Närmast konsumenterna, i synnerhet vid 400V, är impedansen i huvudsak resistiv och då stiger eller sjunker spänningen vid inmatad eller uttagen aktiv effekt. Den reaktiva effekten spelar givetvis också en roll, men i mindre grad.D daVinci skrev:
I stamnätet är impedansen i huvudsak induktiv vilket gör att spänningen är mer beroende av reaktiv effekt än den aktiva.
Jag börja inse att den här diskussionen kommer sluta med att jag är tvungen att skriva en lärobok och kommer därför inte orka svara mer om detta.
PS
Martin Lundmark är både extremt kompetent och dessutom mycket pedagogisk. Faktum är att jag betraktar allt han säger här som mer sant (om jag mot förmodan skulle skrivit något annat än han) eftersom jag vet att jag bara läst ett antal poäng elkraftkurser på Chalmers medan han förmodligen läst mer och dessutom arbetat med elkraft. Själv har jag nästan uteslutande arbetat med el under 12V.
Vad TN har skrivit vet jag inte riktigt, men antar att det är journalister som författat texterna och de har normalt inte djupgående kompetens om elkraft. Med lite kunskap brukar man ändå kunna förstå vad de menar även om detaljer ibland blir fel i journalistskriva texter.
Nämn två st solcellsparker på 1600MW eller mer ...S Snikholt skrev:
5000 MW 😮
https://growsverige.se/2024/06/08/varldens-storsta-solpark-startade-denna-vecka/
Men finns konstigt nog inte med här:
https://www.solenerginyheter.se/202...rker-jatteanlaggningar-med-fokus-pa-framtiden
https://growsverige.se/2024/06/08/varldens-storsta-solpark-startade-denna-vecka/
Men finns konstigt nog inte med här:
https://www.solenerginyheter.se/202...rker-jatteanlaggningar-med-fokus-pa-framtiden
För att?Mikael_L skrev:
Knappt 20GW solkraft matades ut på nätet när händelsen inträffade. Det är mycket, och det är konsekvenserna av det jag belyser.
Nånstans lär Murphys lag vara med i detta.
Bara det att ingen såg det komma.
Nätet ska absolut klara av att en enskild park kopplar ifrån.
Förmågan att reglera spänning genom att ändra producerad/konsumerad reaktiv effekt får man ”gratis” på en turbinsträng med synkrongenerator.K karlmb skrev:
(Om den är rätt konfigurerad).
Kraven på hur reaktiv effekt hanteras i solkraftsparker är, enligt vad jag snappat upp, lite föråldrad och får en ”ogynsam påverkan” från stora parker på transmissionsnätet vid produktionsbortfall.
(Även rätt konfigurerad).
Ett av kärnproblemen 😇 var väl att man inte fått igång ett av de planerade kolkraftverken som ansågs behövas.
Varför det nu skulle behövas när solen sken så bra och inga moln?
Och bra väderförhållanden för solkraft var det dessutom.K karlmb skrev:
Hur skulle minskad export (last) minska spänningen?K karlmb skrev:
Man ville dämpa oscillationerna.
Man satte bland annat HVDC förbindelsen i constant power för att dämpa oscillationerna i stället för att överföra de varierande effektflödet som oscillationerna orsakar.
…och speciellt inte ett felkonfigurerat kkv.K karlmb skrev:
Men det beror väl lite på dess placering i nätet om det kunde reglerat den reaktiva effekten och därmed spänningen.
Lite mer kolkraft är väl enklare att regera med, men visst finns det andra sätt än synkrongeneratorer.
Hej blackarrowblackarrow skrev:
Ett elsystem med induktanser och kapacitanser ingående i ledningar och transformatorer innebär en latent risk för oscillationer. Rimligen så uppstår korta svängningsförlopp i de flesta elsystem idag som dämpas ut och knappast märks.
Ett sätt att minska oscillationer i ett system som självsvänger (oscillerar), är att införa förluster.
Till en bils fjädring införde man ”stötdämpare” som ger förluster när bilens fjädring vill fortsätta gunga. (en bil med dåliga stötdämpare vill gunga ett tag).
Det finns en risk att när vi jagar att minska förlusterna i elsystemet då förlorar vi en del av den dämpning som tidigare fanns där.
För ett antal år sedan hade jag ett uppdrag att undersöka varför att säkringarna till kondensatorerna, löst ut i faskompenseringen i ställverket vid en industri. Detta hade, under en tid, skett med någon veckas mellanrum.
Jag kopplade in ett mätinstrument i ställverket och bad personalen att orsaka en stegstörning genom att starta en stor maskin. Jag kunde då mäta frekvensen på den svängning som uppstod i elnätet.
Sedan beräknade jag faskompenseringens kapacitans och beräknade det matande nätets induktans genom data från elnätsbolaget.
Det visade sig stämma otäckt bra med frekvensen på den uppmätta svängningen.
Därmed så kunde jag konstatera att en resonansström vandrade mellan induktansen i elnätet och kapacitansen i faskompenseringen. Den strömmen var en rimlig orsak att säkringarna löste ut.
Jag åkte därifrån för att återkomma med ett förslag till åtgärd. Något dygn därefter och innan några åtgärder hann göras så havererade delar av faskompenseringen.
Hur var det i det fallet fanns de sedvanliga filtren inbyggda i faskompenseringen? Många äldre utrustningar som havererat när grundtonen inte längre var det enda som behövde tas hänsyn till och i övrigt friska delar som inte var direkt nära åldersstrecket.M Martin Lundmark skrev:
Hej GK100GK100 skrev:
Det var det typen av åtgärd som jag föreslog, men som aldrig hann genomföras före haveriet.
En industri som jag var i kontakt med, hade en elchef som satte in stora synkronmaskiner i stället för stora asynkronmaskiner för att driva sina stora maskiner.
Sedan så kunde han tillföra reaktiv effekt från dessa synkronmaskiner samtidigt som de drev sina stora maskiner. Därmed undvek han risken för resonans mellan faskompensering och elnätet.
Enligt elchefen kostade synkronmaskinerna mer än motsvarande asynkronmaskiner, men ändå mindre än att dessutom investera i kondensatorer med avstämda filter för att undvika resonanser.
Svårigheten var snarare att få ekonomerna på företaget att förstå varför det skulle totalt bli billigare, då det var en ovanlig och omständig åtgärd , 😊
Det var för att du skrev:S Snikholt skrev:
Så då var min tanke att du menade att nätet ska klara av att det kopplas bort en lika stor solcellspark som den största reaktorn som går för tillfället.S Snikholt skrev:
Och att det blir problem först när nästa (lika stora) solcellspark kastar in handduken.
Eller hur menade du att jag skulle förstå det där du skrev?
Aha, nä det var inte vad jag menade. Men jag ser också att det kan framstå så nu när jag läser det igen, i den kontexten.
Men när vi nu diskuterar ämnet, så borde väl så stora solcellsparker räknas in i N-1 princip (om de finns )
Absolut. Det måste gälla alla produktionskällor, i alla fall alla som kan sluta helt producera vid ett singelfel.S Snikholt skrev:
Och det lär gälla även väldigt stora vindkraft och solcellsparker, då det t.ex. troligen räcker med att en trafo havererar, eller kanske lite mildare fel, något reläskydd löser ut.
Det stämmer förstås som du skriver, men det kan förtydligas att det egentligen är lika problematiskt om 1GW konsumtion faller bort som att 1GW produktion faller bort. Eller transmissionsledning, transformator, utlandsförbindelse. Samt även andra fel som att en STATCOM havererar mm.
Ja, ett annat sätt att uttrycka det. Jag läste det som att spänningen steg som följd av ökad frekvens. När frekvensen oscillerade så började spänningen göra det också och man började oroa sig för utlösta överspänningsskydd här och var.
Så en dämpning av oscillationer var vad man ville åstadkomma.
I det aktuella fallet får djupare utredning visa varför systemet inte tålde en abrupt bortkoppling av en solpark på 250 MW.
För det var den enda inverkan som just kan kopplas till förnybar produktion så här långt.
Ett större kolkraftverk tex hade ju givit en mkt värre induktion igenom hela systemet.
Det är begripligt. Den texten hade jag lagt in i det inlägg du svarade på här.S STB skrev:
Ok. Så om murvlarna på TN uttrycker sig skvatt galet så kan man ha överseende med det och det går bra att förstå vad de menar.S STB skrev:
Men om det går att tolka det som någon i forumet skriver på ett ofördelaktigt sätt, då skall man skriva ad hominem och förklara att denne begriper inget om växelström.
Ja, att skriva en lärobok i stället för att ge en konkret och relevant kommentar är ju det normala.S STB skrev:
Ser ut som du haft 2 alternativ:
A) Att säga något i stil med: "Konsekvensen av att koppla in en anläggning solpaneler är en kombination av att frekvensen påverkas och spänningen påverkas. Eventuellt är det konfigurerbart beroende på funktionshöjd på växelriktare/inverter".
B) Att skriva en harang ad hominem om att jag inte kan något och mena att den enda möjliga kommentaren till det jag skriver är att skriva en bok.
Riktigt varför kommentarer av kategori A är omöjligt är något oklart för mig.
Ja, skriver vi ungefär samma sak så kan jag inget om växelström och är hopplöst förlorad, men Martin är extremt kompetent.S STB skrev:
(Sedan har jag aldrig sagt att jag arbetar på SvK och har full kompetens på produkter som används där eller mekanismer som är kutym i transportnät. Och inte har jag sett att det skulle vara ett krav för att skriva i tråden. Och skulle jag ha fel i något så ändrar jag mig omgående. En egenskap jag kunde önska av fler).
Då är vi överens om det. Det är ju bra.S Snikholt skrev:
När man läser inlägg tidigare i tråden så ser det däremot ut som att bortkoppling av en liten kraftproducent med solpaneler är det som sänker nätet. Och allt är solparkens fel.
Får medge att jag inte riktigt såg det som skäligt.