Detta är kanske en del i en förklaring.S Snikholt skrev:
Tolkar jag rätt om jag säger att svängmassa kommer dämpa en spänningsökning genom att binda mer rotationsenergi?
Eller är det så att svängmassan konverterar en spänningsökning till högre nätfrekvens?
Om svaret är ja här så ger det då att spänningsökningen skulle ske långsammare.
Stämmer detta?
Du får nog ge dig vad det lider. Det jag skrev där är precis vad du och en del andra ska säta er in i lite mer. Men håll er på en elementär nivå det är inget man greppar lite mer i detalj så här på en höft likt din fötståelse bedömt från dina inlägg.D daVinci skrev:
Rekommendationen att du kan börja med Trabantens tredjeborstreglering kvarstår.
Nej. Vid drift ger de spänningsstabilitet, som tar snabba ändringar. Det har att göra med dess inre reaktans och kortslutningseffekt, samt också att det är en roterande maskin med stor massa. Detta motverkar tex. oscillationer, utan att man behöver skicka några kontrollsignaler.D daVinci skrev:
(det krävs spaltmeter för att förklara alla sammanhang, ni som kan det bättre får rätta mig om jag har fel)
För mer långsamma skeenden så har generatorn en påkopplad kontrollenhet, som ändrar strömmen i fältlindningen, och det i sin tur påverkar hur generatorn bidrar med reaktiv effektbalans, analogt.
Om du har kunskaper om invertrar så brukar man prata om 4-kvadranter, där man försöker efterlikna det en synkron generator producerar.
Hej daVinciD daVinci skrev:
Som ni "trampar runt med inlägg" så klarar (orkar) inte de som följer tråden att försöka lära sig något.
Det finns mängder med kunskap som behövs när man skall jämföra egenskaper hos en synkronmaskin gentemot en inverter från t.ex. en solcellsanläggning som båda är anslutna till elnätet. Det är mer inblandat än att ”kasta” argument om att ”strömavbrottet inte orsakades av brist på svängmassa”.
Ett exempel av många; En inverter kan typiskt leverera 1,2 ggr märkströmmen vid kortslutning eller en spänningssänkning i elnätet. En synkronmaskin kan typiskt leverera 2–3 ggr märkströmmen. En synkronmaskin kan leverera hög ström i flera sekunder det kan inte invertern
Det beror bl.a. på att de krafthalvledare som ingår i invertern är mycket känsliga för kortslutningsströmmar. Man skyddar därför halvledarna bland annat med Ultra-snabba säkringar och försöker stänga av krafthalvledarna.
Se vidare; “Ultra-rapid fuses: when every tenth of a second counts”
https://siba.de/en/products/ultra-rapid-fuses/ultra-rapid-fuses.html
Vid snabba lastförändringar i elnät så kan annan generering som synkrongeneratorer eller solcellsanläggningar ta över lasten. Blir då strömmen högre än normala lastströmmen då kopplas solcellsanläggningar ut långt före en synkronmaskin (synkrongeneratorer)
Det är komplicerat i en diskussion om de som deltar behöver undervisning för att förstå sina egna argument.
Tackar.S Snikholt skrev:
Men nu driftade spänningen uppåt. Dämpar inte synkrongeneratorn då den rörelsen upp?
Jag fick lite det intrycket av det du skrev.
Men om den gör det bör den väl göra av med den (reaktiva) effekten på något sätt?
Konverteras den till något?
Det är inte nödvändigt på något sätt för min del. Jag är bara ute efter någon mening.S Snikholt skrev:
Jag bara önskar att de(n) meningarna förklarar vad som händer i den aktuella frågan (och inte i andra inaktuella frågor).
Ok. detta kanske räknades som ett långsammare skeende. Är det då en manuell insats att ändra strömmen?S Snikholt skrev:
Samma fråga här var tar den reaktiva effekten vägen?
Jag tänker att den största anledningen till att man utreder en sån här sak är att förstå hur man kan undvika att det händer igen och frågan är vad länder utan mycket vattenkraft behöver göra när de minskar på det fossila, det blir ju i praktiken sol/vind som kliver in, för mig är detta det mest intressanta?
Ok, men i Red Electricas uttalande att det inte var brist på svängmassa ligger kanske detta med? Det finns ju många fler MW i invertrar än i synkrongeneratorer i systemet.M Martin Lundmark skrev:
HejK karlmb skrev:
Elnätet är stort, det finns flera laster och generatorer anslutna. De är dock inte anslutna i samma punkt utan i en mängd punkter med impedanser i form av ledningar och transformatorer emellan
Mätningar sker i många punkter men rimligen inte i alla intressanta punkter med både spänning och ström med tillräckligt bandbredd
Ibland sitter mätning på en sida av en brytare och då saknas mätning av andra sidan efter det brytaren öppnat
Vid den typen av laständring sker ofta en oscillation i spänning och ström på olika platser i elnätet
Vi har inte tillgång till mer mätningar än vad man släpper ut Det kan finnas mycket intressant och lärorikt av det vi inte får se
Som jag skrev tidigare De som är ansvariga är nog mest intresserade att det händer igen Det är inte säkert att vi får veta allt som de hittar
Redigerat:
De är såvitt jag vet ställda på automatisk reglering, men det går också att manuellt styra - vet faktiskt inte hur ofta det görs dock. Det kanske är vanligt?D daVinci skrev:
Den reaktiva effekten är ingen energi i den bemärkelsen att den som aktiv effekt måste avges till annan form.
Jag kan dra en parallell till reservkraftverk.
Ett reservkraftverks märkdata anges i kVA.
Man beställer dem ofta med specen xx kVA vid cos fi 0,8.
Många tror då att elverket klarar xx kW om lasten är rent resistiv. Så är inte fallet.
I tillägg till vad Martin skrev vore det bra om många här lär sig skilja på effektpendlingar och spänningspendlingar. De kan ha gemensam grund och med-motverka varandra precis som nämndes pga att allt är kopplat via delar med olika elektriska egenskaper grovt sett impedanser. Tyvärr finns även diverse olinjäriteter med i bilden också så den rena enkla modelleringen går inte hem och även om den vore fullt tillämpbar ändå snabbt växande komplexitet genom bara rena antalet noder, förbindningar osv med sina egenskaper.K karlmb skrev:
På temat synkronmaskiner får vi pss skilja svängmassa som kan ge bidrag dämpande för effektdelen men framför allt möjligheten att både generera och förbruka reaktiv effekt för hantering av spänningsstabiliteten. Detta på robusta sätt som kan ställas i olika moder för de olika genereringarna över geografiska områden för att både spänningsreglera, hålla reaktivbalansen och i aktiv effekt topp- eller baslast bidra med vad allt går ut på dvs producera elektrisk energi att distribuera.
Det besvärliga i den här typen trådar är att det finns deltagare som inte inser komplexiteten i detta om man vill börja närma sig saken mer seriöst. Det duger inte att babbla rakt ut om något man tar del av i media, googlingar osv inte ens om man har någorlunda vettig teknisk bakgrund i andra områden det borde vara självklart.
Det låter rimligt. Men att då spekulera om att de inte begriper skillnaden mellan utspridd syntetisk svängmassa och den hos färre synkrongeneratorer för sitt näts speciella förutsättningar, känns inte självklart.M Martin Lundmark skrev:
En ann tror som en ann.
Det är absolut en intressant frågeställning.D djac skrev:
Det är ingen hemlighet vad jag anser i frågan 🙂