( Till vilken temperatur kan jag enbart värma med frånluften, VVX )
Formel Fundering och resonemang för VVX byte.
Hej, jag gör ett projekt på en byggnad och har lite funderingar om denna formeln verkar rimlig.
nVVX = verkningsgrad.
Utetemp värmebehov = (Tilluft/nVVX-Frånluft)/(1/nVVX-1)
Låt oss säga att jag har TL=19 och FL=22C' och verkningsgraden 60% plattvärmeväxlare.
Det jag vill ha ut är vilken utetemperatur klarar VVX:en att värma byggnaden med frånluften och hur motiverande är det med VVX byte till 85%(rotor).
Om man slänger ihop formeln så får man följande tal:
60%= 14,5C' och 85%=2C', kan detta stämma?
Fortsättningsvis antar vi att vi bara lägger ihop de värmebehovsmånaderna som går UNDER temperaturgränsen(14,5 och 2C') och tar fram MT (medeltemperatur) för dessa. MT Göteborg/år annars 7,7C'.
60%= September-Maj = 5,43C' MT.
85%= December-Mars = 1,3C' MT.
Drifttiden (h) för hela året uppskattas till 2405 timmar, om detta kommer vara relevant ser vi snart. Med respektive verkningsgrad behöver man värma med ventilering på enbart FL:
60% = 273 dagar, motsvarande 74,8% av året.
85% = 122 dagar, motsvarande 33,4% av året.
Hur är det nu bäst att räkna ut ventilationsförlusten? Genom Gradtimmar/år Göteborg(86900) multiplicerat med %av året? 86900*0,748= 65001,2, resp 86900*0,334= 29024,6. Dessa kallar jag Ex1 och Ex2.
Eller eget uträknat GH/år, för nu har vi gränstemperatur och MT för värmemånaderna, dvs:
GH/år= (h*%av året)*(GT-(MT)) --> GH/år60%= (2405*0,748)*(14,5-(5,43))= 1798,94*9,07=16316,39.
GH/år85%= (2405*0,334)*(2-(1,3))= 803,27*0,7= 562,29. Dessa kallar jag Ex3 och Ex4.
Antalet skiljer sig något beroende på vad du använder.... men vilket är korrekt? Tänker jag fel någonstans?
Nu att räkna Qv för att fastslå hur stor skillnaden är. Qv= q*c*p*GH/år
q=8,4 m3/s.
Detta skall ge Qv1.60%:q*c*p*GH= 8,4*1,2*1*GH.Ex1= 655211,1 kWh/år.
Qv1.85%:q*c*p*GH= 8,4*1,2*1*GH.Ex2= 292568 kWh/år....Stor differens=362643,1 kWh/år.
Eller med eget framräknat GH/år:
Qv3.60%= 8,4*1,2*1*GH.Ex3= 164469,2 kWh/år.
Qv3.85%= 8,4*1,2*1*GH.Ex4= 5667,9 kWh/år.. differens =158801,3 kWh/år.
Vilket är mest rimligt att använda? Har jag några luckor i mina tankar och uträkning?
Hoppas denna tråden ger svar för någon mer undrande.
Vänligen
//En tankspridd sparv
Hej, jag gör ett projekt på en byggnad och har lite funderingar om denna formeln verkar rimlig.
nVVX = verkningsgrad.
Utetemp värmebehov = (Tilluft/nVVX-Frånluft)/(1/nVVX-1)
Låt oss säga att jag har TL=19 och FL=22C' och verkningsgraden 60% plattvärmeväxlare.
Det jag vill ha ut är vilken utetemperatur klarar VVX:en att värma byggnaden med frånluften och hur motiverande är det med VVX byte till 85%(rotor).
Om man slänger ihop formeln så får man följande tal:
60%= 14,5C' och 85%=2C', kan detta stämma?
Fortsättningsvis antar vi att vi bara lägger ihop de värmebehovsmånaderna som går UNDER temperaturgränsen(14,5 och 2C') och tar fram MT (medeltemperatur) för dessa. MT Göteborg/år annars 7,7C'.
60%= September-Maj = 5,43C' MT.
85%= December-Mars = 1,3C' MT.
Drifttiden (h) för hela året uppskattas till 2405 timmar, om detta kommer vara relevant ser vi snart. Med respektive verkningsgrad behöver man värma med ventilering på enbart FL:
60% = 273 dagar, motsvarande 74,8% av året.
85% = 122 dagar, motsvarande 33,4% av året.
Hur är det nu bäst att räkna ut ventilationsförlusten? Genom Gradtimmar/år Göteborg(86900) multiplicerat med %av året? 86900*0,748= 65001,2, resp 86900*0,334= 29024,6. Dessa kallar jag Ex1 och Ex2.
Eller eget uträknat GH/år, för nu har vi gränstemperatur och MT för värmemånaderna, dvs:
GH/år= (h*%av året)*(GT-(MT)) --> GH/år60%= (2405*0,748)*(14,5-(5,43))= 1798,94*9,07=16316,39.
GH/år85%= (2405*0,334)*(2-(1,3))= 803,27*0,7= 562,29. Dessa kallar jag Ex3 och Ex4.
Antalet skiljer sig något beroende på vad du använder.... men vilket är korrekt? Tänker jag fel någonstans?
Nu att räkna Qv för att fastslå hur stor skillnaden är. Qv= q*c*p*GH/år
q=8,4 m3/s.
Detta skall ge Qv1.60%:q*c*p*GH= 8,4*1,2*1*GH.Ex1= 655211,1 kWh/år.
Qv1.85%:q*c*p*GH= 8,4*1,2*1*GH.Ex2= 292568 kWh/år....Stor differens=362643,1 kWh/år.
Eller med eget framräknat GH/år:
Qv3.60%= 8,4*1,2*1*GH.Ex3= 164469,2 kWh/år.
Qv3.85%= 8,4*1,2*1*GH.Ex4= 5667,9 kWh/år.. differens =158801,3 kWh/år.
Vilket är mest rimligt att använda? Har jag några luckor i mina tankar och uträkning?
Hoppas denna tråden ger svar för någon mer undrande.
Vänligen
//En tankspridd sparv
" Vägg av text"
Vad kostar det att byta från platt till roterande då?
Det måste ju finnas en kostnad att ställa mot att man får 25% mer återvinning.
Och i samma veva undrar jag om du har mätt återvinningen eller om du gissar dig till % på både plattisen och den roterande?
85% återvinning är sällan man når, när man väl börjar mäta på det.
Även om tillverkaren säger det så uppstår det i praktiken bara när det är solen i ryggen, nedförsbacke och fredag eftermiddag om flödena är exakt lika.
Vad kostar det att byta från platt till roterande då?
Det måste ju finnas en kostnad att ställa mot att man får 25% mer återvinning.
Och i samma veva undrar jag om du har mätt återvinningen eller om du gissar dig till % på både plattisen och den roterande?
85% återvinning är sällan man når, när man väl börjar mäta på det.
Även om tillverkaren säger det så uppstår det i praktiken bara när det är solen i ryggen, nedförsbacke och fredag eftermiddag om flödena är exakt lika.
Jag har ett Thermovent S40-aggregat. Det är FTX med värmepump, fast värmen återförs till tilluften och inte till vatten som annars är det vanligaste. Vill minnas att effektiviteten ligger på ca 120%, dvs den tillför mer värme än den tar. (Hur dessa 120% är beräknade vet jag inte.)
Dock, med detta system med övervärmd tilluft (29 - 39C) så brukar vi klara oss utan att slå på (el-)radiatorerna ner mot en dygnsmedeltemp på ca 10C. Vilken dygnsmedeltemp som blir brytpunkt beror ju såklart främst på husets isolering och tillskott av värme från hushållet.
Vi är två vuxna och genererar relativt lite tillskottsvärme, och huset är en gammal dåligt isolerad skånelänga.
Dock, med detta system med övervärmd tilluft (29 - 39C) så brukar vi klara oss utan att slå på (el-)radiatorerna ner mot en dygnsmedeltemp på ca 10C. Vilken dygnsmedeltemp som blir brytpunkt beror ju såklart främst på husets isolering och tillskott av värme från hushållet.
Vi är två vuxna och genererar relativt lite tillskottsvärme, och huset är en gammal dåligt isolerad skånelänga.
Jag har inte kommit så långt som vilken rotor jag skall ha. Jag vill fört veta vilken uträkning som är mest trolig och så kan jag räkna på kalkränta m.m. Det är sant att n% är olika men det gäller väl på vilken utetemp det är med?
Finns ju ingen konstant verkningsgrad eller? Men det är riktigt jag borde kolla vad n% är vid 1C' m.m. Känns som att jag av ren lathet börjar att fundera över att använda temperaturmedel. Men då bli inte resultat helt rättvist heller.
hehe ursäkta väggen =)
Finns ju ingen konstant verkningsgrad eller? Men det är riktigt jag borde kolla vad n% är vid 1C' m.m. Känns som att jag av ren lathet börjar att fundera över att använda temperaturmedel. Men då bli inte resultat helt rättvist heller.
hehe ursäkta väggen =)
Hmmm, 120% av behovet? eller är returen 120%högre än tilluften?? Det är ju oftast returen man kollar på hur effektivt verkningsgraden är. Ja då låter det ju som att det borde gå . Byggnaden här värmer sitt batteri med frånluften men kan koppa till vattenburet värmebatteri.Oldboy skrev:
8,4 m3/s då pratar vi stora aggregat, har du testat att skaffa någon av de stora aggregattillverkarnas programvara för att göra aggregatsberäkning i dessa och jämföra.
Man får inte glömma att det kan bli skillnad i tryckfall med val av värmeväxlare och därmed driftenergi för fläktarna.
Man får inte glömma att det kan bli skillnad i tryckfall med val av värmeväxlare och därmed driftenergi för fläktarna.
Nej, jag borde kanske göra det. Vet du något program eller tillverkares program som fungerar bra?FrittDrag_II skrev:
Swegon / IVProdukter / Fläkt Woods är alla stora tillverkare som är har bra program men då bara för sina egna produkter.
Alla kräver någon form av registrering för att man skall få tillgång till programmen.
Är lite nyfiken varför du vill jämföra platt och roterande VVX, vid så här stora luftflöde har nästan roterande bara fördelar.
Alla kräver någon form av registrering för att man skall få tillgång till programmen.
Är lite nyfiken varför du vill jämföra platt och roterande VVX, vid så här stora luftflöde har nästan roterande bara fördelar.
Jag ska göra en LCC-kalkyl och då måste jag veta hur stor skillnaden är i den bortventilerade värmen. Det kan jag göra enkelt med en årsmedel, men jag vill veta under uppvärmningsperioden eftersom det är det enda som spelar någon roll. Resten av året vill man ju bara kyla med ventilationen.FrittDrag_II skrev:
Därför undrar jag då vilket som är rättvist av mina tidskonstander, att ta hela årets gradtimmar*%tid eller räkna fram GH själv för att se vad förtjänsten blir i kWh/år och därmed pengar.
Hej,Tjoa skrev:
Har lite svårt att hänga med i alltsammans men om du bara tänker dig att din ventilation med värmeåtervinningen (FTX) ska värma huset så krävs det ju att något i huset alstrar den värme som ändå går till spillo via ventilation och husets skal.
Värmealstrande källor utgörs av hemelektronik, kyl/frys, levande varelser, belysning etc.
Så för att kunna räkna ut vid vilken yttertemperatur man går jämt upp behöver man ha med husets värmeavgivningstal och effekt på summerad spillvärme från ovan nämnda källor i beräkningen.
Men dessa faktorer kanske du har med?
Tack! Denna ska jag kolla på.Ropia skrev:
Ja alltså, jag undrar om min formel för hur långt ner (till vilken grad) plattväxlare kontra rotorväxlare kan värma på enbart returluften från byggnaden som är 22C' och värms av fjärrvärme, är riktig. Inte så lätt att förklaraHuddingebo skrev:
, jag vill komma så nära perfektion som möjligt.
Gammal tråd men min ftx roterande systemair vsr300 använder inte eltillsatsen innan det blir -5. Tror jag satt den på att tillåta 16grader tilluft och den får 22grader från huset.V Ventlitgran skrev:Ja alltså, jag undrar om min formel för hur långt ner (till vilken grad) plattväxlare kontra rotorväxlare kan värma på enbart returluften från byggnaden som är 22C' och värms av fjärrvärme, är riktig. Inte så lätt att förklara
Hus i gbg på 205kvm som förbrukar 18000kwh totalt årligen.
Jag sitter med en liknande beräkning för om en andra LLVP blir lönsam för att undvika extra golvvärme, elradiatorer och ftx tillskott...
Hittar ingen färdiganalyserad källa på gradtimmar i gbg där gradtimmarna understiger -5. Uppskattar med min elförbrukning att jag har kring 350h per år då min LLVP går på max...