Tolkning av juridisk text ang bygghöjd
Ur en dom från MÖD:
"I Boverkets Allmänna råd 1995:3, ändrade genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff, anges bl.a. följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande.
Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande. Med fasadplan avses det plan som representerar största delen av en väggs fasadliv. Angående det 45-gradiga planet säger Boverkets Allmänna råd: Om större takkupor förekommer, anses 45-gradersplanet beröra taket när takkupan berörs. Taksprång utanför kupans fasadplan bör därvid inte beaktas.
För att beräkna byggnadens höjd måste det således först fastslås vilken av byggnadens fasader som ska vara beräkningsgrundande. Den aktuella byggnaden har en rektangulär planform. Byggnadens norra långsida är vänd mot ett i detaljplanen betecknat s.k. U-område som inte får bebyggas. Byggnaden har sin södra långsida vänd mot allmän plats (stranden). Underinstanserna har valt den södra fasaden som beräkningsgrundande.... "
Om jag tolkat denna text rätt så skulle man kunna hävda att, om en tomt lutar kraftigt längs med huset, att den fasad (kortsida) som högst används som beräkningsgrund för huset?
"I Boverkets Allmänna råd 1995:3, ändrade genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff, anges bl.a. följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande.
Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande. Med fasadplan avses det plan som representerar största delen av en väggs fasadliv. Angående det 45-gradiga planet säger Boverkets Allmänna råd: Om större takkupor förekommer, anses 45-gradersplanet beröra taket när takkupan berörs. Taksprång utanför kupans fasadplan bör därvid inte beaktas.
För att beräkna byggnadens höjd måste det således först fastslås vilken av byggnadens fasader som ska vara beräkningsgrundande. Den aktuella byggnaden har en rektangulär planform. Byggnadens norra långsida är vänd mot ett i detaljplanen betecknat s.k. U-område som inte får bebyggas. Byggnaden har sin södra långsida vänd mot allmän plats (stranden). Underinstanserna har valt den södra fasaden som beräkningsgrundande.... "
Om jag tolkat denna text rätt så skulle man kunna hävda att, om en tomt lutar kraftigt längs med huset, att den fasad (kortsida) som högst används som beräkningsgrund för huset?
Njae, jag tror att man ändå i första hand skulla utgå från en långsida som är (mest) parallell med gatan. Om det nu är en soutterängtomt så att långsidans fasad har olika höjder i de båda ändarna, tar man nog en medelhöjd.
Tänkte mest på denna formulering: "I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande. "
Lite mer kött på benet:
Det inte riktigt ett souteränghus, utan ett mellanting... Lite svårt att förklara. Men eftersom marken lutar rätt kraftigt så har man fått gjuta en terrass runt delar av huset. Så det är souteräng, men ändå inte...
I det här fallet rör det sig om att marken, där huset står + grannhuset nedanför, sluttar kraftigt (ca 1m på 4m), med små tomter vilket medför att det är tätt mellan husen så omständigheterna är inte direkt normala.
Så vad jag är ute efter är om man skulle kunna på grund av de omständigheterna skulle hävda att den högsta kortsidan ska användas för att bestämma höjden på huset. Nu förstår jag att en domstol kan göra en annan bedömning, jag vill bara veta om det är en framkomlig väg.
Lite mer kött på benet:
Det inte riktigt ett souteränghus, utan ett mellanting... Lite svårt att förklara. Men eftersom marken lutar rätt kraftigt så har man fått gjuta en terrass runt delar av huset. Så det är souteräng, men ändå inte...
I det här fallet rör det sig om att marken, där huset står + grannhuset nedanför, sluttar kraftigt (ca 1m på 4m), med små tomter vilket medför att det är tätt mellan husen så omständigheterna är inte direkt normala.
Så vad jag är ute efter är om man skulle kunna på grund av de omständigheterna skulle hävda att den högsta kortsidan ska användas för att bestämma höjden på huset. Nu förstår jag att en domstol kan göra en annan bedömning, jag vill bara veta om det är en framkomlig väg.
Om husets form är "traditionell", så tolkar jag det som att huvudregeln gäller, dvs. en långsida. Men man mäter inte från den sidans nedre kant utan från en medelnivå för hela huset. Dvs. du mäter från medelnivån upp till överkanten på den beräkningsgrundande sidan. Och sedna finns det ju en mängd regler om vad som är överkant. I huvudsak den punkt där väggens förlängning uppåt skär översidan av taket.
Nja tycker att det är ganska solklart ändå... I tolkningen av beräkningsgrundande fasad så innebär det ju den övre begränsningslinjen för huset som helhet, den övre "linjen" är alltså densamma för alla fasader...
Sedan görs beräkningen av byggnadshöjden från markens medelnivå invid fasaden och upp till denna "tänkta" linje...
Sedan görs beräkningen av byggnadshöjden från markens medelnivå invid fasaden och upp till denna "tänkta" linje...
När det gäller marknivån är det inte alltid så enkelt. Det tycker jag framgår av första stycket i utdraget ur domen. Jag har även läst några andra domar där olika instanser har gjort olika bedömningar.
Dessutom så finns det olika sätt att räkna ut höjden beroende på lite olika parametrar
Dessutom så finns det olika sätt att räkna ut höjden beroende på lite olika parametrar
Är det närmare till allmän platsmark än 6 m så är det den fasadsidan som skall vara beräkningsgrundande och det är även nivån utanför egen tomt mot allmäna platsen som höjden räknas från...
Beslutet ovan är inte kppplat till något sådant? Lite svårt att förstå utan domen i sin helhet?!
Beslutet ovan är inte kppplat till något sådant? Lite svårt att förstå utan domen i sin helhet?!
Det där får du nog utveckla, för det har jag inte sett någon annanstans! Varför ska byggnadens höjd beräknas utifrån en markhöjd upp till 6 m bort? Isåfall skulle min enplansvilla vara 7 m hög och bryta mot detaljplanebestämmelserna.JothaR skrev:
Redigerat:
Plan och Byggförodningen 1 kap. 3§:
(http://www.riksdagen.se/sv/Dokument...g/Plan--och-byggforordning-2011_sfs-2011-338/)
Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.
Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
(http://www.riksdagen.se/sv/Dokument...g/Plan--och-byggforordning-2011_sfs-2011-338/)
Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.
Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Jo det tror jag nog att dom gör, men hur många som väljer att inte se mellan fingrarna vet jag däremot inte 
Kan ju tyckas vara LITE byråkratiskt att dra in det där om detaljplanen medger byggnation inom 6m menar jag...
Sen är väl frågan hur ofta man uppför själva byggnaden närmare allmän platsmark än 6m...
Kan ju tyckas vara LITE byråkratiskt att dra in det där om detaljplanen medger byggnation inom 6m menar jag...Sen är väl frågan hur ofta man uppför själva byggnaden närmare allmän platsmark än 6m...
Det är de formuleringarna som jag menar lämnar det öppet för tolkningar, vad är särskilda skäl?JothaR skrev:
Eller om det är som i domen 2 st sidor motsatta sidor av huset som vetter mot allmän mark? Det är inte heller helt omöjligt att ett hus har 3 sidor som alla är inom 6 m från allmän mark. Vilken sida ska man då utgå från?
Har snackat med två handläggare på SBK om bygghöjd och de var lite lätt att få ett rakt svar från dem. "Beror på", var en vanligt förekommande fras.
PS Domen som jag använde som grund för min fråga är MÖD 2012:38 i fall någof
I fall någon skulle vara intresserad.
När jag sist kolla detta i vår kommun så är markytan ett snitt av alla husets hörn...
Byggnadshöjd = där taket möter väggen på dess högsta punkt
Byggnadens höjd = Nocken alt högsta delen av taket vid tex pulpetak.
Byggnadshöjd = där taket möter väggen på dess högsta punkt
Byggnadens höjd = Nocken alt högsta delen av taket vid tex pulpetak.