Ta ut (Tå) temperaturen efter växlaren (ventaggregat)
Hej!
Jag håller på att ta fram en formel för excel som skall ta ut temperaturen på tilluften direkt efter värmeåtervinnaren på ventaggregatet. Detta vill jag sen veta för få rätt deltaT (temp före och efter värmebatteriet) vid beräkning utav den dimensionerande effekt för vårt värmebatteri.
Formeln jag utgår ifrån är ifrån boken 'Projektering av VVS-installationer' och är följande:
η = Verkningsgrad på värmeåtervinnare (-)
Tå = Luftens temperatur efter återvinningsaggregatet (C°)
Tute = Uteluftens temperatur (C°)
Tfrån = Frånluftens temperatur (C°)
qTill = Styrt ventilationsflöde tilluft (m3/s)
qFrån = Styrt ventilationsflöde frånluft (m3/s)
η = ((Tå-Tute)/(Tfrån-Tute))*(qtill/qfrån)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Först tänkte jag då att jag börjar med att lösa ut "Tå" så vi får det ensamt kvar på ena sidan utav '=' tecknet:
(η*(Tfrån-Tute)+Tute)*(qtill/qfrån) = Tå
Sen förde jag in denna formel i excel och gav några värden som jag tagit fram för en villa jag projekterat tidigare i skolan.
η = 0,9
Tå = ? C°
Tute = -16 C°
Tfrån = 21 C° <--------- (I boken står det att Tfrånluft är normalt samma som inomhustemp).
qTill = 0,125 m3/s
qFrån = 0,135 m3/s
Sen stoppade jag in dessa i formeln på excel:
Detta gav då Tå = 16°C
---------------------------------------------------------
Skulle uppskatta lite spontana tankar i allmänhet om detta och om ni har några tips och tricks. I första hand undrar jag om detta är rätt uträknat? Är det några andra faktorer som man bör ta hänsyn till för att få en mer exakt temperatur på tilluften efter återvinnaren vid en DVUT.
/ Tj
Jag håller på att ta fram en formel för excel som skall ta ut temperaturen på tilluften direkt efter värmeåtervinnaren på ventaggregatet. Detta vill jag sen veta för få rätt deltaT (temp före och efter värmebatteriet) vid beräkning utav den dimensionerande effekt för vårt värmebatteri.
Formeln jag utgår ifrån är ifrån boken 'Projektering av VVS-installationer' och är följande:
η = Verkningsgrad på värmeåtervinnare (-)
Tå = Luftens temperatur efter återvinningsaggregatet (C°)
Tute = Uteluftens temperatur (C°)
Tfrån = Frånluftens temperatur (C°)
qTill = Styrt ventilationsflöde tilluft (m3/s)
qFrån = Styrt ventilationsflöde frånluft (m3/s)
η = ((Tå-Tute)/(Tfrån-Tute))*(qtill/qfrån)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Först tänkte jag då att jag börjar med att lösa ut "Tå" så vi får det ensamt kvar på ena sidan utav '=' tecknet:
(η*(Tfrån-Tute)+Tute)*(qtill/qfrån) = Tå
Sen förde jag in denna formel i excel och gav några värden som jag tagit fram för en villa jag projekterat tidigare i skolan.
η = 0,9
Tå = ? C°
Tute = -16 C°
Tfrån = 21 C° <--------- (I boken står det att Tfrånluft är normalt samma som inomhustemp).
qTill = 0,125 m3/s
qFrån = 0,135 m3/s
Sen stoppade jag in dessa i formeln på excel:
Detta gav då Tå = 16°C
---------------------------------------------------------
Skulle uppskatta lite spontana tankar i allmänhet om detta och om ni har några tips och tricks. I första hand undrar jag om detta är rätt uträknat? Är det några andra faktorer som man bör ta hänsyn till för att få en mer exakt temperatur på tilluften efter återvinnaren vid en DVUT.
/ Tj
Redigerat:
Är det en skolövning?
Oavsett kan det vara bra om du har koll på densitetsvariationen hos luft med avseende på både temperatur och tryck. Det är massflöde och inte volym som är direkt proportionell mot värmeenergin i de olika formlerna du bör kika på.
Annars är det en bra början du redovisar, men bäst om du försöker förstå bakgrunden i alla led. En VVS-handbok är inget under av ackuratess och såna kan du använda för tumregler i ett första steg.
Oavsett kan det vara bra om du har koll på densitetsvariationen hos luft med avseende på både temperatur och tryck. Det är massflöde och inte volym som är direkt proportionell mot värmeenergin i de olika formlerna du bör kika på.
Annars är det en bra början du redovisar, men bäst om du försöker förstå bakgrunden i alla led. En VVS-handbok är inget under av ackuratess och såna kan du använda för tumregler i ett första steg.
Tack för bra svar! Det är ingen skoluppgift utan samlar mest på mig massa formler och skriver in i excel på fritiden. Jag går dock i skolan just nu, Campus Nyköping VVS. Vi hade ventilationskurs i våras men läraren var inte så värst bra, så gav inte jätte mycket. Så hade tänkt lägga lite extra krut på just ventilationsbiten nu och samla formler innan utbildningen är över.GK100 skrev:
Du har löst ut din okända på fel sätt.
Sen är detta en mycket osäker beräkning, varifrån får du verkningsgraden?
Normalt används ekvationen för att räkna ut verkningsgraden utifrån mätta värden.
Normalt mäts dessutom den temp du söker av aggregatet självt.
Vad är det egentligen du vill göra?
Sen är detta en mycket osäker beräkning, varifrån får du verkningsgraden?
Normalt används ekvationen för att räkna ut verkningsgraden utifrån mätta värden.
Normalt mäts dessutom den temp du söker av aggregatet självt.
Vad är det egentligen du vill göra?
Hur är det fel?GeBe skrev:
Verkningsgraden är lite hög svar ja.
Osäker beräkning? Har du någon annan beräkning i tanke som du relaterar till?
Jo, i skolan så använde vi ekvationen för att ta ut verkningsgrad. Sen läste jag ur boken 'Tå bestäms av värmeåtervinnarens temperaturverkningsgrad'. Insåg då att man borde ju fasiken kunna använda formeln för att ta ut den sanna temperaturen förebatteri efter återvinnaren!
Du pratar om mätningen som aggregatet gör, syftar du på den årliga mätningen när DVUT nåtts? Och svar på ev. följdfråga: om man sätter in värden i t.ex. prounit på swegon så kan man få ut sånna här grejjer automatiskt men jag skulle tycka det skulle vara intressant å veta vad som är formeln bakom.
Sen en till fråga är ang. tilluftsfläkten och övriga prylar i aggregatet hur det påverkar luftens temperatur innan värmebatteriet? Har fått höra att man kan räkna med att tilluftsfläkten ökar temperaturen med 1 gr.
Om det ovanstående inte klargjorde vad jag ville göra så är det följande:
Ta ut Tå för att kunna ta ut en mer noggrann dimensionerande effekt för värmebatteriet.
Redigerat:
mm...
Ställ upp ekvationerna och gör en dimensionsanalys så ser du felet.
Du borde räkna med massflöde efter som att volymen förändras då temperaturen ökar.
Ställ upp ekvationerna och gör en dimensionsanalys så ser du felet.
Innebär inte att du kan räkna åt andra hållet (hur ska du då kunna mäta verkningsgraden...), utan att temperaturen efter aggregatet ges av hur effektiv designen är.
Du borde räkna med massflöde efter som att volymen förändras då temperaturen ökar.
Du kan även om du vill sätta dig in lite i hur det fungerar grundläggande vid olika typer VVX rent allmänt använda sk logaritmiska medeltemperaturen. Ofta bra att kolla ett litet steg djupare och sen kolla och förstå bättre i handböckernas värld. Enklare också att bedöma rimligheten i olika genvägar tagna där eller bland olika personers mer eller mindre korrekta påståenden.