstår.
Men den vita linjen är ju sned. Det är nätstaketet som är den raka linjen.D Dilato skrev:
Jag har ritat ljusblå linje på kartan och samma på fotot, sedan en orange linje mellan punkten på kartan och punkten på fotot.
Det är ju dessutom löjligt enkelt att kontrollmäta. Stengången är rak, och tomtgränsen är i linje med farstutrappen. Så det är bara att ta tumstocken och mäta från stengången till hörnet på förstutrappen, sedan ta samma mått ute vid staketet. Men jag förutsätter som jag skrivit tidigare att staketet ståt PÅ tomtgränsen enligt kartano ch att det bara är den som ritat den vita linjen som inte har koll på perspektivritning.
Redigerat:
Den orangea linjen är fel. Den ska gå till kanten på bilden i nederkant unjefär.
Men visst är gula och vita linjerna är fel.
Men visst är gula och vita linjerna är fel.
OK, låt oss ta det en gång till:
I bilden nedan har de gröna linjerna bra kvalitet (mindre än 5cm fel) och de orange linjer sämre kvalitet (mellan 20 och 50 cm fel)
Man ser även att de gröna gränserna faststäldes senare (nedanstående flygbild är från 1960, och då var grannfastigheterna inte avstyckade än
Om jag nu från gränspunkten med höger granne, drar ett steck med 12,6m längd (31,6m - 19,0m i fastighetskartan) hamnar jag till vänster av gränspunkten i den digitala kartan och ser man att gränsen egentligen borde ligga närmare huset på fastighet A.
Nu betyder det inte att jag nu bestämde gränsen, eller ens att jag har någorlunda rätt. Men det betyder i alla fall att alla som säger att det är enkelt och bara mäta från andra gränspunkter eller att det bara att dra en vit eller orange linje i en googlestreetview bild med okänt perspektiv, gör det lite för enkelt för sig.
Själv tror jag att staketet är riktigt gammalt (kanske 40-talet eller äldre) och att det då är rimligt att anta att man antingen byggde staketet så att gränsen inte skulle hamna mitt i ett segment, eller om staketet är äldre än avstyckningen, skulle man välja fastighetsgräns så att den skulle hamna precis vid hörnan mellan det raka och det sneda segmentet.
I bilden nedan har de gröna linjerna bra kvalitet (mindre än 5cm fel) och de orange linjer sämre kvalitet (mellan 20 och 50 cm fel)
Man ser även att de gröna gränserna faststäldes senare (nedanstående flygbild är från 1960, och då var grannfastigheterna inte avstyckade än
Om jag nu från gränspunkten med höger granne, drar ett steck med 12,6m längd (31,6m - 19,0m i fastighetskartan) hamnar jag till vänster av gränspunkten i den digitala kartan och ser man att gränsen egentligen borde ligga närmare huset på fastighet A.
Nu betyder det inte att jag nu bestämde gränsen, eller ens att jag har någorlunda rätt. Men det betyder i alla fall att alla som säger att det är enkelt och bara mäta från andra gränspunkter eller att det bara att dra en vit eller orange linje i en googlestreetview bild med okänt perspektiv, gör det lite för enkelt för sig.
Själv tror jag att staketet är riktigt gammalt (kanske 40-talet eller äldre) och att det då är rimligt att anta att man antingen byggde staketet så att gränsen inte skulle hamna mitt i ett segment, eller om staketet är äldre än avstyckningen, skulle man välja fastighetsgräns så att den skulle hamna precis vid hörnan mellan det raka och det sneda segmentet.
I trådstarten skriver ts att grannen inte gillar den vita färgen och inte vill ha den på sin sida tomtgränsen. Den omstridda delen markeras med röd streck och ligger på fastighet B som då är grannens fastighet.
Sedan är det möjligt att TS valde att ställa frågan omvänd och att han är grannen som inte gillar den vita färgen. Det skulle faktiskt inte förvåna mig av flera anledningar.
Men om vi ska tro på trådstarten är TS A och grannen B
Sedan är det möjligt att TS valde att ställa frågan omvänd och att han är grannen som inte gillar den vita färgen. Det skulle faktiskt inte förvåna mig av flera anledningar.
Men om vi ska tro på trådstarten är TS A och grannen B
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 182 inlägg
Tittar man på Google maps kan man se att B:s staket har en annan färgsättning på andra sidan grindhålet, medan A:s staket är enfärgat vitt hela vägen.
Så det mesta talar för att TS fastighet är A. Det känns å andra sidan ganska oviktigt. Frågan är ju inte om de har gränsen på rätt ställe, utan hur de hanterar en gemensam staketsektion. (Sen kan man förstås av pragmatiska skäl föreslå olika lösningar beroende på vem som är vem och var gränsen egentligen är.)
Så det mesta talar för att TS fastighet är A. Det känns å andra sidan ganska oviktigt. Frågan är ju inte om de har gränsen på rätt ställe, utan hur de hanterar en gemensam staketsektion. (Sen kan man förstås av pragmatiska skäl föreslå olika lösningar beroende på vem som är vem och var gränsen egentligen är.)