Lågt flygande Starlinksateliter har 60% soltid och 40% skuggtid.A ajn82 skrev:
Geostationära har mycket mer soltid, 99%, men hamnar i skugga ibland.
Tyvärr man man heller inte använda solpanelernas skuggsida, baksidan, eftersom baksidan har högre temperatur(pga verkningsgraden) än chippen behöver för att må bra. Förutom att solcellerna också blir effektivare vid lägre temperaturA ajn82 skrev:
Kärnkraft har också mycket spillvärme att kyla bort.A ajn82 skrev:
Man får stråla ut värmen i 90° vinkel relativt solstrålningen och helst indvika solpanelernas värmestrålning.
Man använda värmepumpsteknik för att drastiskt öka effektiviteten enl.(Stefan-Boltzmanns lag för svartkroppsstrålning).
SpaceX ai1 använder anoniak, rör och mekaniska pumpar. 😳
Och snurrar i en solsynkron bana nära polerna.
Edit: solsynkron skulle det vara, inte solststationär...😳
Alltid riktad mot solen, året runt.
Redigerat:
Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara så att du kan ta in det, har jag inte lyckats tidigare så lär jag inte lyckas nu.K karlmb skrev:
Det kan förefalla logiskt, för ordinära personer*.D daVinci skrev:
Vid ordinarie driftfall så är det i praktiken som du säger.
Men vid störningar så blir geografin viktig.
*Avsiktlig Svensk Standard- vokabulär.
Hur styr du invertern att höja frekvensen?K karlmb skrev:
Du får väl säga "propert initierade personer" istället.S Snikholt skrev:
Jag kan ju vara icke-ordinär av helt andra skäl.
Vid störningar är det inte samma frekvens i växelströmsområdet?S Snikholt skrev:
I så fall har de som hävdade det FEL.
Blir OT det här men det har kommit data om en första datacenter satellit. AI1. (Därmed inte sagt att det är final version).blackarrow skrev:
• 150 kW peak compute payload
• 120 kW average compute payload
• 70 kW per ton
• Wingspan: 70 meters
• Deployed height: 20 meters
(Dvs det är yttermåtten för hela satelliten).
• 110 m² deployable liquid radiator
• Integrated micrometeoroid shielding
• Deployable liquid radiators
• 150 kW solar array
• 250 W/m²
Kylaren är i mitten och är vertikal mot solen Det är den som drar upp höjden.
Vem är det som har hävdat det undrar jag...D daVinci skrev:
Kallar du denna förmåga aktiv eller passiv?K karlmb skrev:
Den gör det själv säger du. Ja det gör den om den är rätt programmerad. Men det den gör är att mäta - beräkna - justera - avropa..... och visst det kan gå snabbt med det är fortfarande aktiva åtgärder.
Den reagerar på det som sker, om du så vill.
Och visst finns det dom som tror att detta kan ersätta synkronmaskiner till 100%, men jag har ännu inte hört någon seriös auktoritet påstå det.
Vad som däremot är en seriös diskussion - och vi kanske kan ha utan att det havererar, är hur låg nivå av passiva resurser ett nät kan ha. Jag har inget svar där - men jag lutar starkt åt att ett system med för låg andel synkron produktion i slutändan varken blir bättre eller billigare.
Du blandar ihop saker, verkar inte som att du har en susning om vad jag pratar om.K karlmb skrev:
vi hamnar i ett ekorrhjul här.K karlmb skrev:
Om vi går tillbaka till mitt exempel med Arholma så används ju den typ av teknik du beskriver, och det är ett väldigt intressant projekt.
Min invändning har egentligen aldrig varit att en inverter inte kan utföra vissa funktioner som traditionellt har kommit från synkronmaskiner. Problemet är att diskussionen hela tiden landar i enskilda funktioner där svaret du ger alltid blir “en inverter kan göra samma sak”.
Jag tycker att man behöver titta på systemet som helhet. Frågan är inte om en inverter kan härma en viss egenskap, utan vilka krav det ställer på styrning, kommunikation, energilager, reservkapacitet, felhantering och stabilitet när en stor del av den synkrona produktionen försvinner.
Vi behöver naturligtvis inte dra samma slutsatser av det, men det är där jag tycker den intressanta diskussionen finns.
Du avfärdar detta, eller hur? Ser det som ett icke problem - och även om det mot förmodan skulle finnas något problem så kan invertrar lösa det både billigare och bättre? Vad har du för belägg för detta?
På längre sikt kanske vi till och med lämnar dagens 3-fas 50 Hz som grund för hela elsystemet. Då blir det en helt annan diskussion än den vi för här.
Men inom överskådlig framtid är det vad vi kommer att ha - för det är ett kostnadseffektivt sätt att prodcera men framför allt distribuera el med rätt förutsättningar. Det är liksom därför näten ser ut som de gör.
Det är mindre sannolikhet för att många mindre enheter alla slutar fungera samtidigt än att en enda stor gör det. Särskilt om de arbetar helt oberoende av varandra. Ngt som du verkar tro inte är fallet.S Snikholt skrev:
Varför skulle vi göra det? Bredbandjesus likströmsnät?S Snikholt skrev: