HejD daVinci skrev:
Transformer, motorer och apparater med järnkärna behöver reaktiv effekt för sin magnetisering
När AC DC omvandlare (nätdelar) kom då hade de tidiga generationerna en likriktare följt av en kondensator dessa levererade kapacitiv reaktiv effekt till elnätet
Detta eftersom fasläget på grundtonens ström ligger före grundtonen i spänningen
På senare nätdelar infördes power factor correction (PFC) där effektfaktorn reglerades till nära ett och den reaktiva effekten nära noll
Min snart 20 år gamla varvtalsstyrda bergvärmepump levererar kapacitiv reaktiv effekt till elnätet
Redigerat:
Hej karlmbK karlmb skrev:
Det är sällan att man beskriver detta, på ett bra sätt i dokumentationen till en bergvärmepump eller en luftvärmepump.
I mitt fall drog jag slutsatsen då bergvärmepumpens likriktare saknar power factor correction (PFC). Sedan har jag genom mätning på pumpen konstaterat kapacitiv reaktiv effekt, (produktion av reaktiv effekt).
Här är en bild som visar ström och spänning till två elapparater som båda levererar reaktiv effekt till elnätet. Till vänster en äldre dator och till höger en energisparlampa (miniatyrlysrör i E27 sockel).
Spänningen är den sinusformade kurvan och strömmen är i formen av en topp form (ser ut som ett brant berg).
Om du tittar på strömmen så slutar den, i båda fallen, att flyta ungefär när spänningen har sitt toppvärde eftersom spänningen i kondensatorn då är lika som spänningen i elnätet och dioden i diodbryggan slutar då leda.
Reaktiv effekt är definierat utifrån fasförhållandet mellan grundtonen i strömmen och spänningen. Gör men en Fast Fourier Transform (FFT) av kurvformen då kan man plocka fram respektive grundtoner och jämföra dess fasläge
Se”Fast Fourier Transforms explained”
https://www.picotech.com/download/brochures/PT-012746-DO-2-AR501_Fast_Fourier_Transform_(FFT)_white_paper.pdf
Ett tränat öga ser, att eftersom strömmen stängs av före spänningens toppvärde så handlar det om kapacitiv reaktiv effekt (även kallat produktion av reaktiv effekt).
Skulle t.ex. strömpulsen inledningsvis vara noll och sedan starta efter spänningens toppvärde då handlar det om induktiv reaktiv effekt (även kallat konsumtion, eller förbrukning, av reaktiv effekt).
Redigerat:
Det är väl i princip bara rent resistiva laster som har pf 1.0.M Martin Lundmark skrev:
Cos fi känner väl alla som läst den mest grundläggande elläran till.
Fourieranalys är jag endast flyktigt bekant med, men det är på detta sätt moderna reläskydd arbetar.
//EDIT: har i omgångar läst en hel del om reläskydd, tillämpade utbildningar. För att kunna ställa in dem, göra selektivplaner etc.
Det finns alltid med segment när föreläsaren skiner upp som en sol, och deltagarna sitter som fågelholkar.
Det är när fourier-analys och spektrum diskuteras och man går in på djupet hur reläskydden funkar.
Jag förstår vilken sida av katedern du brukade stå 😉
Redigerat:
Hej SnikholtS Snikholt skrev:
Med en PFC krets så kan en olinjär last ”tvingas” att dra en linjär ström genom switchteknik.
D.v.s. en ström som liknar, den till en resistans.
Här är en förenklad förklaring till hur en aktiv PFC krets fungerar.
Den mäter spänningens kurvform och tvingar sedan med switchteknik strömmen att anta samma kurvform och fasläge som spänningen. Det innebär att spänning och ström har samma sinusform och har nollgenomgångar och toppvärden samtidigt, då är effektfaktorn nära ett
Om du tittar på Fig 2 i denna artikel ;”LED-lampor ökar kraven på drivkretsen”, (från 24 februari 2012) där visas kurvformen för spänning (blå) och ström (röd) i en nätdel försedd med PFC krets.
https://www.elinor.se/led-lampor-okar-kraven-pa-drivkretsen.html/
Man märker switchfrekvensen (switchbruset) strömmens kurvform.
Jag hittade denna genomgång: https://targetsolar.com.au/solar-power-factor-correction-a-comprehensive-guide/M Martin Lundmark skrev:
Jag har också kollat nu att min nya 3-fas inverter har APFC inbyggt och jag tror inte det finns så många större inverters i solanläggningar som inte har det.
Det går att lösa med en Aurdino och lite kod enligt dokumentet ovan.
Jag ser också att det finns EU-krav på detta.
Finns det några tecken alls på att Spanien har en massa producerande anläggningar utan APFC?
Hej karlmbK karlmb skrev:
Att nya 3-fas inverter har APFC inbyggt låter rimligt.
Man satte för ca 25 år sedan genom apparatstandarder, krav på övertonshalten och effektfaktorn på många apparater, till exempel datorer.
Vi studerade under några år hur dessa krav påverkade de datorer som användes genom att mäta på matningen till större LAN-partyn, En av artiklarna som vi skrev har rubriken; “Evolution of the harmonic distortion from state-of-the-art computers: 2002 to 2008”
Tyvärr är inte dokumentet åtkommligt för alla men i ”Abstract” kan man läsa;
”This paper shows trends in harmonic emission by large groups of modern computers over a 7-year period. The measurements were obtained at computer tournaments where almost exclusively the newest types of computers are used. The measurements clearly show that the harmonic distortion is decreasing significantly while the power consumption per computer does not change significantly.”
Om dom har det, så lär väl de arbeta mot att ligga på pf 1.0.K karlmb skrev:
Kanske det, men det blir ett helt annat syfte och funktion i så fall.K karlmb skrev:
Om grundförutsättningar och godkännanden för att en produkt ska få säljas och kopplas in mot nätet, är att de inte belastar nätet med "skräp" när de producerar el... så ser jag inte att det är någon funktion man bara kopplar på utan vidare.
Nja, det görs nog redan i Spanien på de större anläggningarna som jag tyckte mig förstå, ett verktyg till i lådan. Men mer vanligt är säkert frekvensstöttande, passiv syntetisk svängmassa och spänningshållning.S Snikholt skrev:
….och det gick bra? 😉K karlmb skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 267 inlägg
Nä, det svänger ju redan en massa. Mer vore nog oansvarigt.