Jag skrev "på marknadsmässiga grunder".... och du spydde även i detta inlägg på precis just det.K karlmb skrev:
Personligen så har även jag åsikter om prisbildningen, men logiskt är det svårt att argumentera mot fri marknad i det avseendet.
Några ord om kärnkraften då-
Mitt engagemang för kärnkraft, handlar ganska lite om producerad mängd energi över tid.
Det är planerbarhet, synkronitet, svängmassa, fossilfrihet som är egenskaperna jag vill åt.
Producerad energi kommer på köpet - och mitt resonemang går ut på att kärnkraften, när allt kommer omkring visst bär sina kostnader genom att vi får ett bättre system, och kan hålla nere nätkostnader, och andra kostsamma systemlösningar som i vart fall inte jag sett några tendenser till att det kommer ge oss billigare el och nätkostnader på sista raden.
Med det sagt så är inte heller kärnkraft en silver bullet - men nödvändig som en del av ett robust framtida fossilfritt energisystem. Vi kommer behöva kärnkraft i framtiden i Sverige, men det vore väldigt bra om grannarna också bygger.
Jag talar inte om en satsning på enbart kärnkraft, men den ratio Sverige har nu är ganska lagom.
Med tanke på dess långa ledtider är det en god ide´ att planera för ny.
https://www.nyteknik.se/energi/dubb...-svenska-kraftnaet-starta-gasturbiner/4472549
Undergången är nära
SvK fick gasa på med 4 turbiner i måndags.
Pga två händelser:
A) någon lär ha klättrat på en ledningsstolpe så att en länk mellan SE2 och SE3 kopplades ned.
B) 500 MW försvann när importen från Polen gick ned.
Jag tänker mig här att forumet kommer att dra följande solida slutsatser:
1) Med mer kärnkraft hade SvK inte behövt koppla ned länken enligt A) ovan.
2) Med mer stabil effekt från kärnreaktorer så skulle man inte behövt reagera på att 400 MW försvann. Bara man har kärnreaktorer med konstant uteffekt så blir men helt opåverkad av variationer i efterfrågan och produktion.
SvK's övriga åtgärder:
Risken för effektbrist fick myndigheten att flagga ”gult”, varpå Sverige köpte in totalt 400 MW från Litauen och Norge.
Undergången är nära
SvK fick gasa på med 4 turbiner i måndags.
Pga två händelser:
A) någon lär ha klättrat på en ledningsstolpe så att en länk mellan SE2 och SE3 kopplades ned.
B) 500 MW försvann när importen från Polen gick ned.
Jag tänker mig här att forumet kommer att dra följande solida slutsatser:
1) Med mer kärnkraft hade SvK inte behövt koppla ned länken enligt A) ovan.
2) Med mer stabil effekt från kärnreaktorer så skulle man inte behövt reagera på att 400 MW försvann. Bara man har kärnreaktorer med konstant uteffekt så blir men helt opåverkad av variationer i efterfrågan och produktion.
SvK's övriga åtgärder:
Risken för effektbrist fick myndigheten att flagga ”gult”, varpå Sverige köpte in totalt 400 MW från Litauen och Norge.
Jag tror det finns korn av sanning där och nu när det ganska klart ser ut som att nuvarande (clownernas) bidragsplan går i stöpet kanske man kan pratat mer seriöst om hur man ska betala kärnkraften för det den bidrar med, förutom elen. Utan ett sugrör i skattkistan blir det ingen kärnkraft men hur ska man konstruera en modell där kunderna får betala för varan?S Snikholt skrev:
När det gäller elnät förespråkar ju många här att man ska välja ut en mindre grupp som får ta smällen, ska man göra likadant här, fördela hela kränkraftsinvesteringen på utvalda företag, de 25% privatpersoner som köper mest, vad finns det för ideer? ( jag gissar att svaret blir -någon annan)
Det är väl helt enkelt enklare att ta ut kostnader för nätstabilitet etc som just nätkostnader, eftersom det inte är konkurrensutsatt marknad.
Som exempel, om man kan installera synkrongeneratorer för att stabilisera nätet i kombination med elproduktion som inte automatiskt levererar svängmassa och man jämför det med t.ex kärnkraft där själva produktionen även tillför svängmassan så är kostnaden man får jämföra A+B med C. Problemet är att bara A och C syns som elkostnad på den öppna marknaden, B är en nätkostnad som inte är konkurrensutsatt, och där kostnaden direkt skickas vidare till konsumenterna, så det finns inget leverantörs-incitament att välja C även om C < A + B, utan det måste till att C < A för att marknadsmekanismerna ska styra beslutet rätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Som exempel, om man kan installera synkrongeneratorer för att stabilisera nätet i kombination med elproduktion som inte automatiskt levererar svängmassa och man jämför det med t.ex kärnkraft där själva produktionen även tillför svängmassan så är kostnaden man får jämföra A+B med C. Problemet är att bara A och C syns som elkostnad på den öppna marknaden, B är en nätkostnad som inte är konkurrensutsatt, och där kostnaden direkt skickas vidare till konsumenterna, så det finns inget leverantörs-incitament att välja C även om C < A + B, utan det måste till att C < A för att marknadsmekanismerna ska styra beslutet rätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ett annat sätt att se det på är att man istället belönar fler egenskaper än just kWh, då får man ju betalt efter vad man bidrar med, det fina är också att konkurrensen behålls, dvs om någon kan erbjuda egenskaperna billigare så belönas alla, även kunderna.A ajn82 skrev:
Kanske det - och så har vi i princip det redan för aktiva åtgärder.D djac skrev:
Det är passiva egenskaper snarare än aktiva som systemoperatörerna efterfrågar.
Har inga bra förslag på marknadsmekanism för det.
De aktiva har redan fungerande marknad.
Tänker du en belöningen som en prispremie eller att en en viss mängd tex svängmassa ska handlas upp?D djac skrev:
Systemtjänster ville väl Eu att de handlades inom elområdet.
Priset på en svängmassebörs bör väl bli i stort sett noll eftesom vi har överskott i SE1-3.
I SE4 kan däremot priset kanske bli ganska högt eftersom där inte finns så mycket produktion med tunga roterande maskiner.
Sen ska väl någon "bestämma" var och hur mycket som behövs för att nätet ska vara tillräckligt stabilt.
Ligger man då nära gränsen för vad som behövs blir systemet känsligare vid fel.
Andra börs/terminshandlade varor som tex mjölk har proteintillämg på priset, liksom spannmål.
Spannmål kan man få bättre betalt för om man inte säljer allt vid skördetid.
Man kan även elda spannmålet och omvandla det från mat till energi.
Som energiråvara är havre faktiskt billigt.
Tänk om det funnits någon alternativ användning eller en överskottsmarknad för el som inte behövs?
Jag tänker då lite praktiskt ekonomiskt på solceller som blivit olönsamma och vindkraftsparker som går med miljardförluster.
Marknaden bör ju ge förutsättningar att investera för den gröna omställningen, eller ska vi göra tvärs om?
Vi bygger datacentralen först och när priset stiger byggs ny produktion.
På Irland går redan ca 20% av landets elproduktion till datacenter.
Redigerat:
Ah, en sån hade min granne. Den kunde skicka ut el med högre frekvens och på så sätt hjälpa till att höja frekvensen. 😇K karlmb skrev:
Vad menar du för inverter?
Privat eller i en större anläggning/park?
Det är ganska stora effekter du måste kunna producera på kort varsel på begäran (eller automatiskt) för att tjänsten ska vara säljbar.
Marknaden premierar aldrig småhandlare. Så kan man aggregera flera små så kan man komma ngtstans. 10 vindkraftverk som stöttar frekvens kanske kan vara värt att göra affär med? Men det går väl att använda 200 små solcellsanläggningar också.blackarrow skrev:
Bättre att skicka upp datacentren rymden.K karlmb skrev:
Billig energi, kallt på skuggsidan.
Men allt ju större over there… Colossus 1 som tränade GROK byggdes i en nedlagd Elektrolux fabrik, så den var nog välkommen.
Sen blev det lite ont om el så de körde dit 35 mobila gasturbiner på drygt 400 MW totalt — utan miljötillstånd, men de han väl träna modelllen innan de tvinades transportera bort dem med 15 st fick vara kvar.
Kanske blev det astonomiska summor i miljöböter som fick dem att vilja bygga där ingen protesterar, i rymden.
Fast detta stämmer väl inte. Folk i forumet har varit väldigt rabiata på att frekvensen är exakt samma i hela växelströmsområdet.
Och därmed bör det inte spela någon roll var i växelströmsområdet svängmassa befinner sig.
Ja så är det ju. Lagring plattar till priskurvan.
Så skörden kan bli så stor som förbrukningen under året.
De löses med prisjustering nedåt. Då "behövs" plötsligt elen. Och vv.
Framtiden för sol och vind är inte munter. Det ser man nedan. Bara ta sina losses.
Låter faktiskt ganska rationellt.
Datacentren byggs pga efterfrågan.
Produktionen byggs pga efterfrågan.
Finns något rimligt i det.