G Guzzen1 skrev:
Min dyraste månad hittils i år är 395 kwh.
Jag värmer med pellets men tyvärr brakade priset iväg på den förra året och är i princip dubbelt så dyr. Jag håller på och skissar på en lösning med solfångaren jag har till poolen och använda den till att göra varmvatten i en separat varmvattenberedare när poolen är uppvärmd till önskad temp. Då kan pannan stängas av helt under kanske 5 månader.
Hur lyckas man få upp temperaturen så pass att man inte riskerar legionella?
 
harka harka skrev:

Vindkraftverk

  • För vindkraftverk är fastighetsskatten 0,2 procent av taxeringsvärdet.
  • För vindkraftverk där statsstödsreglerna uppfylls (3 § f, sista stycket, Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt) är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet.
  • För tomtmark till vindkraftverk (typkod 718) är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet.
Vem betalar fastighetsskatten för vindkraftverkets tomtmark då marken är arrenderad?
 
T t3o skrev:
Hur lyckas man få upp temperaturen så pass att man inte riskerar legionella?
Förvärma med solfångeriet och slutvärma/legionellasäkra med elpatron om/när inte solen räcker. Typ så hade nog jag försökt få till det.
 
  • Gilla
t3o
  • Laddar…
harka harka skrev:
det där är väl ändå bara en del av sanningen?
Är det? Regeringen, Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen ser det i alla fall som ett uttalat statsstöd.
harka harka skrev:
själva vindkraftverket beskattas med 0.2 % av sitt taxeringsvärde, men dessutom tas en fastighetsskatt ut för marken som används för vindkraft på 0.5 % av dess taxeringsvärde
”Tomten” ifråga finns väl normalt inte, utan de står väl mestadels på lantbruksfastigheter.
harka harka skrev:
vindkraftsindustrin brukar säga att de betalar mer fastighetsskatt per producerad kWh än vad andra kraftslag gör
Vad baserar de det på, att de är synnerligen dåliga på att producera energi eller? Det beskattningsbara värdet finns ju rimligen just för att man ska producera energi. Finns det ett fastighetsvärde av andra skäl är det rimligen för att man kan göra pengar på andra sätt, typ subventioner eller ursprungsrätter.

Här har du Skatteverkets referat av HFD:s dom i frågan, med omnämnande av den vid införandet sittande regeringens bedömning att det är statsstöd och allt.
 
  • Gilla
JockeHX och 1 till
  • Laddar…
D
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Jag har uppenbarligen inte lyckats lära dig något alls.
Jag får pussla ihop fragmenten, hittills har jag följande, sänkta eller borttagna skatter/mijlöavgifter på fossilt är ingen subvention, de händer längs kedjan och för det mesta runt hörnet (annat land), så det räknas inte som subvention, de är jättestora. En subjektiv skattefördel som är jätteliten blir däremot en förfärligt viktig subvention, om det ges till grönt och i närområdet.
 
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
T t3o skrev:
Hur lyckas man få upp temperaturen så pass att man inte riskerar legionella?
På sommarhalvåret är det inga problem med solfångare. Runt 80 grader lätt. På vintern får pannan sköta det hela då tömmer jag beredaren.
 
  • Wow
t3o
  • Laddar…
R roke skrev:
Förvärma med solfångeriet och slutvärma/legionellasäkra med elpatron om/när inte solen räcker. Typ så hade nog jag försökt få till det.
Ja det är också en lösning jag funderat på. Eller strunta i beredaren när fångaren inte räcker och bara ta pannans vatten.
 
D djac skrev:
Jag får pussla ihop fragmenten, hittills har jag följande, sänkta eller borttagna skatter/mijlöavgifter på fossilt är ingen subvention, de händer längs kedjan och för det mesta runt hörnet (annat land), så det räknas inte som subvention, de är jättestora. En subjektiv skattefördel som är jätteliten blir däremot en förfärligt viktig subvention, om det ges till grönt och i närområdet.
Jag antar att du missförstår medvetet, men svarar ändå.

En subvention som kommer alla energislag lika till del är inte en subvention inom energisystemet. Exempel på sådana är reseavdrag – de gäller lika oavsett energibärare, men faller ut mest för avgasbilar eftersom att de är flest.

En subvention som gynnar ett energislag framför andra är en subvention inom energisystemet. Den nedsatta fastighetsskatten på vindkraft är en sådan.
 
D
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Jag antar att du missförstår medvetet, men svarar ändå.

En subvention som kommer alla energislag lika till del är inte en subvention inom energisystemet. Exempel på sådana är reseavdrag – de gäller lika oavsett energibärare, men faller ut mest för avgasbilar eftersom att de är flest.

En subvention som gynnar ett energislag framför andra är en subvention inom energisystemet. Den nedsatta fastighetsskatten på vindkraft är en sådan.
Nu visade det ju sig att den kanske inte, totalt sett är nedsatt heller, men reseavdrag tror jag inte är en stor sak i de oljeproducerande länderna. Där handlar det nog mer om att avstå skatter/ avgifter och kanske lite statliga lån och garantier ovanpå detta, plus en massa annat.
 
blackarrow blackarrow skrev:
Vem betalar fastighetsskatten för vindkraftverkets tomtmark då marken är arrenderad?
tekniskt sett så lär det vara markägaren som betalar in fastighetsskatten, men att utgiften ersätts utav arrendatorn/vindkraftsägaren
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Är det? Regeringen, Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen ser det i alla fall som ett uttalat statsstöd.
jo, HFD anser att den lägre fastighetsskatten på 0.2 % till "småskalig" vindkraft är förenligt med EUs regler

men om "rabatten" skulle komma att uppgå till totalt 200 k€ på tre år för vindkraftbolaget, så är det istället 0.5 % fastighetsskatt som gäller – räknar jag rätt så borde den högre nivån gälla bolag med innehav av vindkraftverk som har ett taxeringsvärde över ca 250 Mkr
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
”Tomten” ifråga finns väl normalt inte, utan de står väl mestadels på lantbruksfastigheter.
det är just den tredje punkten i inklippet från Skatteverket – lantbruksfastigheten påförs en fastighetsskatt på 0.5 % utav taxeringsvärdet så fort det smälls upp ett vindkraftverk
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Vad baserar de det på, att de är synnerligen dåliga på att producera energi eller? Det beskattningsbara värdet finns ju rimligen just för att man ska producera energi.
energiproduktionens effektivitet spelar förstås in, men energiproduktionens storlek kan jag samtidigt tycka borde vara tämligen frikopplad från taxeringsvärdet på marken (lantbruksfastigheten) och den lite godtyckligt valda skattesatsen på 0.5 % utav lantbrukfastighetens värde
 
harka harka skrev:
energiproduktionens effektivitet spelar förstås in, men energiproduktionens storlek kan jag samtidigt tycka borde vara tämligen frikopplad från taxeringsvärdet på marken (lantbruksfastigheten) och den lite godtyckligt valda skattesatsen på 0.5 % utav lantbrukfastighetens värde
Det blir väl lite väl godtyckligt att basera skatten på lantbruksfastighetsvärdet utan hänsyn till antal verk eller markens möjligheter för vindbruk. Mer rimligt är väl skatt på den "tomt" som arrenderas ut.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
D
harka harka skrev:
tekniskt sett så lär det vara markägaren som betalar in fastighetsskatten, men att utgiften ersätts utav arrendatorn/vindkraftsägaren
Jag tror det rätta svaret är elkonsumenterna, så är det ju med alla kostnader för produktion, det är ju den slutgiltiga kunden som betalar rubbet.
 
  • Gilla
harka
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
Med vindkraften är det väl lite speciellt också.
Dels så måste "tomten" vara så ohyggligt mycket större, så en lika hård skatt per km2 skulle drabba elpriset orimligt hårt - kanske ... typ ...

Sen äger ju kärnkraftverkets ägare även marken, det är inte alls säkert när det gäller en vindkraftspark.

Men man skulle ju kunna rota i detta lite om man vill. Tills nu har jag inte ens tänkt eller reflekterat över fastighetsskatten för olika kraftslag. Vad gäller vattenkraft tro?
Sverige tar väl inte betalt för havsområdena för vindkraft vad jag vet. Det görs i t.ex Danmark. Jag vill minnas att man plockade in 4 miljarder på parken utanför Bornholm. Om det innefattar anslutning till land vet jag inte men det vore väl en modell för oss också. Det kan iofs vara en ändring på gång.
Det är också rimligt att producenterna ska stå för nedmontering och " återställning" när verken tjänat ut som några tycker.
En annan sak som jag tycker är bortglömd gällande vk är "utsläppen" av mikroplast från vingarna. Hur mycket är väl ingen som mätt seriöst ännu men jag såg en beräkning som sa ca 10% per vinge under dess livslängd.
Oavsett blir det en del som ramlar ner i hav och mark. Plasten är redan ett mycket stort problem i haven och Östersjön har stora problem även utan mikroplasten.
Vingarna är ännu inte återvinningsbara och läggs på hög eller grävs ner. Man får hoppas att det kommer lösningar på detta inom en snar framtid.
Jag tycker att dessa negativa sidor pratas det för lite om men dom bör upp på bordet och prissättas. Kärnkraftens negativa konsekvenser är ju kända och framförs gladeligen från dess belackare men vindkraftens negativa sida är det jäkligt tyst om.
Med dagens tekniker och kunskaper borde det gå att ta fram en riskkalkyl på mikroplastutsläpp under livstiden, återvinnings/destruktionskostnad för vingarna samt för eventuella utsläpp. Det ramlade ju ner ett kraftverk i södra Sverige förra året som släppte ifrån sig 3 kubik oljor och vätskor.
Borde inte detta vara prissatt och och betalt i samband med tillståndsgivningen i så fall?
Att utkräva kostnader i efterhand kan ju bli som någon skrev " företaget kan kånka för att slippa dessa kostnader" om det inte är uttaget innan byggnation eller som någon form av löpande kostnad.
En känsla som gnager är att vindkraften "slipper undan" med mycket av det negativa då det gäller det jag nämnde. Dom problem som nämns oftast är förfulandet av landskapet och buller nog så viktigt, men nackdelarna är som sagt fler.
 
G Guzzen1 skrev:
Sverige tar väl inte betalt för havsområdena för vindkraft vad jag vet. Det görs i t.ex Danmark. Jag vill minnas att man plockade in 4 miljarder på parken utanför Bornholm. Om det innefattar anslutning till land vet jag inte men det vore väl en modell för oss också. Det kan iofs vara en ändring på gång.
Det är också rimligt att producenterna ska stå för nedmontering och " återställning" när verken tjänat ut som några tycker.
En annan sak som jag tycker är bortglömd gällande vk är "utsläppen" av mikroplast från vingarna. Hur mycket är väl ingen som mätt seriöst ännu men jag såg en beräkning som sa ca 10% per vinge under dess livslängd.
Oavsett blir det en del som ramlar ner i hav och mark. Plasten är redan ett mycket stort problem i haven och Östersjön har stora problem även utan mikroplasten.
Vingarna är ännu inte återvinningsbara och läggs på hög eller grävs ner. Man får hoppas att det kommer lösningar på detta inom en snar framtid.
Jag tycker att dessa negativa sidor pratas det för lite om men dom bör upp på bordet och prissättas. Kärnkraftens negativa konsekvenser är ju kända och framförs gladeligen från dess belackare men vindkraftens negativa sida är det jäkligt tyst om.
Med dagens tekniker och kunskaper borde det gå att ta fram en riskkalkyl på mikroplastutsläpp under livstiden, återvinnings/destruktionskostnad för vingarna samt för eventuella utsläpp. Det ramlade ju ner ett kraftverk i södra Sverige förra året som släppte ifrån sig 3 kubik oljor och vätskor.
Borde inte detta vara prissatt och och betalt i samband med tillståndsgivningen i så fall?
Att utkräva kostnader i efterhand kan ju bli som någon skrev " företaget kan kånka för att slippa dessa kostnader" om det inte är uttaget innan byggnation eller som någon form av löpande kostnad.
En känsla som gnager är att vindkraften "slipper undan" med mycket av det negativa då det gäller det jag nämnde. Dom problem som nämns oftast är förfulandet av landskapet och buller nog så viktigt, men nackdelarna är som sagt fler.
Om vingarna skulle göras med kolfiber istället för glasfiber så skulle man kunna bränna dem...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.