660 803 läst ·
16 028 svar
661k läst
16,0k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Yes, summering av din åsikt är således att du drar en lans för skydda tyska miljörörelsen från att få en stämpel av att de finansierats till stor del av ryssen.Z Zodde skrev:
Men du utesluter inte att de kan ha blivit påverkade?
Nej, återigen bygger din summering på dina egna fantasier.S Snikholt skrev:
Håll dig till vad jag skrivit å addera inte massa av dig egna hemsnickrade åsikter…
Jag skyddar ingen, jag är bara ute efter facts.
Min ENDA åsikt i ämnet som jag uttryckt är att det är en myt att de till stora delar blev finansierade av USSR…
Hur du sen lyckas tolka/vrida/vända på det till en massa annan skit gör dig dessvärre svår å ointressant att diskutera med.
Det är snarare 35%...pacman42 skrev:
Alla former gasbränslen (om man nu skulle lyckas framställa dem till rimlig kostnad) eldas lämpligen i stationära anläggningar. Där gör de mest nytta som värmekällor. Den vettigaste produktionen av vätgas är som biprodukt från div kemiska processer. Och det gäller nog metan också som i första hand bör samlas in med tanke på växthuseffekten av metan.
Sedan har man batterier eller flytande bränslen i fordon.
Tycka?pacman42 skrev:
Jag tycker väl inte så mycket. Och inte har jag några soliga paneler heller.
Jag bara noterade att andelen timmar med minuspris bara ökar och ökar och det sägs bero på överproduktion i framförallt Tyskland. Finns väl någon logik i det.
De höga elpriserna verkar inträffa när det är trasiga kärnreaktorer. Var ju så här i svedala för några veckor sedan.
Och vad som hände när Frankrike hade ett 30-tal trasiga är vi ju väl medvetna om. Eller några av oss är medvetna om det. Andra verkar tro att det var Tyskland som hade det, fast det var överproduktionen i Tyskland som höll ned priserna i Europa och Sverige. Och vissa trodde tom att det var svenska MP-riksdagsledamöer som iklätt sig svart ninja-utstyrsel och smugit in på de franska kkv och saboterat de.
Det är inte alltid som verklighetsförankringen är den bästa.
Nej, verkligen inte. Det finns gott om problem med att få ned elen till backen, bara dragkrafterna i de kablarna kommer att vara rejält otrevliga. Höjden 1500 meter är antagligen vald för att man ska kunna hantera brottlängden på koppar som är knappt 3000 meter och få en rejäl marginal på brottlängden på stål som ligger runt 20000 meter. genom att då bära kopparkabeln med stålkabeln så kan man då få en hyfsad hållbarhet på anslutningen till marken. Nu uppkommer dock problemen, dragkrafterna från vind på dessa höjder är väldigt stora och detta sliter på både koppar och stålanslutningarna mot marken. Detta innebär i sin tur att säkerhetsmarginalerna blir väldigt små med de sätt som vi normalt hanterar risker (hållfasthet i hissar, kranar, broar, hus osv). Jag har extremt svårt att se att detta kommer att fungera i praktiken under en längre tid.K karlmb skrev:
Nej effektiviteten för att producera gas från el ligger där i nya anläggningar (åtminstone i teorin). Men jag håller med om slutsatsen att batterier (och flytande bränslen till viss del) är effektivast i fordon.K karlmb skrev:Det är snarare 35%...
Alla former gasbränslen (om man nu skulle lyckas framställa dem till rimlig kostnad) eldas lämpligen i stationära anläggningar. Där gör de mest nytta som värmekällor. Den vettigaste produktionen av vätgas är som biprodukt från div kemiska processer. Och det gäller nog metan också som i första hand bör samlas in med tanke på växthuseffekten av metan.
Sedan har man batterier eller flytande bränslen i fordon.
Jag håller också med om att man bör samla in de gaser som idag förbränns eller bara släpps ut och inte används, där är det väl ingen som protesterar. Det hjälper dock varken SSAB i Luleå, eller Bolidens Rönnskärsverken i Skellefteå. Där finns inte mycket gas att samla in. Det är el som finns.
Jaja lugna ner dig.Z Zodde skrev:Nej, återigen bygger din summering på dina egna fantasier.
Håll dig till vad jag skrivit å addera inte massa av dig egna hemsnickrade åsikter…
Jag skyddar ingen, jag är bara ute efter facts.
Min ENDA åsikt i ämnet som jag uttryckt är att det är en myt att de till stora delar blev finansierade av USSR…
Hur du sen lyckas tolka/vrida/vända på det till en massa annan skit gör dig dessvärre svår å ointressant att diskutera med.
Mitt antagande är att ryssen underblåst dessa rörelser. Sen om de finansierat dem direkt eller indirekt eller inte alls skiter jag egentligen i.
Den trade-off man borde hamna i är väl följande. (Lite grovt då):pacman42 skrev:
Jag såg en intressant artikel häromdan om att man har utvecklat en förbränningsmotor för vätgas som har 94% effektivitet. Hittar inte igen artikeln nu, men jag gissar att man tar tillvara överskottsenergin.
Hittar dock flera artiklar om vätgasmotorer med 60% effektivitet på själva förbränningen utan att man räknar in värmen. Denna motortyp har dessutom väldigt få rörliga delar.
Med en bränslecell når man ca 70% som bäst utan att räkna in värmen. Man pratar om att en bränslecell har en livslängd på någonstans mellan 5000 och 8000 drifttimmar och man räknar med att detta kommer att räcka en bils hela livslängd genom att cellen inte behöver producera fullt hela tiden under körning.
Det intressanta här är att vätgas på konsumtionssidan snart kommer att fungera, det är på produktionssidan som det fortfarande är problematiskt - det är för dyrt. Dessutom så ligger fortfarande effektiviteten från el till el på en bit under 50% där en elbil ligger på 80-85%.
Dvs, vätgas är fortfarande mest intressant där man behöver värme (exempelvis ugnar) där man kan få en effektivitet från el på uppåt 70%.
Så, drömmen om vätgassamhället som fortfarande finns i EU, främst i Tyskland, känns fortfarande en bra bit bort. Särskilt som kostnaden för "grön vätgas" ligger på 20 öre/kWh exklusive elens kostnad. Lägg på detta 70% effektivitet i att producera vätgasen från el och vi hamnar rätt dyrt ändå. Billigare än elpriserna är vissa dagar, men fortfarande rätt dyrt om man också skall räkna in pipelines mm.
A) kapitalkostnad för elmotor+ batteri och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
vs
B) kapitalkostnad för vätgasmotor+tank och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
Till B) får man nog addera till bidrag till distributionssystem för vätgas.
För A) borde dagens räcka någorlunda. Eller så får man lägga till en marginell ökning.
Med det batteri som CATL annonserade i April så ser A) ut att utfalla ganska väl. Med 10k laddcykler kan man troligen skippa allt vad batteribyte heter, och köra sina 48k mil, och sedan skrota.
Jag tror att du har rätt, men inte heller jag har några bevis för det. Men man ser tydligt ryssarnas influenser i många diskussioner på nätet exempelvis. Oftast är de väldigt lätta att känna igen dock. Men det innebär ju inte att andra känner igen dem. Och vad finns det som hindrar att de indirekt finansierar "nyttiga idioter"? Det går alldeles utmärkt...S Snikholt skrev:
Precis. Det finns för tillfället ingen bättre teknik än batterier och elmotorer till bilar. Om man behöver en räckviddsförlängare så kan man börja titta på andra alternativ, men det är långt ifrån nödvändigt för de flesta.D daVinci skrev:Den trade-off man borde hamna i är väl följande. (Lite grovt då):
A) kapitalkostnad för elmotor+ batteri och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
vs
B) kapitalkostnad för vätgasmotor+tank och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
Till B) får man nog addera till bidrag till distributionssystem för vätgas.
För A) borde dagens räcka någorlunda. Eller så får man lägga till en marginell ökning.
Med det batteri som CATL annonserade i April så ser A) ut att utfalla ganska väl. Med 10k laddcykler kan man troligen skippa allt vad batteribyte heter, och köra sina 48k mil, och sedan skrota.
Du glömde att till B får man addera allt som finns i en elbil också, men ett lite mindre batteri.D daVinci skrev:Den trade-off man borde hamna i är väl följande. (Lite grovt då):
A) kapitalkostnad för elmotor+ batteri och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
vs
B) kapitalkostnad för vätgasmotor+tank och till det addera drivmedelkostnad för x tusen mil.
Till B) får man nog addera till bidrag till distributionssystem för vätgas.
För A) borde dagens räcka någorlunda. Eller så får man lägga till en marginell ökning.
Med det batteri som CATL annonserade i April så ser A) ut att utfalla ganska väl. Med 10k laddcykler kan man troligen skippa allt vad batteribyte heter, och köra sina 48k mil, och sedan skrota.
Den vettigaste räckviddsförlängaren är en lätt o billig ottomotor som går på ett rent, förnybart, flytande bränsle som etanol. Då kan den rent av leverera 200 hk vid extremfall, och gå mkt snålt på säg 50 hk någon gång var 10e mil.pacman42 skrev:
Nej, den är inte nödvändigtvis vettigast på sikt, men den är det idag (beroende på hur man definierar frågan). Det finns bättre tekniker, men de finns inte ute idag. Att ladda oftare är oftast det bästa alternativet redan idag dock. Men folk vill gärna släpa med sig en bensinmotor också, även om det i praktiken är en sämre lösning. Orsaken är att räckvidden via batterier kostar för mycket idag, detta gör laddybriden till ett bra alternativ.K karlmb skrev:
Dock skall man notera att miljöforskare dissar laddhybrider hårt, detta för att de flesta som äger en laddhybrid skiter i att ladda den och kör på bensin (i EU, inte i Sverige där elen oftast är så billig att de flesta gör tvärtom). Men om alla som körde laddhybrider gjorde som jag gör, dvs laddar den varje natt, då skulle de flesta laddhybrider vara bättre för miljön än batteribilar - för tillfället.
Ja då går mina tankar igen på högtemperatur reaktorer, där det, såvitt jag förstått, är möjligt att tillverka vätgas med väldigt hög verkningsgrad.pacman42 skrev:
Vätgas: ....det är på produktionssidan som det fortfarande är problematiskt - det är för dyrt. Dessutom så ligger fortfarande effektiviteten från el till el på en bit under 50% där en elbil ligger på 80-85%.
Dvs, vätgas är fortfarande mest intressant där man behöver värme (exempelvis ugnar) där man kan få en effektivitet från el på uppåt 70%.
Så, drömmen om vätgassamhället som fortfarande finns i EU, främst i Tyskland, känns fortfarande en bra bit bort. Särskilt som kostnaden för "grön vätgas" ligger på 20 öre/kWh exklusive elens kostnad. Lägg på detta 70% effektivitet i att producera vätgasen från el och vi hamnar rätt dyrt ändå. Billigare än elpriserna är vissa dagar, men fortfarande rätt dyrt om man också skall räkna in pipelines mm.
Sen kanske man är lite orolig att börja skicka vätgas i Europas naturgas är.