805 458 läst ·
22 107 svar
805k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Det är väl iofs inte så förvånande, med tanke på att alla kärnkraftverken var gamla med nedskrivningsfaktorer mellan 0,45 och 0,76 medan majoriteten av vindkrafteffekten tillkommit de allra senaste åren och förmodligen hade en nedskrivningsfaktor mellan 0,9 och 1,0.harka skrev:
jag bläddrade igenom en av Statens offentliga utredningar, SOU 2016:31, Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion – en nätt utredning på 378 sidor, som bland annat innehöll ett yttrande med detta inpass och jämförelse mellan de olika kraftslagen:
[bild]
så även med lägre procentsats för vindkraften, så var vindkraften missgynnad jämfört med kärnkraften vad gäller uttag av fastighetsskatt per producerad kilowattimme (år 2014)
Om det hade funnits nybygggda kärnkraftverk hade dessa haft högre skatt än vindkraften.
Våra utsläpp per capita inräknat användning av varor och tjänster låg 2016 på drygt 7 ton/år enligt https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_carbon_dioxide_emissions_per_capita. Samma år låg Indonesien under 2 ton per person och år. Det är alltså de som ska minska sin konsumtion mest?G Guzzen1 skrev:Absolut inte men det skulle göra större nytta givetvis samtidigt som vi stryper våra utsläpp men problemet idet stora hela är inte våra "låga utsläpp" utan andra betydligt större. Det är ju dom som måste ner snabbt. Vi ligger ju redan i princip på netto noll eller iaf mycket nära.
Att fastställa klimatmål där alka ska minska lika mycket är ganska tandlöst. Det är i mina ögon bättre att dom som kommit långt med utsläppsminskning hjälper till att minska storutsläpparna att radikalt minska sina utsläpp
Ju närmare netto noll man kommer desto mindre påverkar ju de insatser som görs.
Nja, det är kanske främst länderna där saker till oss produceras som bör komma mot noll, exempelvis Kina och Indien då.kashieda skrev:
EU har ett förslag om koldioxidtull som inte gillas av omvärlden...
Eller så ska vi sluta konsumera saker som vid produktion (och för all del användning) ger mycker co2. Antingen genom att inte köpa prylarna, välja bättre producenter eller förbättra produktionen.pacman42 skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
https://www.nyteknik.se/energi/trots-nya-rekordtemperaturer-kina-bygger-kolkraftverk/3925981Under 2022 byggdes omkring två nya kolkraftverk i veckan, enligt en rapport som publicerades tidigare i år. Enligt kinesiska myndigheter byggs kolkraftverken som reserv och stöd för nya sol- och vindkraftverk. Kina producerar och konsumerar mest kol i världen och nästan 70 procent av landets totala utsläpp kommer från kolanvändningen.
Bara för att sätta detta i perspektiv, hur stor del av den totala kostnaden för respektive typ av elproduktionsanläggning utgör denna fastighetsskatt, kan den verkligen vara väsentlig?Nötegårdsgubben skrev:
Ja, men då hade vi å andra sidan fortfarande straffskatt på kärnkraften, vilket bör ha sänkt de fastigheternas värde. Gör man samma jämförelse idag får man nog andra siffror.
Hur de står sig mot vattenkraftverkens beskattning vet jag inte heller, men konspiratorisk som jag är gissar jag att utredaren fann det lämpligt att jämföra med just kärnkraft.
Rent generellt är förstås fastighetsskatt ett trubbigt instrument om man vill få en likvärdig beskattning per kWh, då är energiskatt lämpligare. Å andra sidan får man då en snedvridning mot annan verksamhet.
Skatterätten är full av konstiga termer. Inte sällan betyder de något annat än i andra juridiska sammanhang (som de udda definitionerna av fastighet och tomt) och emellanåt skiljer de också mellan olika skatteslag.
Så att de misslyckades med att hitta en bra definition här, det är par för banan.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Uppenbarligen har den varit viktig nog för att vindkraftsindustrin skulle lobba fram särlagstiftning för sig.D djac skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Vi kan ganska enkelt läsa oss till eller räkna fram att skatten hamnar på några tiondels öre per kWh, vilket väl blir enstaka procent av produktionskostnaden för de flesta. Men även enstaka procent påverkar förstås lönsamheten.
Utslaget på all producerad el är det förstås inte så mycket. I absoluta tal blir det en del pengar som ägarna säkert gärna hade sett förvandlades till ren vinst istället, men det går knappast någon nöd på dem i rådande läge.D djac skrev:
Tittar man på mitt exempelverk från ovan (6,5MW, som jag tog härifrån för att det har en prisuppgift, 75 miljoner, och exempelproduktion, 0,023 TWh/år) så får man med de nya riktlinjerna 7100 kr/kW:
7100 * 6500 = 46150000 kr
Markvärde: 46150000 * 0,015 = 692250 kr
Byggnadsvärde, första året: 46150000 * 0,735 = 33920250 kr
Kostnad, hög skattesats: 692250 * 0,005 + 33920250 * 0,005 = 173062,50 kr/år
Kostnad, låg skattesats: 692250 * 0,005 + 33920250 * 0,002 = 71301,75 kr/år
Kostnad per kWh, hög skattesats: 173062,50 / 23000000 ~= 0,75 öre/kWh
Kostnad per kWh, låg skattesats: 71301,75 / 23000000 ~= 0,31 öre/kWh
Så att få den lägre skattesatsen sparar 100000 kr/år på ett normalt verk, eller 10 miljoner/år på en lite större anläggning. Klart ägarna hellre vill ha 10 miljoner i extra vinst, även om det är småpotatis jämfört med de 7,5 miljarder anläggningen kostat att bygga.
Jämför man kostnaderna för skatten mot totala kostnader (30 öre/kWh från min länk ovan) så är de högst marginella - 1-2%.
(Att jag får andra siffror än i harkas tabell från i tisdags beror på att det nog gällde andra siffror än 7100 kr/kW då. Enligt den här riktlinjen jag länkade tidigare i tråden så var det 10100 kr/kW för 2013, vilket skulle motsvara ca 0,44 öre/kWh.)
Och för mig är det bara relevant när det ställs i sitt sammanhang, dvs sammanslaget och jämfört med alla de olika förmåner och undvikande av skatter/avgifter som de olika elproducenterna får, att det skiljer något på olika punkter tar jag nästan för givet, det är ju bara totalen som är relevant.K krfsm skrev:Utslaget på all producerad el är det förstås inte så mycket. I absoluta tal blir det en del pengar som ägarna säkert gärna hade sett förvandlades till ren vinst istället, men det går knappast någon nöd på dem i rådande läge.
Tittar man på mitt exempelverk från ovan (6,5MW, som jag tog härifrån för att det har en prisuppgift, 75 miljoner, och exempelproduktion, 0,023 TWh/år) så får man med de nya riktlinjerna 7100 kr/kW:
7100 * 6500 = 46150000 kr
Markvärde: 46150000 * 0,015 = 692250 kr
Byggnadsvärde, första året: 46150000 * 0,735 = 33920250 kr
Kostnad, hög skattesats: 692250 * 0,005 + 33920250 * 0,005 = 173062,50 kr/år
Kostnad, låg skattesats: 692250 * 0,005 + 33920250 * 0,002 = 71301,75 kr/år
Kostnad per kWh, hög skattesats: 173062,50 / 23000000 ~= 0,75 öre/kWh
Kostnad per kWh, låg skattesats: 71301,75 / 23000000 ~= 0,31 öre/kWh
Så att få den lägre skattesatsen sparar 100000 kr/år på ett normalt verk, eller 10 miljoner/år på en lite större anläggning. Klart ägarna hellre vill ha 10 miljoner i extra vinst, även om det är småpotatis jämfört med de 7,5 miljarder anläggningen kostat att bygga.
Jämför man kostnaderna för skatten mot totala kostnader (30 öre/kWh från min länk ovan) så är de högst marginella - 1-2%.
(Att jag får andra siffror än i harkas tabell från i tisdags beror på att det nog gällde andra siffror än 7100 kr/kW då. Enligt den här riktlinjen jag länkade tidigare i tråden så var det 10100 kr/kW för 2013, vilket skulle motsvara ca 0,44 öre/kWh.)
Vem tar del av dessa skatter? Är staten och eller kommunen?