Tja, det är nog tvärtom, det är, och kommer vara, vindkraften som gör annan produktion olönsam.pacman42 skrev:
Ja, det är ett besvärligt läge.
Pest eller kolera. Eftersom vindkraften tillåts producera hipp som happ så förstör den lönsamheten för planerbar produktion, men eftersom planerbar produktion ofta måste producera även när elpriset är lågt så förstör den lönsamheten för vindkraften också. En riktigt jobbig situation...Mikael_L skrev:
...särskilt som det i förlängningen leder till att man blir beroende av fossil energi...
Det är nackdelarna, eller fördelarna, med en marknad, de mindre kostnadseffektiva slåss ut, en seg diskussion om man vill bena i det.
Situationen påminner mycket med den om friskolorna och privata vårdgivare, det "lustiga" är att rollerna är ombytta.
Vänstern anser att friskolor och privatvård urholkar den gemensamma välfärden genom att plocka russinen ur kakan och bara utbilda de lätta eleverna, och bara bota de lätta patienterna och är "därför" emot det.
Samtidigt är de för vind- och solkraft, och tycker inte att det är något problem att de bara levererar el ibland, och att vi kan socialisera kostnaderna för deras intermittenta produktion genom att bygga ut elnäten, investera i stödtjänster, och när det väl blir mörkt kallt och vindstilla elda "lite" kol och gas för att inte frysa ihjäl.
Högern o andra sidan tycker vi ska ha stabil basförsörjning och inte förlita oss på vind- och solkraft, men samtidigt ser de inga problem med när friskolorna och privata vårdgivare introducerar liknande problematik i deras områden.
Liknelsen sträcker sig längre, för som de lyfts fram i debatten r det svårt för kommunerna att långsiktigt planera skolverksamheten eftersom friskolor kan öppna/stänga på mer eller mindre eget bevåg, men vid behov är kommunen fortfarande ansvarig för att det finns plats för alla elever. De behöver också vara beredda att ta hand om alla elever, inklusive dem som inte har föräldrar som bryr sig om att välja skola för dem osv.
Så att en friskola etablerar sig innebär att "lönsamheten" i den kommunala skolan sjunker, eftersom de inte kan skala ner i motsvarande omfattning, men samtidigt "får ersättning" för ett färre antal elever. På samma sätt sjunker lönsamheten för kärnkraft, och gör den dyrare på kWh, när vindkraft kommer och dumpar priserna på bra dagar, och kärnkraften bara har kvar de dåliga dagarna för att finansiera sin drift. Kärnkraft har ju en väldigt låg rörlig produktionskostnad, men stora fasta kostnader, på ett liknande sätt som kommunen har för skolan. Så i mångt och mycket behöver ett kärnkraftverk få in X antal kronor per år, oberoende av hur mycket el som levereras, och efterfrågas då kärnkraftsel bara halva året måste priset vara dubbel så högt.
Vänstern anser att friskolor och privatvård urholkar den gemensamma välfärden genom att plocka russinen ur kakan och bara utbilda de lätta eleverna, och bara bota de lätta patienterna och är "därför" emot det.
Samtidigt är de för vind- och solkraft, och tycker inte att det är något problem att de bara levererar el ibland, och att vi kan socialisera kostnaderna för deras intermittenta produktion genom att bygga ut elnäten, investera i stödtjänster, och när det väl blir mörkt kallt och vindstilla elda "lite" kol och gas för att inte frysa ihjäl.
Högern o andra sidan tycker vi ska ha stabil basförsörjning och inte förlita oss på vind- och solkraft, men samtidigt ser de inga problem med när friskolorna och privata vårdgivare introducerar liknande problematik i deras områden.
Liknelsen sträcker sig längre, för som de lyfts fram i debatten r det svårt för kommunerna att långsiktigt planera skolverksamheten eftersom friskolor kan öppna/stänga på mer eller mindre eget bevåg, men vid behov är kommunen fortfarande ansvarig för att det finns plats för alla elever. De behöver också vara beredda att ta hand om alla elever, inklusive dem som inte har föräldrar som bryr sig om att välja skola för dem osv.
Så att en friskola etablerar sig innebär att "lönsamheten" i den kommunala skolan sjunker, eftersom de inte kan skala ner i motsvarande omfattning, men samtidigt "får ersättning" för ett färre antal elever. På samma sätt sjunker lönsamheten för kärnkraft, och gör den dyrare på kWh, när vindkraft kommer och dumpar priserna på bra dagar, och kärnkraften bara har kvar de dåliga dagarna för att finansiera sin drift. Kärnkraft har ju en väldigt låg rörlig produktionskostnad, men stora fasta kostnader, på ett liknande sätt som kommunen har för skolan. Så i mångt och mycket behöver ett kärnkraftverk få in X antal kronor per år, oberoende av hur mycket el som levereras, och efterfrågas då kärnkraftsel bara halva året måste priset vara dubbel så högt.
Redigerat:
Terrapowers 4th gen reaktor har möjlighet att boosta sin output från 345 MW till 500 MW för att kompensera för varierande förbrukning, och för att kompensera för varierande produktion i andra kraftslag.
https://en.wikipedia.org/wiki/TerraPower
https://www.nucnet.org/news/terrapo...or-for-uk-generic-design-assessment-10-3-2025
https://en.wikipedia.org/wiki/TerraPower
https://www.nucnet.org/news/terrapo...or-for-uk-generic-design-assessment-10-3-2025
Du uttryckte inte det så, kärnkraftens upptid är inte speciellt hög, den stoppas ibland oplanerat, ibland startas den inte som planerat, detta tillåts idag, ska du förbjuda detta, hur ska det gå till?
Tja kanske, det verkar förekomma mycket skuggekonomi där som maskerar siffrorna men det är väl gott så om det skulle vara så, vi har ju valt denna handelsmodellen och om vi inte vill ändra den så får vi väl leva med konsekvenserna?
Med bättre handelsmöjligheter, elnät, så kommer kanske detta att ändras, dvs vindkraften som lagts på fel ställe kan börja sälja till marknader som behöver deras produkt.
Oklart vad du menar men de flesta varor är beroende av transporter idag, ekonomin hade sett annorlunda ut om man bara kunde sälja till kunder inom promenadavstånd.A ajn82 skrev:
Att bygga långa ledningsnät får att transportera el från norrland är att gå över ån för vatten
Kostnaden för NordSyd projektet i svenska kraftnät estimeras till mellan 75 och 100 miljarder kronor, dvs ungefär samma som en kärnkraftsreaktor.
Att bara bygga produktion i södra sverige för motsvarande kostnad hade varit att hämta vatten utan att korsa ån.
Sen kan vi såklart inte bygga mer vindkraft i södra sverige, elen är ju redan nästan grattis när det blåser, behovet uppstår när det inte blåser, så för att kunna undvika massiva investeringar i transmissionsnätet måste det vara kraftverk som producerar kontinuerligt.
Kostnaden för NordSyd projektet i svenska kraftnät estimeras till mellan 75 och 100 miljarder kronor, dvs ungefär samma som en kärnkraftsreaktor.
Att bara bygga produktion i södra sverige för motsvarande kostnad hade varit att hämta vatten utan att korsa ån.
Sen kan vi såklart inte bygga mer vindkraft i södra sverige, elen är ju redan nästan grattis när det blåser, behovet uppstår när det inte blåser, så för att kunna undvika massiva investeringar i transmissionsnätet måste det vara kraftverk som producerar kontinuerligt.
Ja, det hade nog inte skadat med mer produktion i söder men även det blir dumt, enligt samma resonemang, då ska det byggas i andra änden av våra exportkablar, det är där behovet finns.A ajn82 skrev:
Din tanke att det blir gratis när det blåser stämmer inte heller, starka vindar och 80 öre idag, ibland behöver man bara titta upp för att kolla om man är helt vilse.