Najs. Varmt i huset blir en klassfråga på allvar 😢Q qvirre skrev:
Inte mer än andra viktigare saker som mat. Vi har ett system som kan hjälpa människor utan att skippa marknadsekonomi för produktionen.S Snikholt skrev:
Att ha ett hus är såklart en klassfråga redan idag. Det är heller inget som är lämpligt att ändra på via skatten.
Jag ser heller inga tecken på att uppvärmning skulle bli oerhört mycket dyrare framöver. Däremot är det ju bra om den hålls så låg det bara går vilket ju uppnås av att bygga det billigaste först.
Precis som att det systemet fungerar, men det gör det inte.Q qvirre skrev:
Syns i statistik överallt hos Kronofogdemyndigheten, på fler vräkta familjer, soppköken, föreningen Ätbart, stadsmissionen, Röda korset, alla ideella insatser mm. mm.
Det FÅR INTE bli "status" att klara av sina elräkningar & ha 20 grader hemma på vintern!
Absolut. Visst kan man väl lösa det med transfereringar, och låta marknaden göra sitt. Vad som är bäst kan diskuteras till leda.Q qvirre skrev:
Pajaserier som senast det begav sig var bland det dummaste jag sett. Jag hade oförändrade kostnader 2022-23, och fick tillbaka mer än jag betalat sen.
Och ja - jag delade med mig av ”elstödet” till Ukraina och min mor som hade det tufft.
Samma med barnbidraget. Otroligt att det betalas ut lika mycket till alla, oavsett inkomst.
Barnbidragen tycker jag har en rimlig konstruktion. Elstödet var inte bra.
Det är klart bättre att de som har det svårt för hjälp än att elen för alla ska subventioneras. Det resulterar ju i att rika får mer subventioner än fattiga.
Det är klart bättre att de som har det svårt för hjälp än att elen för alla ska subventioneras. Det resulterar ju i att rika får mer subventioner än fattiga.
Vad gäller mat så kan man klara sig på ganska rudimentär kost och ändå må bra.Q qvirre skrev:
Alternativ till el för uppvärmning är inte så många om man inte har egen skog.
Nej inte alltid, det är rätt nytt. Tidigare hade vi ett försvar som iaf skulle vara jobbigt för ryssen att ta sig igenom.Q qvirre skrev:
Sedan lades det ner och då makes sense att dela på bördan med andra när hotbilden ökar.
Men iom Trump är Nato inte heller längre en garanti och vi är tillbaka på ruta 1.
Så ja det tycks som vi faktiskt måste ha ett försvar som ensamt kan avskräcka, dessvärre. Det är dyrt men priset för frihet och demokratin kan aldrig bli för högt.
En quick fix kunde vara att utveckla egna kärnvapen eller köpa andras. Sverige var långt framme där på 60-talet men det röstades bort. Med egna kärnvapen kan vi förmodligen spara mycket pengar som kan gå till bättre ändamål. Tex att rusta upp elnätet.
Det var ett dåligt ordval, alltid är en väldigt långt tid det får medges...Ulltand skrev:
Men vi gick med på att lägga ner vårt eget kärnvapenprogram i utbyte mot att få del av USAs kärnvapenparaply. Så alltid i bemärkelsen sen dess då.
Vi har aldrig varit alliansfritt efter WW2 annat än som inrikespolitisk chimär. Sen efter andra världskriget har vår försvarsplan varit att samarbeta med andra.
NATO är försvagat efter Trump men jag tror att den Europeiska delen av NATO kommer rusta och stå stark tillsammans kommande år. Jag tror inte alls på att Sverige skulle göra bäst i att skapa den samlade förmågan på egen hand. Det är nog inte ens fysiskt möjligt inom ens flera decennier.
Det här får bli sista repliken på denna urspårning. Jag ville bara inflika att det finns tekniska lösningar på vindparker till havs i kombination med god försvarsförmåga. Övrigt är väl att betrakta som rejält off topic i denna tråd.
Konceptet är okey, men beloppen är inte verklighetsförankrade över huvud taget tyvärr.D Daniel 109 skrev:
Per barn
1995 var beloppet 750 kronor i månaden (1 lit mjölk kostade 4.80 kr, så det räckte till 156,25 lit )
2006 höjdes barnbidraget från 950 till 1 050 kronor i månaden
2018 höjdes bidraget till 1 250 kronor i månaden, som det fortfarande är idag.
Det har alltså bara ökat med 500 kr på HELA 30 år !
1948 var barnbidraget 206 kronor ( som 2010 motsvarar 4.598 kr)
Idag räcker barnbidraget till att köpa 80 liter mjölk, motsvarande ca 160 liter 1995.
Och då är mjölken ÄNDÅ en vara som INTE gått upp mycket i pris!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnbidrag_i_Sverige
Visst vi var aldrig neutrala men i min värld så bestod samarbetet med USA främst i utbyte av underrättelser.Q qvirre skrev:
Att vi skulle varit under USAs kärnvapenparapy får du väldigt gärna belägga. It make no sense att investera så mycket i sitt eget förvar om så varit fallet. Eller att USA skulle utsätta sig för den risken utan att få speciellt mycket tillbaka av icke NATO medlem.
Samarbete bestod i långt mer än underättelser.
I boken 'Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser' avslöjar Mikael Holmström hur Sverige, trots sin officiella neutralitet under kalla kriget, hade ett omfattande och hemligt samarbete med NATO. Boken bygger på intervjuer med över 150 personer samt tidigare hemligstämplade dokument.
I boken kan man läsa om Sveriges informella skydd under USA:s kärnvapenparaply.
Trots att Sverige inte var en formell medlem i NATO betraktades landet i Washington som en informell allierad. Detta innebar att Sverige kunde räkna med militärt stöd, inklusive kärnvapenavskräckning, från USA vid ett eventuellt sovjetiskt angrepp.
Denna informella garanti var en viktig faktor i Sveriges beslut att inte utveckla egna kärnvapen. Den säkerhetspolitiska bedömningen var att det inte var nödvändigt att utveckla egna kärnvapen när man kunde förlita sig på västs avskräckningskapacitet.
Amerikanska dokument visar att Sveriges försvarsminister och utrikesminister vid flera tillfällen hade inofficiella möten med sina amerikanska motsvarigheter. Ett exempel är en överenskommelse 1960 mellan försvarsminister Sven Andersson och USA:s försvarsledning om att Sverige kunde räkna med amerikanskt stöd vid ett angrepp.
Sverige hade hemliga försvarsplaner som involverade samarbete med NATO-länderna, särskilt Danmark och Norge. Det fanns tekniska förbindelser och krigsförberedelser som syftade till att möjliggöra snabb militär hjälp från väst vid en konflikt. Exempelvis var det planerat att amerikanska styrkor skulle kunna landa i Sverige inom några dygn efter ett angrepp.
Officiellt höll Sverige fast vid sin politik om alliansfrihet men i praktiken fanns dock en dubbelpolitik där man förberedde sig för samarbete med NATO vid en konflikt. Det var okänd för allmänheten och många politiker på den tiden (och kanske fortfarande för vissa).
I Moskva togs Sveriges neutralitet dock aldrig på allvar utan de var medvetna om Sveriges hemliga kontakter med väst och betraktade landet som en västallierad fiende i händelse av krig.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Vi var alliansfria för Finlands skull, inte vår egen. Det gick sannolikt långt in på 70-talet innan någon glömde var vi hörde hemma och varför vi inte hade tätare samarbete med andra fria länder.
Detta är inget uppseendeväckande, det är vardagsverksamhet, regeringen ber regelbundet myndigheter om ett specifikt svar som passar agendan. Det händer att myndigheter själv släpper relevant fakta men då begraver man detta i en utredning.S Snikholt skrev:
Som sagt, att försvar och regering skulle röja sanningen i detta är nog osannolikt och de riktiga skälen kan, är förmodligen, vara helt andra och legitima. Just att andra mycket försvarsfokuserade länder har klarat detta tyder väl på att så är fallet.
Allvetare
· Västra Götaland
· 12 296 inlägg
Vi bör ha så få beroende villkor som möjligt. Barnbidraget skulle kunna höjas till bekostnad av avskaffad föräldrapeng. Då är all sån hantering avskaffad. Sparar massa jox.
Om man är sölig och lever med energislukande hushåll. Det måste vara kännbart och lönsamt att investera i reducerad energianvändning. Så högre energiskatt är rimligt, men även då att den skatten läggs fördelad på all konsumtion och det kanske är relevant att faktiskt ha utsläppsrätter även för privatpersoner?
Om man är sölig och lever med energislukande hushåll. Det måste vara kännbart och lönsamt att investera i reducerad energianvändning. Så högre energiskatt är rimligt, men även då att den skatten läggs fördelad på all konsumtion och det kanske är relevant att faktiskt ha utsläppsrätter även för privatpersoner?
Energiskatten har en konstruktion som inte riktigt matchar marknaden. När elen är gratis är den även miljövänlig. Men skatten blir en extremt stor del av priset. Är det vettigt?