56 467 läst ·
49 svar
56k läst
49 svar
Teoretiskt - startström Y/D-koppling
låter som tille blandar ihop mjukstart eller start med frekvensomformare.
En alldeles normal kontaktorstyrd Y/D-start kommer alltid att göra en liten stöt eftersom effektskillnaden är så påtaglig, det är ofrånkomligt.
Poängen är ju just det att denna stöt och strömrusning blir betydligt lägre genom Y/D-starten.
En alldeles normal kontaktorstyrd Y/D-start kommer alltid att göra en liten stöt eftersom effektskillnaden är så påtaglig, det är ofrånkomligt.
Poängen är ju just det att denna stöt och strömrusning blir betydligt lägre genom Y/D-starten.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 046 inlägg
Det är inte effekten som ger stöten, en helt obelastad motor har uteffekten noll, den rycker till beroende att fasläget på både ström och spänning ändras 30 grader, därmed vill rotorn på motorn "hoppa" fram en bit. Hur långt beror på hur många poler motorn har. under "hoppet" är det full oreda på strömmarna. I princip som att starta direkt i D-läge (men kortare tid)davidnordin skrev:
Enligt min ellärare för 32 år sedan finns risk för mekaniska skador pga rycket.
Rent allmänt så är YD start inte bra för motorn då starten tar längre tid och motorn värms mera. YD är dock bra för elnätet då startströmmen bli ca 30 % lägre.
(Och så låter det så skönt när man varvar upp hyvelkuttern från noll till 6000 varv (låter som en Ferrari på 3:an)
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 18 046 inlägg
Där satt den!
Protte
Protte
Och så kopplar vi alla, men att hitta ett optimalt läge (med tid som enda inställning) är komplicerat och opålitligt. Ett ryck vid övergången är oavsett inte frånkomligt utan andra metoder, alternativt dyrare YD-starters.
Effekt är väl klart fel ordval, men faktor kanske är lämpligare.prototypen skrev:Det är inte effekten som ger stöten, en helt obelastad motor har uteffekten noll, den rycker till beroende att fasläget på både ström och spänning ändras 30 grader, därmed vill rotorn på motorn "hoppa" fram en bit. Hur långt beror på hur många poler motorn har. under "hoppet" är det full oreda på strömmarna. I princip som att starta direkt i D-läge (men kortare tid)
Enligt min ellärare för 32 år sedan finns risk för mekaniska skador pga rycket.
Rent allmänt så är YD start inte bra för motorn då starten tar längre tid och motorn värms mera. YD är dock bra för elnätet då startströmmen bli ca 30 % lägre.
(Och så låter det så skönt när man varvar upp hyvelkuttern från noll till 6000 varv (låter som en Ferrari på 3:an)
Protte
när du går från Y till D ha du en faktorskillnad på ~1.7 högre ström och lika mkt sänkt spänning.
Om man då ska bli petig så är det motorn som, under tiden Y-kopplingen släpper agerar generator och hamnar i ofas med matningen. Hur skevt det blir beror på bl.a. varvtal, men förskjutningen kan likväl bli 180 som 14grader (bingo lotto), vilket i värsta fall kan innebära att startströmmen blir lika hög som DoL.
Som du säger så är Y/D start ingen hit för motorn, och ofta inte heller elnätet - men det är politiskt korrekt i Sverige och många andra länder.
Med lite mätning och en µC skulle man ju kunna bryta strömmen till motorn när den nått maximalt varvtal i Y-läget, slå om kontaktorn för D-läge, sedan vänta tills motorn befinner sig i hyfsat samma fas som elnätet innan man slår till strömmen.
Overkill givetvis, men teoretiskt möjligt
Overkill givetvis, men teoretiskt möjligt
Medlem
· Västerbottens län
· 18 046 inlägg
Fördröjningen i en normal kontaktor är 10-20 ms så man får ligga lite före.
Protte
Protte
Problemet är applikationen.
Det är inte säkert att Y-koppling klarar av att driva upp motorn i ett varvtal som är harmoniskt, och då blir överkoppligen ändå så illa som DoL, fast med lite extra slitage som bonus.
En metod som används, men knappast löser alla problem - är en fyrstegsmodell med parallellkopplade resistorer (inget annat).
mrfrenzy: I samma ögonblick som din kontaktor släpper så tappar du synk, och fenomen som beskrivs ovan av bl.a. prototypen inträffar.
Det är inte säkert att Y-koppling klarar av att driva upp motorn i ett varvtal som är harmoniskt, och då blir överkoppligen ändå så illa som DoL, fast med lite extra slitage som bonus.
En metod som används, men knappast löser alla problem - är en fyrstegsmodell med parallellkopplade resistorer (inget annat).
mrfrenzy: I samma ögonblick som din kontaktor släpper så tappar du synk, och fenomen som beskrivs ovan av bl.a. prototypen inträffar.
Jo jag vet, det är ju det som är lite av poängen, fasförskjutningen kommer att förflytta sig sakta alltmedan motorn tappar varv, sen får man slå till spänningen när den är i fas (detta måste man mäta).
När man börjar få in så här mycket elektronik så är det dock redan så komplicerat att det är bättre att använda en mjukstartare direkt tex något sånthär:
http://www.sigbi.se/Mjukstartare/duostart.htm#Startapparater
När man börjar få in så här mycket elektronik så är det dock redan så komplicerat att det är bättre att använda en mjukstartare direkt tex något sånthär:
http://www.sigbi.se/Mjukstartare/duostart.htm#Startapparater
Yes, men att "slå till spänningen när den är i fas" är inte rimligt med Y/D-start, därav att det är ett ointressant val med just den negativa aspekten bakom sig. Jag kan se få fall där mätning kan ge ett konsekvent korrekt moment, då får det vara fantastiskt specifika fall där ingenting förändras, överdimensioneringen är stor och miljön är utomordentlig 
Precis som du säger är då mjukstartare ett bättre val, speciellt eftersom att de är såpass billliga idag.
Precis som du säger är då mjukstartare ett bättre val, speciellt eftersom att de är såpass billliga idag.
I denna teoretiska, överkomplicerade, infasande Y/D-startare måste givetvis mätningen ske vid varje inkoppling, det går inte att mäta tiden i förväg och programmera, just pga varierande spänningar och mekanisk belastning på motorn.
I denna högst hypotetiska lösning, vad och hur hade tänkt mäta, samt när anser du att en asynkronmotor är i fas och lämplig för inkoppling?mrfrenzy skrev:
En Y/D-start är trots allt lite av ett "missfoster".
Lämplig är ju relativt, men ju närmare i fas desto bättre. Asynkronmotorn kommer ju fungera som en generator när den har varvats upp och frikopplats från elnätet. Eventuellt kan man behöva en liten kondensator för att behålla magnetiseringen. Mät spänningen som kommer från motorn och jämför hur mycket den är ur fas med nätspänningen. Det blir motsvarande förfarande som när man fasar in en generator.



