april är precis till ända – en månad i brytning mellan vinter och sommar
jag tänkte bjuda på en djupdykning i dygnsprofiler som jag tycker ger goda insikter om elsystemen i Sverige och Europa
– de säger något om hur den dagliga elproduktionen löses, något man inte genomskådar i ett ordinärt stapel- eller pajdiagram
– alla länder i Europa har sin unika dygnsprofil, som avspeglar landets historia; vilka förutsättningar som landet haft och vilka vägar de tagit för sin elektrifiering
– men elsystemen är under omvandling, och i grafiken nedan jämför jag aktuella dygnsprofiler med ett nedslag i hur det såg ut för precis tio år sedan, 2016
i kartan nedan visar dygnsprofiler för 17 europeiska länder och regioner – profilen från april 2016 till vänster och aprilprofilen för 2026 till höger
några kommentarer per land
BE Belgien – det må synas som att Belgien har lagt ner kärnkraften, men det är inte riktigt så
landets kärnkraft har inte direkt varit bland eliten av europeisk kärnkraft, och man har stängt ett antal gamla reaktorer men bestämt sig för att behålla de två yngsta reaktorerna som i stället ska ges förlängd livslängd
dessa två reaktorer genomgår behandling med halvårsvisa avstängningar under sommarhalvåren (i år är det andra året av fyra)
landet har byggt ut såväl vind- som solkraft, och numera även med batterilager i arsenalen vars tillskott syns som bruna fläckar på soltoppens båda skuldror
DE Tyskland – de mest uppenbara skillnaderna är ökningen av solkraften, liksom minskningen av kolkraften mot en ökad andel gas, i nederkant har även en strimma av lila kärnkraft försvunnit
DK Danmark – sol, vind och biobränslen har nästan helt fasat ut kol, gas och annan fossil elproduktion
därtill ökade den inhemska elproduktionen med 23% (i genomsnitt +0.83 GW) mellan de två aprilmånaderna
EE Estland – elproduktionen har halverats, främst beroende på en 88%-ig neddragning i utnyttjandet av det inhemska fossila oljeskiffret som utvinns och bränns i landets allra nordöstligaste delar (Sillamaä-Narva)
elutbytet med Ryssland upphörde helt i februari 2025, vind- och solkraft har vuxit kraftigt; och även här syns mindre stöttningar från batterilager
oljeskiffret i Estland började brytas redan på 1920-talet, och ett av de inblandade företagen var svenskt – Estniska Skifferoljekonsortiet
under den sovjetiska ockupationen på 40-talet försvann Sillamaä från kartorna då staden blev stängd för obehöriga – här utvann Sovjet uran till nya bomber
ES Spanien – har fyrdubblat solkraften, samtidigt som vattenkraften har närmast halverats (så stor som vinter/vår-produktionen var 2016 har den inte varit därefter)
fossil koleldning har upphört, medan övrigt fossilt legat stilla
från att ha haft kontinuerlig vattenkraftproduktion under dygnet, har Moses varit framme och delat vattnet så att det körs främst morgon och kväll – på ömse sidor om solkraftens produktion
FI Finland – har ökat sin elproduktion överlag genom utbyggnad av kärnkraft, och dubbelt så mycket i vind- och solkraft, som kompenserat för mindre import från Sverige och det totala bortfallet från Ryssland
finsk fossil kol- gas- och torveldning har nästan raderats ut
FR Frankrike – har även de byggt ut vind- och solkraft som komplement till all kärnkraft; eldandet med kol har i stort sett upphört och det eldades mindre gas
GR Grekland – kolet är nästan utfasat medan gasanvändningen har ökat lika mycket, samtidigt har elproduktionen i landet ökat med 49% och en stor import från grannländerna har vänts till export
HU Ungern – här har vi landet med en stabil baskraft! ingen dygnsvariation inom elproduktionen där inte (styrs via den stora import som Ungern hade och fortfarande har)
nedgången i koleldning har kompenserats med ungefär lika mycket gas
vindkraft förekommer mycket blygsamt, medan solkraften stod för 25% under årets april
IE Irland – koleldningen har upphört och eldande av gas och fossil torv har ersatts med utbyggnad av vindkraften
Irland har mer installerad solkraft än vad Finland har, men dess produktion redovisas inte i entsoe-statistiken och saknas därför i grafiken
IT Italien – ytterligare ett land där det mesta av koleldningen har försvunnit, däremot har gaseldningen fördubblats mot att övrig värmekraft gått tillbaka, därtill har vattenkraften (i april 2016 den största icke-fossila kraftkällan) gått tillbaka med en dryg tredjedel
Italien är det land som syns mest i rapporteringen av eluttag från batterilager (men såväl Tyskland som Storbritannien har större installationer, men syns inte alls i rapporteringen)
LT Litauen – har tidigare bemött en stor del av elbehovet med elimport (främst svensk), men en rask utbyggnad av sol- och vindkraft har gjort att man närmar sig målet om 100% förnybart senast 2030
liksom för Estland syns också här mindre stöttningar från batterilager, och en än större stöttning från landets enda pumpkraftverk, morgon och eftermiddag
NO Norge – här har inte så mycket hänt förutom att vindkraften stod för tretton procent av elproduktionen
PL Polen – har gått från 90% fossil koleldning till att nu senast ha 35% förnybart i elproduktionen
senare i år kommer Polens första havsvindkraftpark att tas i bruk, med en sammanlagd turbineffekt på 1.2 GW; nästa år kommer tre havsvindkraftsparker driftsättas med ytterligare 3 GW turbineffekt vilket kommer hyvla bort rejäla delar av koleldandet
RO Rumänien – har minskat på fossileldningen, men även här var vattenkraften i år lägre än tidigare aprilmånader
SE Sverige – noterbart är att elproduktionen i år var relativt konstant hela dygnet utan traditionell nattreduktion (något som också syns för Finland)
för tio år sedan fanns formellt 10 reaktorer i Sverige, men Oskarshamn 2 var inte i drift sedan 2013, och Ringhals 2 var tillfälligt borta; i år saknades Oskarshamn 3 och under drygt halva månaden också Forsmark 2
för Sveriges del har jag skalat upp den solcellsel som mäts, för att också inkludera egenförbrukning (som Statistiska centralbyrån också gör) – hur andra länders nätansvariga rapporterar sin solel är oklart... om den inrymmer uppmätt eller uppskattad egenproduktion, eller om det bara är inmatad el i nätet
motsatsen finns också – till exempel Irland och Nederländerna rapporterar över huvud taget ingen solel alls
–– –– –– ––
på de tio år som förflutit mellan dygnsprofilerna i kartan har en betydande mängd fossilt, främst kol, fasats ut – och till stor del har omställningen skett under bara de senaste tre-fyra åren
förändringarna sker över hela kontinenten och i stor skala – det är inte några lokala, svenska särintressen som hittat på att just vi ska begåvas med vind- och solkraft
jag tänkte bjuda på en djupdykning i dygnsprofiler som jag tycker ger goda insikter om elsystemen i Sverige och Europa
– de säger något om hur den dagliga elproduktionen löses, något man inte genomskådar i ett ordinärt stapel- eller pajdiagram
– alla länder i Europa har sin unika dygnsprofil, som avspeglar landets historia; vilka förutsättningar som landet haft och vilka vägar de tagit för sin elektrifiering
– men elsystemen är under omvandling, och i grafiken nedan jämför jag aktuella dygnsprofiler med ett nedslag i hur det såg ut för precis tio år sedan, 2016
i kartan nedan visar dygnsprofiler för 17 europeiska länder och regioner – profilen från april 2016 till vänster och aprilprofilen för 2026 till höger
några kommentarer per land
BE Belgien – det må synas som att Belgien har lagt ner kärnkraften, men det är inte riktigt så
landets kärnkraft har inte direkt varit bland eliten av europeisk kärnkraft, och man har stängt ett antal gamla reaktorer men bestämt sig för att behålla de två yngsta reaktorerna som i stället ska ges förlängd livslängd
dessa två reaktorer genomgår behandling med halvårsvisa avstängningar under sommarhalvåren (i år är det andra året av fyra)
landet har byggt ut såväl vind- som solkraft, och numera även med batterilager i arsenalen vars tillskott syns som bruna fläckar på soltoppens båda skuldror
DE Tyskland – de mest uppenbara skillnaderna är ökningen av solkraften, liksom minskningen av kolkraften mot en ökad andel gas, i nederkant har även en strimma av lila kärnkraft försvunnit
DK Danmark – sol, vind och biobränslen har nästan helt fasat ut kol, gas och annan fossil elproduktion
därtill ökade den inhemska elproduktionen med 23% (i genomsnitt +0.83 GW) mellan de två aprilmånaderna
EE Estland – elproduktionen har halverats, främst beroende på en 88%-ig neddragning i utnyttjandet av det inhemska fossila oljeskiffret som utvinns och bränns i landets allra nordöstligaste delar (Sillamaä-Narva)
elutbytet med Ryssland upphörde helt i februari 2025, vind- och solkraft har vuxit kraftigt; och även här syns mindre stöttningar från batterilager
oljeskiffret i Estland började brytas redan på 1920-talet, och ett av de inblandade företagen var svenskt – Estniska Skifferoljekonsortiet
under den sovjetiska ockupationen på 40-talet försvann Sillamaä från kartorna då staden blev stängd för obehöriga – här utvann Sovjet uran till nya bomber
ES Spanien – har fyrdubblat solkraften, samtidigt som vattenkraften har närmast halverats (så stor som vinter/vår-produktionen var 2016 har den inte varit därefter)
fossil koleldning har upphört, medan övrigt fossilt legat stilla
från att ha haft kontinuerlig vattenkraftproduktion under dygnet, har Moses varit framme och delat vattnet så att det körs främst morgon och kväll – på ömse sidor om solkraftens produktion
FI Finland – har ökat sin elproduktion överlag genom utbyggnad av kärnkraft, och dubbelt så mycket i vind- och solkraft, som kompenserat för mindre import från Sverige och det totala bortfallet från Ryssland
finsk fossil kol- gas- och torveldning har nästan raderats ut
FR Frankrike – har även de byggt ut vind- och solkraft som komplement till all kärnkraft; eldandet med kol har i stort sett upphört och det eldades mindre gas
GR Grekland – kolet är nästan utfasat medan gasanvändningen har ökat lika mycket, samtidigt har elproduktionen i landet ökat med 49% och en stor import från grannländerna har vänts till export
HU Ungern – här har vi landet med en stabil baskraft! ingen dygnsvariation inom elproduktionen där inte (styrs via den stora import som Ungern hade och fortfarande har)
nedgången i koleldning har kompenserats med ungefär lika mycket gas
vindkraft förekommer mycket blygsamt, medan solkraften stod för 25% under årets april
IE Irland – koleldningen har upphört och eldande av gas och fossil torv har ersatts med utbyggnad av vindkraften
Irland har mer installerad solkraft än vad Finland har, men dess produktion redovisas inte i entsoe-statistiken och saknas därför i grafiken
IT Italien – ytterligare ett land där det mesta av koleldningen har försvunnit, däremot har gaseldningen fördubblats mot att övrig värmekraft gått tillbaka, därtill har vattenkraften (i april 2016 den största icke-fossila kraftkällan) gått tillbaka med en dryg tredjedel
Italien är det land som syns mest i rapporteringen av eluttag från batterilager (men såväl Tyskland som Storbritannien har större installationer, men syns inte alls i rapporteringen)
LT Litauen – har tidigare bemött en stor del av elbehovet med elimport (främst svensk), men en rask utbyggnad av sol- och vindkraft har gjort att man närmar sig målet om 100% förnybart senast 2030
liksom för Estland syns också här mindre stöttningar från batterilager, och en än större stöttning från landets enda pumpkraftverk, morgon och eftermiddag
NO Norge – här har inte så mycket hänt förutom att vindkraften stod för tretton procent av elproduktionen
PL Polen – har gått från 90% fossil koleldning till att nu senast ha 35% förnybart i elproduktionen
senare i år kommer Polens första havsvindkraftpark att tas i bruk, med en sammanlagd turbineffekt på 1.2 GW; nästa år kommer tre havsvindkraftsparker driftsättas med ytterligare 3 GW turbineffekt vilket kommer hyvla bort rejäla delar av koleldandet
RO Rumänien – har minskat på fossileldningen, men även här var vattenkraften i år lägre än tidigare aprilmånader
SE Sverige – noterbart är att elproduktionen i år var relativt konstant hela dygnet utan traditionell nattreduktion (något som också syns för Finland)
för tio år sedan fanns formellt 10 reaktorer i Sverige, men Oskarshamn 2 var inte i drift sedan 2013, och Ringhals 2 var tillfälligt borta; i år saknades Oskarshamn 3 och under drygt halva månaden också Forsmark 2
för Sveriges del har jag skalat upp den solcellsel som mäts, för att också inkludera egenförbrukning (som Statistiska centralbyrån också gör) – hur andra länders nätansvariga rapporterar sin solel är oklart... om den inrymmer uppmätt eller uppskattad egenproduktion, eller om det bara är inmatad el i nätet
motsatsen finns också – till exempel Irland och Nederländerna rapporterar över huvud taget ingen solel alls
–– –– –– ––
på de tio år som förflutit mellan dygnsprofilerna i kartan har en betydande mängd fossilt, främst kol, fasats ut – och till stor del har omställningen skett under bara de senaste tre-fyra åren
förändringarna sker över hela kontinenten och i stor skala – det är inte några lokala, svenska särintressen som hittat på att just vi ska begåvas med vind- och solkraft
som synes av föregående inlägg börjar batterier dyka upp så smått i statistiken, det förtjänar en lite närmare titt på hur det ser ut
av de 26 mörkgrå länderna i kartan var det bara åtta som hade statistik över uttag från batterilager i entsoes databaser – i fallande storleksordning: Italien, Belgien, Finland, Rumänien, Frankrike, Litauen, Estland samt Spanien
sannolikt har alla länder batterilager i någon omfattning – dagens batterianvändning kan döljas i annan rapportering (till exempel under slasken "övrigt") där den inte låter sig sorteras ut och mätas, men vi lär med tiden få bättre rapportering och uppdateringar av IT-systemen
en titt på hur batterierna i de åtta rapporterande länderna bidrar till elförsörjningen i en dygnsprofil av vardagarna i april 2026
![dygnsprofil vardagar effektuttag från 8 länders batterilager, april 2026 [GW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/medium/960/960339-5fa160d7ed47a0e182961a20a45d7fdb.jpg)
det europeiska nätet injiceras numera med ungefär 2 GW batterikraft under två timmar på morgonen och tre timmar efter solnedgången – motsvarande ungefär två kärnreaktorer fem timmar om dagen, som går in när behovet är som störst
kanske inte jättemycket då hela effektbehovet ligger runt 350 GW för Europa... och inte heller så mycket jämfört med den pumpkraft som också existerar:
![dygnsprofil effektuttag vardagar från energilager, april 2026 [MW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/medium/960/960337-6fbaf6c69726474accac355b29195e06.jpg)
pumpkraftverken har liknande dygnsprofil som batterilagren, men injicerar ungefär tio gånger högre effekt
nu är som sagt batterierna underrepresenterade i rapporteringen, samtidigt som det hela tiden tillkommer nya batterier – för ett år sedan var den rapporterade batteriinmatningen ungefär hälften mot dagens
ett land där batterier inte syns i entsoes databaser är Sverige – trots att "energilager" numera återfinns i Svenska kraftnäts redovisningar
så här har den månatliga inmatade effekten från svenska batterilager sett ut de senaste två åren:
![energiuttag från svenska batterilager [GWh per månad].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/medium/960/960340-a42cdfcf18ac333bc02c732dcf74290c.jpg)
majoriteten trycks ut från batterilager belägna i SE3, medan SE2 och SE4 delar ungefär lika på återstoden
och dygnsprofilen för aprils vardagar kan ritas så här:
![dygnsprofil effektuttag vardagar från svenska batterilager, april 2026 [MW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/medium/960/960338-08480023978bfac2774095c1281a7a55.jpg)
– det finns ett brus runt 20 MW hela dygnet, jag gissar att det är uttag från batterierna för diverse stödtjänster
– det finns också två tydliga effektpucklar morgon och kväll där batterierna exempelvis injicerat i genomsnitt över 100 MW kvart över sju på morgonen
–– –– –– ––
framtiden då? nu byggs förvisso även pumpkraften i Europa ut, men jag skulle tro att batterierna kommer att med råge gå förbi pumpkraften inom två-tre år
med en fortsatt utbyggnad av batterier kan vi förvänta oss mer utjämnade priser under dygnet – inte lika många minuspriser när solen gassar eller vinden piskar, liksom lägre priser exempelvis på solpuckelns ömse skuldror
batterier blir en återförande kraft i flera bemärkelser
av de 26 mörkgrå länderna i kartan var det bara åtta som hade statistik över uttag från batterilager i entsoes databaser – i fallande storleksordning: Italien, Belgien, Finland, Rumänien, Frankrike, Litauen, Estland samt Spanien
sannolikt har alla länder batterilager i någon omfattning – dagens batterianvändning kan döljas i annan rapportering (till exempel under slasken "övrigt") där den inte låter sig sorteras ut och mätas, men vi lär med tiden få bättre rapportering och uppdateringar av IT-systemen
en titt på hur batterierna i de åtta rapporterande länderna bidrar till elförsörjningen i en dygnsprofil av vardagarna i april 2026
![dygnsprofil vardagar effektuttag från 8 länders batterilager, april 2026 [GW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/960/960339-5fa160d7ed47a0e182961a20a45d7fdb.jpg)
det europeiska nätet injiceras numera med ungefär 2 GW batterikraft under två timmar på morgonen och tre timmar efter solnedgången – motsvarande ungefär två kärnreaktorer fem timmar om dagen, som går in när behovet är som störst
kanske inte jättemycket då hela effektbehovet ligger runt 350 GW för Europa... och inte heller så mycket jämfört med den pumpkraft som också existerar:
![dygnsprofil effektuttag vardagar från energilager, april 2026 [MW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/960/960337-6fbaf6c69726474accac355b29195e06.jpg)
pumpkraftverken har liknande dygnsprofil som batterilagren, men injicerar ungefär tio gånger högre effekt
nu är som sagt batterierna underrepresenterade i rapporteringen, samtidigt som det hela tiden tillkommer nya batterier – för ett år sedan var den rapporterade batteriinmatningen ungefär hälften mot dagens
ett land där batterier inte syns i entsoes databaser är Sverige – trots att "energilager" numera återfinns i Svenska kraftnäts redovisningar
så här har den månatliga inmatade effekten från svenska batterilager sett ut de senaste två åren:
![energiuttag från svenska batterilager [GWh per månad].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/960/960340-a42cdfcf18ac333bc02c732dcf74290c.jpg)
majoriteten trycks ut från batterilager belägna i SE3, medan SE2 och SE4 delar ungefär lika på återstoden
och dygnsprofilen för aprils vardagar kan ritas så här:
![dygnsprofil effektuttag vardagar från svenska batterilager, april 2026 [MW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/960/960338-08480023978bfac2774095c1281a7a55.jpg)
– det finns ett brus runt 20 MW hela dygnet, jag gissar att det är uttag från batterierna för diverse stödtjänster
– det finns också två tydliga effektpucklar morgon och kväll där batterierna exempelvis injicerat i genomsnitt över 100 MW kvart över sju på morgonen
–– –– –– ––
framtiden då? nu byggs förvisso även pumpkraften i Europa ut, men jag skulle tro att batterierna kommer att med råge gå förbi pumpkraften inom två-tre år
med en fortsatt utbyggnad av batterier kan vi förvänta oss mer utjämnade priser under dygnet – inte lika många minuspriser när solen gassar eller vinden piskar, liksom lägre priser exempelvis på solpuckelns ömse skuldror
batterier blir en återförande kraft i flera bemärkelser
Väldigt trevligt med nedgången av kolkraft, lite tråkigt att många läder verkar ha dubblat sin gaskraft, men det är så klart bättre än kol i alla fall. (utsläppsmässigt, men inte geopolitiskt)
Vad gäller batterier så tycker jag det känns dumt att använda dem till stationär produktion innan fordonsflottan har gått över till el, tillgången och priset på batteriet är där en stor faktor.
Men genom att ladda dem rätt tid på dygnet kan man ju även med dem sittandes i bilar flytta viss konsumtion över dygnet för att jämna ut profilen för att matcha baskraft, eller genom att matcha produktionen från intermittent produktion. Det blir såklart bara drygt hälften av effekten av att faktiskt mata tillbaka elen in i nätet, men o andra sidan så slipper man de extra omvandlingsförlusterna och slitaget på batterierna.
Vad gäller batterier så tycker jag det känns dumt att använda dem till stationär produktion innan fordonsflottan har gått över till el, tillgången och priset på batteriet är där en stor faktor.
Men genom att ladda dem rätt tid på dygnet kan man ju även med dem sittandes i bilar flytta viss konsumtion över dygnet för att jämna ut profilen för att matcha baskraft, eller genom att matcha produktionen från intermittent produktion. Det blir såklart bara drygt hälften av effekten av att faktiskt mata tillbaka elen in i nätet, men o andra sidan så slipper man de extra omvandlingsförlusterna och slitaget på batterierna.
K karlmb skrev:
Vi har utlandskablar och vårt pris är ganska likt utlandet. (Tyskland) 2012-20 som exempel
Vi får nya kablar, priset är fortfarande ganska likt utlandet med den lilla skillnad att SE4 från 2020 relativt sett fick ett lägre pris än utlandet jmf med tidigare period…
Berätta DU istället vad DU menar har skett??
En konsekvens av det du skriver är att Sverige måste be Norska staten om tillstånd för varje installation och urkoppling av kraftverk.K karlmb skrev:
Och det är inget jag har hört nämnas. Vilket man borde hört om det hade varit sant. Och därmed faller logiken för att det gäller för ulandskabel.
Och tanken att Sverige skulle starta krig med Norge för att dom kopplar in en utlandskabel på eget bevåg är inte riktig friskt.
Inga nya argument (igen)K karlmb skrev:
Varför är du faktaresistent?
Klara du inte av att möta mitt sista inlägg med ETT ENDA motargument..?
Om du nu inte tror på mig, varför tror du inte på en samstämmig analytikerkår, Vatrenfall, Eon, Nordpool, Nasdaq å alla marknadsdeltagare?
De som har elhandel som profession menar en sak, du har en egen hemmasnickrad teori som du inte klarar av att ge ett enda handfast bevis på att den skulle stämma…
Uppenbart måste "alla inblandade" vara "överens" i alla fall, & att ärendet blir "godkänt" överenskommet.D daVinci skrev:
Baltic Cable för exempel ligger från svenska Trelleborg över till Lübeck-Herrenwyk, men ägs till 100 % av norska Statkraft som tjänar "miljarder" (3 miljarder 2022) på flaskhalsavgifter genom "att frakta" svensk el till Tyskland..
& Flaskhalsintäkter ska enligt reglerna användas för att bygga ut och förbättra elnätets kapacitet, men vad gäller i ett fall som "Baltic Cable"?
Och var är det dokumentet där det är nedtecknat?J jawen skrev:
Det gäller där också. Därav att Baltic Cable bolaget inte kan plocka ut vinsten ur bolaget. Norska staten får inte loss de för att svenska staten säger nej men hänvisning till regleringarna.J jawen skrev: