804 656 läst ·
22 081 svar
805k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Klokare… kanske det.D djac skrev:Bara en liten rimlighetsfundering, politikerna då var ju om något väsentligt klokare än de är nu och jag är övertygad att om det hade funnits underlag, man kunde vinna popularitet, för en aggressivt kärnkraftsexpansiv linje, så hade det funnits ett sådant val. Vid den tiden hade förmodligen ett sådant utspel gjort att man hade gått back. Så självklart rimmade alternativen hyggligt med folkviljan, sen om folket verkligen var de bästa att avgöra är en annan fråga.
Men att lyssna på media, och folkets panik efter TMI- incidenten, istället för att ta det cool…. Nä lågvattenmärke om du frågar mig.
Det är inte så enkelt att de utgår från väderprognoser för den närmsta tiden, vilka brukar sträcka sig knappt två veckor framåt? Och att prognosen då är såinihelvetejävelkallt i kombination med inte särskilt mycket nederbörd och vind i norr, vilket skulle innebära att trenden fortsätter som den gjort den senaste tiden.Mikael_L skrev:
Vilket då stämmer dessutom. Prognoserna säger kallt och lite vind...K krfsm skrev:Det är inte så enkelt att de utgår från väderprognoser för den närmsta tiden, vilka brukar sträcka sig knappt två veckor framåt? Och att prognosen då är såinihelvetejävelkallt i kombination med inte särskilt mycket nederbörd och vind i norr, vilket skulle innebära att trenden fortsätter som den gjort den senaste tiden.
en uppföljning om priser, flöden och produktion för januaris andra hälft – och lite till
(första halvan återfinns i #17694)
förbrukningstoppen från 12 januari stod sig – under andra januarihalvan stannade toppen på 23 GW, nästan en gigawatt lägre än den tolfte
vissa diskussioner har förts om det höga elpriset i norr i början på februari, om tillkomsten av Aurora Line till Finland osv, så genomsnittet för månadens första fyra dagar återfinns i mittenpannån nedan:
till vänster finns motsvarande bild från ett år tidigare (2-5 februari, för att få samma veckodagar)
det var väl gissningsvis varmare för ett år sedan, så läget var mindre ansträngt
till höger återfinns timmen när elpriset i SE1 var som högst – rejält höga priser i Finland och baltstaterna
mina stora röd-gröna pilar visar på totalflödet mellan Sverige och andra länder (summerat över flera elområden om sådana finns), men här har jag kompletterat med två streckade pilar: SE1 till Finland och SE3 till Finland för att visa delflödena
när elen var som dyrast gick 1.8 GW över till Finland uppe i norr, medan 1.1 GW tog vägen över från SE3 (totalt 2.9 GW som i den stora gröna svensk-finska pilen)
trots det ansträngda läget lyckades vi skyffla ut elektroner till utlandet med en effekt på 2.5 GW (3.9-1.4 GW) – Danmark och Tyskland knuffade på lite i södra flanken
...men förskräcklig höga priser – så där var det aldrig förr...
det förekommer ibland att vi har isdygn i hela Sverige, inte varje år men ibland så
backar vi tio år till 2016 så hade vi några sådana isdygn och tittar vi på januari 2016 och det högsta elpriset då, så såg det ut så här:
notera först att jag har räknat upp elpriset med 33% för att återspegla inflationen
januari 2016 som helhet var billigare än årets januari, men timmen med det högsta elpriset var i paritet med årets högsta elpris
under dyraste timmen importerade vi el från Norge, Danmark och Tyskland (kommersiell användning av Litauen-kabeln var då fortfarande några veckor bort); flödena till Finland från SE1 var lägre än i vinter, men inte oansenliga
kärnkraften var i full drift sånär som på Ringhals 2 som var mitt uppe i sitt drygt tvååriga stillestånd (och Oskarshamn 2 stod still för ombyggnad, men togs aldrig i drift efter 2013)
slutligen ska jag väl nämna att elpriset den 21 januari 2016 låg runt 200 bara under fem timmar den dagen – genomsnitt för dagen som helhet landade runt 90
(första halvan återfinns i #17694)
förbrukningstoppen från 12 januari stod sig – under andra januarihalvan stannade toppen på 23 GW, nästan en gigawatt lägre än den tolfte
vissa diskussioner har förts om det höga elpriset i norr i början på februari, om tillkomsten av Aurora Line till Finland osv, så genomsnittet för månadens första fyra dagar återfinns i mittenpannån nedan:
till vänster finns motsvarande bild från ett år tidigare (2-5 februari, för att få samma veckodagar)
det var väl gissningsvis varmare för ett år sedan, så läget var mindre ansträngt
till höger återfinns timmen när elpriset i SE1 var som högst – rejält höga priser i Finland och baltstaterna
mina stora röd-gröna pilar visar på totalflödet mellan Sverige och andra länder (summerat över flera elområden om sådana finns), men här har jag kompletterat med två streckade pilar: SE1 till Finland och SE3 till Finland för att visa delflödena
när elen var som dyrast gick 1.8 GW över till Finland uppe i norr, medan 1.1 GW tog vägen över från SE3 (totalt 2.9 GW som i den stora gröna svensk-finska pilen)
trots det ansträngda läget lyckades vi skyffla ut elektroner till utlandet med en effekt på 2.5 GW (3.9-1.4 GW) – Danmark och Tyskland knuffade på lite i södra flanken
...men förskräcklig höga priser – så där var det aldrig förr...
det förekommer ibland att vi har isdygn i hela Sverige, inte varje år men ibland så
backar vi tio år till 2016 så hade vi några sådana isdygn och tittar vi på januari 2016 och det högsta elpriset då, så såg det ut så här:
notera först att jag har räknat upp elpriset med 33% för att återspegla inflationen
januari 2016 som helhet var billigare än årets januari, men timmen med det högsta elpriset var i paritet med årets högsta elpris
under dyraste timmen importerade vi el från Norge, Danmark och Tyskland (kommersiell användning av Litauen-kabeln var då fortfarande några veckor bort); flödena till Finland från SE1 var lägre än i vinter, men inte oansenliga
kärnkraften var i full drift sånär som på Ringhals 2 som var mitt uppe i sitt drygt tvååriga stillestånd (och Oskarshamn 2 stod still för ombyggnad, men togs aldrig i drift efter 2013)
slutligen ska jag väl nämna att elpriset den 21 januari 2016 låg runt 200 bara under fem timmar den dagen – genomsnitt för dagen som helhet landade runt 90
Redigerat:
Vad är din slutsats avseende Auroras påverkan på priserna i norr?harka skrev:
en uppföljning om priser, flöden och produktion för januaris andra hälft – och lite till
(första halvan återfinns i #17694)
förbrukningstoppen från 12 januari stod sig – under andra januarihalvan stannade toppen på 23 GW, nästan en gigawatt lägre än den tolfte
[bild]
vissa diskussioner har förts om det höga elpriset i norr i början på februari, om tillkomsten av Aurora Line till Finland osv, så genomsnittet för månadens första fyra dagar återfinns i mittenpannån nedan:
[bild]
till vänster finns motsvarande bild från ett år tidigare (2-5 februari, för att få samma veckodagar)
det var väl gissningsvis varmare för ett år sedan, så läget var mindre ansträngt
till höger återfinns timmen när elpriset i SE1 var som högst – rejält höga priser i Finland och baltstaterna
mina stora röd-gröna pilar visar på totalflödet mellan Sverige och andra länder (summerat över flera elområden om sådana finns), men här har jag kompletterat med två streckade pilar: SE1 till Finland och SE3 till Finland för att visa delflödena
när elen var som dyrast gick 1.8 GW över till Finland uppe i norr, medan 1.1 GW tog vägen över från SE3 (totalt 2.9 GW som i den stora gröna svensk-finska pilen)
trots det ansträngda läget lyckades vi skyffla ut elektroner till utlandet med en effekt på 2.5 GW (3.9-1.4 GW) – Danmark och Tyskland knuffade på lite i södra flanken
...men förskräcklig höga priser – så där var det aldrig förr...
det förekommer ibland att vi har isdygn i hela Sverige, inte varje år men ibland så
backar vi tio år till 2016 så hade vi några sådana isdygn och tittar vi på januari 2016 och det högsta elpriset då, så såg det ut så här:
[bild]
notera först att jag har räknat upp elpriset med 33% för att återspegla inflationen
januari 2016 som helhet var billigare än årets januari, men timmen med det högsta elpriset var i paritet med årets högsta elpris
under dyraste timmen importerade vi el från Norge, Danmark och Tyskland (kommersiell användning av Litauen-kabeln var då fortfarande några veckor bort); flödena till Finland från SE1 var lägre än i vinter, men inte oansenliga
kärnkraften var i full drift sånär som på Ringhals 2 som var mitt uppe i sitt drygt tvååriga stillestånd (och Oskarshamn 2 stod still för ombyggnad, men togs aldrig i drift efter 2013)
slutligen ska jag väl nämna att elpriset den 21 januari 2016 låg runt 200 bara under fem timmar den dagen – genomsnitt för dagen som helhet landade runt 90
Snygga grafer! Jag tror att de flesta har förstått att det inte är något problem om elen är svindyr under en liten del av tiden så länge som den genomsnittliga kostnaden per månad och totalt är hanterbar.
Dock kvarstår problemen med vindkraftens usla ekonomi som de flesta här duckar för eller inte har förstått, vilket jag inte tror på.
För den stora majoriteten av företagen som driver vindkraft är den sammanlagda förlusten ca 2 miljarder kronor per år sedan 2017. Utan tillskott från ägare eller våra skatter så hade samtliga gått i konkurs redan.
Jag har inte orkat göra kalkylen än men det finns ju flera här som verkar vara ekonomiskt kunniga. Vad kostar vindkraftelen egentligen för samhället om man räknar samtliga kostnader inklusive de uppskattade 100 miljarder kronor i eroderade fastighetsvärden som har stulits från privata fastighetsägare.
Hur ska vi hantera ersättning av el från vindkraftverk varefter de uppnår sin korta livslängd eller havererar i förtid. Bygga mer av samma eller bita i det sura äpplet och ersätta med gaskraftverk. Kan vi köpa gas från Norge eller finns det bara skurkstater att välja på?
Vi måste bestämma oss för om vi vill ha en positiv utveckling för Sverige i framtiden och i så fall behöver vi tillräcklig tillgång till el till en konkurrenskraftig kostnad.
Ekonomi vinner alltid över ideologi i längden.
Dock kvarstår problemen med vindkraftens usla ekonomi som de flesta här duckar för eller inte har förstått, vilket jag inte tror på.
För den stora majoriteten av företagen som driver vindkraft är den sammanlagda förlusten ca 2 miljarder kronor per år sedan 2017. Utan tillskott från ägare eller våra skatter så hade samtliga gått i konkurs redan.
Jag har inte orkat göra kalkylen än men det finns ju flera här som verkar vara ekonomiskt kunniga. Vad kostar vindkraftelen egentligen för samhället om man räknar samtliga kostnader inklusive de uppskattade 100 miljarder kronor i eroderade fastighetsvärden som har stulits från privata fastighetsägare.
Hur ska vi hantera ersättning av el från vindkraftverk varefter de uppnår sin korta livslängd eller havererar i förtid. Bygga mer av samma eller bita i det sura äpplet och ersätta med gaskraftverk. Kan vi köpa gas från Norge eller finns det bara skurkstater att välja på?
Vi måste bestämma oss för om vi vill ha en positiv utveckling för Sverige i framtiden och i så fall behöver vi tillräcklig tillgång till el till en konkurrenskraftig kostnad.
Ekonomi vinner alltid över ideologi i längden.
jag tror ju på marknadsekonomi och ett utbyte av varor, tjänster och människor över landsgränserS Snikholt skrev:
så rent generellt är en förstärkning av elförbindelserna mellan Sverige och Finland av godo – inte i varje ögonblick och för alla människor – utan det blir ett givande och tagande, som över tid leder till något bättre
man kan inte förvänta sig att alltid själv kunna plocka trillingnöten ur asken – då tröttnar omgivningen och då finns det kanske sen inte ens en chokladask att plocka från
om vi lämnar Filosofiska rummet och ger oss ut och tittar på el i stället, så är det väl lite tidigt att dra några långtgående slutsatser
men man kan se att SE1 verkar ha fått en mer utsvävande prisbild och är inte längre begränsad till prisbildningen i exempelvis SE3
[Aurora Line driftsattes 12 november 2025]
[varje punkt representerar en av 1872 timmar under perioden 15 november till sista januari]
[elpriserna är inte justerade för inflationen, utan är de som gällde vid aktuellt datum]
från
...att "aldrig" ha haft högre elpris i SE1 än SE3 under vintern 2015/2016 (som vi delvis känner från triptyken, två inlägg upp #18754), eller under den första krigsvintern med rekordhöga elpriser (andra skalor på x- och y-axeln), eller fjolåret
till
...att i vinter ibland ha haft högre elpris än i SE3, men även större förekomst av negativa priser
prisnivån är uppenbarligen högre, men vad som kan hänföras till Aurora, gaspriser eller biobränslepriser har jag inte försökt separera
(priset på träprodukter för eldning i värmeverken har stigit med runt 125% på tio år, medan KPI har bara ökat 33%...)
så lite blandat – får se framöver om något mer spännande framträder
tack!T TommyC skrev:Snygga grafer! Jag tror att de flesta har förstått att det inte är något problem om elen är svindyr under en liten del av tiden så länge som den genomsnittliga kostnaden per månad och totalt är hanterbar.
Dock kvarstår problemen med vindkraftens usla ekonomi som de flesta här duckar för eller inte har förstått, vilket jag inte tror på.
För den stora majoriteten av företagen som driver vindkraft är den sammanlagda förlusten ca 2 miljarder kronor per år sedan 2017. Utan tillskott från ägare eller våra skatter så hade samtliga gått i konkurs redan.
Jag har inte orkat göra kalkylen än men det finns ju flera här som verkar vara ekonomiskt kunniga. Vad kostar vindkraftelen egentligen för samhället om man räknar samtliga kostnader inklusive de uppskattade 100 miljarder kronor i eroderade fastighetsvärden som har stulits från privata fastighetsägare.
Hur ska vi hantera ersättning av el från vindkraftverk varefter de uppnår sin korta livslängd eller havererar i förtid. Bygga mer av samma eller bita i det sura äpplet och ersätta med gaskraftverk. Kan vi köpa gas från Norge eller finns det bara skurkstater att välja på?
Vi måste bestämma oss för om vi vill ha en positiv utveckling för Sverige i framtiden och i så fall behöver vi tillräcklig tillgång till el till en konkurrenskraftig kostnad.
Ekonomi vinner alltid över ideologi i längden.
vindkraftens ekonomi ja
det är välkommet med en diskussion och debatt om varför det finns röda siffror och hur man tar sig därifrån framöver – men man kan inte ha Epoch Times eller Riks som utgångspunkt och förvänta sig att någon vill debattera "sakinnehåll", då dessa blandar friskt mellan halvsanningar, myter och rena lögner
...100 miljarder kronor i eroderade fastighetsvärden som har stulits från privata fastighetsägare...
dom har höjt budet – när herrarna skrev i Affärsvärlden 2024 så var det ...kanske 30 miljarder, kanske 60 miljarder... så varför inte drämma till med "100 miljarder"?
i botten har de sett en studie från KTH, men för de nämnda beloppen har de själva gjort egna antaganden och beräkningar
det finns andra studier gjorda – exempelvis i Finland och Storbritannien som inte kunde se någon påverkan på fastighetspriserna där
men låt oss stanna upp vid påståendet ...100 miljarder som har stulits... och fundera på dess rimlighet
vi har cirka 5500 vindkraftverk i Sverige – det skulle betyda i genomsnitt 18 miljoner i lägre fastighetsvärden för bebyggelsen kring varje vindkraftverk
– och där ingår lantbruksfastigheterna med kanske ett tusental små [gulliga] vindkraftverk i Skåne och liknande miljöer
– liksom de stora vindkraftparkerna i skogslänen – till exempel Markbygden Ett som då borde sänkt fastighetspriserna ute i skogen med över 3.2 miljarder
varför återberättar du uppgifter från Riks som om dom vore sanna?
------
men vi kan väl uppehålla oss lite kring Markbygden Ett där du läst den senaste årsredovisningen och kallade den för ...en slags ekonomisk lyteskomik...
gången vid tillkomsten av flera stora vindkraftparker kan nog skissas så här:
- man projekterar sin vindkraftpark
- man beräknar sin årsproduktion – baserat på vindkartering, vindatlaser, SMHI-historik, på-platsen-mätningar osv och kommer fram till en förväntad årsproduktion
- man sluter kontrakt med köpare om leverans av vindkraftselen
- man går till banken och visar upp ett kontrakt på att köpare X köper Y MWh av mig varje år för Z öre/kWh
- banken säger ”det ser ju ut som en fast och trygg inkomst i många år framåt, klart att ni ska få låna pengar”
- vindkraftparken byggs och den börjar producera
- 😟 det visar sig att det faktiska produktionsutfallet blev lägre än det förväntade, och som producent är jag tvungen att ersätta köparen för min uteblivna leverans (köparen måste köpa ström från spotmarknaden till dagspris)
vindkraftparken består av 179 vindkraftverk och har en sammanlagd generatoreffekt på 650 MW – om det blåser nästan ständig kuling i Piteå skulle parken ha potential att producera 5.7 TWh per år
men Markbygden-projektet räknade med en förväntad årsproduktion på 2.2 TWh/år (39% av max, vilket är en oväntad hög procentsats i mina öron…) och av den volymen sålde man på långtidskontrakt 1.65 TWh till Norsk Hydro (motsvarande 29% av den maximala [kuling-]produktionen – alltså en mycket rimligare nivå – eller motsvarande 75% av den förväntade produktionen)
sen räknade man med en produktionsvariation där man under normala vind-år skulle kunna sälja överskjutande produktion på spotmarknaden och få ”en sidoinkomst”, medan man under klena vind-år kanske bara hamna på eller lite över den kontrakterade 75%-leveransen
när verken var byggda så visade sig verklighetens fula nuna och produktionen kom att ligga mellan 1.6-1.8 TWh/år, så man klarade inte ens åtagandet mot Norsk Hydro
Markbygden Ett fick löpande kompensera Norsk Hydro för all el som Markbygden inte producerade – och elpriserna var skyhöga under inledningen av Ukraina-invasionen och av de tänkta sidoinkomsterna blev det inte mycket – Markbygden har blött stora belopp genom sin korta levnadshistoria
exakt varför Markbygden underpresterade vet jag inte – om det var fel på vindprognosen eller om det har varit tekniska problem med vindkraftverken (jag har sett notiser om att de haft problem med den norrländska vintern och nedisning) – en kombination av de av de båda är väl en trygg gissning
så en mycket dålig kombination av en för optimistisk produktionsprognos parad med Putinpriser på den el som behövde köpas in för att täcka den systematiska underproduktionen
nu har Markbygden rekonstruerats och avtalet är hävt (mot mångmiljardskadestånd till Norsk Hydro), och nu säljer Markbygden all sin produktion på spotmarknaden (Nordpool) i stället, den kinesiske storägaren (China General Nuclear Power Group) är på väg att dra sig ut, om dom inte redan är det, och nya ägare tar vid
framtiden är något ljusare, men det är ingen lysande affär att sälja elen på dagen före-marknaden i Norrland heller – de senaste två åren har elpriset snittat 23 öre/kWh, långt under vad det går att bygga ny elproduktion för
jag har även kikat på en annan vindkraftpark i Mellannorrland som varit uppe i någon tråd tidigare med precis samma fälla – ett avtal baserat på en årsproduktion som var klart större än vad parken visade sig kunna generera
det är trist att de tvingas sälja skinnet innan björnen är skjuten – alltså osäkerheten i att behöva binda upp sig och sälja en beräknad produktion på långa kontrakt, innan parken har byggts och visat sin faktiska produktionskapacitet
------
jag har lite kopplingar till en driftig karl som lät bygga ett litet vattenkraftverk för drygt hundra år sedan i Ångermanland för att elektrifiera den annars enbart fotogenlampsupplysta bygden
han hade investerat i en fin turbin från Waplands Mekaniska för 100 000 kronor, drog kraftledningar till sin hemby och några andra mindre byar, och strömmen drev även en lokal såg och en spånhyvel
tyvärr var turbinen onödigt överdimensionerad och vattenflödet nyckfullt – kunderna i största byn hade förhandsköpt strömleveranser, men klagade på den osäkra tillgången och den driftige entreprenören tvingades så småningom i konkurs och än värre – han lämnade byn och flyttade ner till Stockholm
annan teknik, annat århundrade, samma problem
Estlinkkabeln som blev skadad är nu reparerad också. Eftersom det generellt är högre priser i Baltikum än i Finland, så tenderar den att dra upp priset i Finland något.harka skrev:
Det är väl så att tron är stark i TommyC.harka skrev:
Sedan sägs det att man flyttar vinsterna till Luxembourg via räntesnurror.harka skrev:
Om det finns någon sanning i det så har de som sammanställt mest bara summerat alla förluster och "ignorerat" vinsterna.
Dock hör jag sägas att det går att bygga kärnkraftverk som behöver sälja för 135 öre/kWh för att gå runt.harka skrev:
För den som investerar är det (alltid) så.harka skrev:
Ibland blir det vinst. Ibland förlust.
Ofta gråts det floder i media över de som gör vinster, och man vill att staten skall stjäla vinsterna, av kapitalisterna.
Men för vindkraften gråts det istället floder över förlusterna.
Jag saknar ett visst mått av konsekvens här.
Numera vet alla att entreprenörer, kapitalister och vattenkraft är kasst, och man klarar sig bäst utan det.harka skrev:
jag har lite kopplingar till en driftig karl som lät bygga ett litet vattenkraftverk för drygt hundra år sedan i Ångermanland för att elektrifiera den annars enbart fotogenlampsupplysta bygden
han hade investerat i en fin turbin från Waplands Mekaniska för 100 000 kronor, drog kraftledningar till sin hemby och några andra mindre byar, och strömmen drev även en lokal såg och en spånhyvel
tyvärr var turbinen onödigt överdimensionerad och vattenflödet nyckfullt – kunderna i största byn hade förhandsköpt strömleveranser, men klagade på den osäkra tillgången och den driftige entreprenören tvingades så småningom i konkurs och än värre – han lämnade byn och flyttade ner till Stockholm
annan teknik, annat århundrade, samma problem
(Ja, måste väl tillägga att det kan finnas spår av ironi. Framkommer inte alltid så tydligt på nätet).
Helt OT måste jag passa på att fråga dig vad det är som hindrar dig från att använda de vanliga skrivreglerna de flesta i någon mån använder? Jag har lagt märke till det länge men det blir extra tydligt vid så lång text och inga bilder, kurvor.harka skrev:
tack!
vindkraftens ekonomi ja
det är välkommet med en diskussion och debatt om varför det finns röda siffror och hur man tar sig därifrån framöver – men man kan inte ha Epoch Times eller Riks som utgångspunkt och förvänta sig att någon vill debattera "sakinnehåll", då dessa blandar friskt mellan halvsanningar, myter och rena lögner
...100 miljarder kronor i eroderade fastighetsvärden som har stulits från privata fastighetsägare...
dom har höjt budet – när herrarna skrev i Affärsvärlden 2024 så var det ...kanske 30 miljarder, kanske 60 miljarder... så varför inte drämma till med "100 miljarder"?
i botten har de sett en studie från KTH, men för de nämnda beloppen har de själva gjort egna antaganden och beräkningar
det finns andra studier gjorda – exempelvis i Finland och Storbritannien som inte kunde se någon påverkan på fastighetspriserna där
men låt oss stanna upp vid påståendet ...100 miljarder som har stulits... och fundera på dess rimlighet
vi har cirka 5500 vindkraftverk i Sverige – det skulle betyda i genomsnitt 18 miljoner i lägre fastighetsvärden för bebyggelsen kring varje vindkraftverk
– och där ingår lantbruksfastigheterna med kanske ett tusental små [gulliga] vindkraftverk i Skåne och liknande miljöer
– liksom de stora vindkraftparkerna i skogslänen – till exempel Markbygden Ett som då borde sänkt fastighetspriserna ute i skogen med över 3.2 miljarder
varför återberättar du uppgifter från Riks som om dom vore sanna?
------
men vi kan väl uppehålla oss lite kring Markbygden Ett där du läst den senaste årsredovisningen och kallade den för ...en slags ekonomisk lyteskomik...
gången vid tillkomsten av flera stora vindkraftparker kan nog skissas så här:
tittar vi på mer vindkraftparken Markbygden Ett utanför Piteå så var upplägget att de tecknade ett 19-årigt kontrakt med Norsk Hydro – kontraktet skrevs i slutet av 10-talet i en tid där varken negativa elpriser eller Putin-anfall förekom; däremot var låga, stabila elpriser stapelvara
- man projekterar sin vindkraftpark
- man beräknar sin årsproduktion – baserat på vindkartering, vindatlaser, SMHI-historik, på-platsen-mätningar osv och kommer fram till en förväntad årsproduktion
- man sluter kontrakt med köpare om leverans av vindkraftselen
- man går till banken och visar upp ett kontrakt på att köpare X köper Y MWh av mig varje år för Z öre/kWh
- banken säger ”det ser ju ut som en fast och trygg inkomst i många år framåt, klart att ni ska få låna pengar”
- vindkraftparken byggs och den börjar producera
- 😟 det visar sig att det faktiska produktionsutfallet blev lägre än det förväntade, och som producent är jag tvungen att ersätta köparen för min uteblivna leverans (köparen måste köpa ström från spotmarknaden till dagspris)
vindkraftparken består av 179 vindkraftverk och har en sammanlagd generatoreffekt på 650 MW – om det blåser nästan ständig kuling i Piteå skulle parken ha potential att producera 5.7 TWh per år
men Markbygden-projektet räknade med en förväntad årsproduktion på 2.2 TWh/år (39% av max, vilket är en oväntad hög procentsats i mina öron…) och av den volymen sålde man på långtidskontrakt 1.65 TWh till Norsk Hydro (motsvarande 29% av den maximala [kuling-]produktionen – alltså en mycket rimligare nivå – eller motsvarande 75% av den förväntade produktionen)
sen räknade man med en produktionsvariation där man under normala vind-år skulle kunna sälja överskjutande produktion på spotmarknaden och få ”en sidoinkomst”, medan man under klena vind-år kanske bara hamna på eller lite över den kontrakterade 75%-leveransen
när verken var byggda så visade sig verklighetens fula nuna och produktionen kom att ligga mellan 1.6-1.8 TWh/år, så man klarade inte ens åtagandet mot Norsk Hydro
Markbygden Ett fick löpande kompensera Norsk Hydro för all el som Markbygden inte producerade – och elpriserna var skyhöga under inledningen av Ukraina-invasionen och av de tänkta sidoinkomsterna blev det inte mycket – Markbygden har blött stora belopp genom sin korta levnadshistoria
exakt varför Markbygden underpresterade vet jag inte – om det var fel på vindprognosen eller om det har varit tekniska problem med vindkraftverken (jag har sett notiser om att de haft problem med den norrländska vintern och nedisning) – en kombination av de av de båda är väl en trygg gissning
så en mycket dålig kombination av en för optimistisk produktionsprognos parad med Putinpriser på den el som behövde köpas in för att täcka den systematiska underproduktionen
nu har Markbygden rekonstruerats och avtalet är hävt (mot mångmiljardskadestånd till Norsk Hydro), och nu säljer Markbygden all sin produktion på spotmarknaden (Nordpool) i stället, den kinesiske storägaren (China General Nuclear Power Group) är på väg att dra sig ut, om dom inte redan är det, och nya ägare tar vid
framtiden är något ljusare, men det är ingen lysande affär att sälja elen på dagen före-marknaden i Norrland heller – de senaste två åren har elpriset snittat 23 öre/kWh, långt under vad det går att bygga ny elproduktion för
jag har även kikat på en annan vindkraftpark i Mellannorrland som varit uppe i någon tråd tidigare med precis samma fälla – ett avtal baserat på en årsproduktion som var klart större än vad parken visade sig kunna generera
det är trist att de tvingas sälja skinnet innan björnen är skjuten – alltså osäkerheten i att behöva binda upp sig och sälja en beräknad produktion på långa kontrakt, innan parken har byggts och visat sin faktiska produktionskapacitet
------
jag har lite kopplingar till en driftig karl som lät bygga ett litet vattenkraftverk för drygt hundra år sedan i Ångermanland för att elektrifiera den annars enbart fotogenlampsupplysta bygden
han hade investerat i en fin turbin från Waplands Mekaniska för 100 000 kronor, drog kraftledningar till sin hemby och några andra mindre byar, och strömmen drev även en lokal såg och en spånhyvel
tyvärr var turbinen onödigt överdimensionerad och vattenflödet nyckfullt – kunderna i största byn hade förhandsköpt strömleveranser, men klagade på den osäkra tillgången och den driftige entreprenören tvingades så småningom i konkurs och än värre – han lämnade byn och flyttade ner till Stockholm
annan teknik, annat århundrade, samma problem
Det sagt kan jag också hålla med i beröm av dina inlägg de är bra och vettiga. Ska det vara någon smolk i bägaren är det för min del dragningen till lite efterslängar och ibland tydligt tendentiöst. Sänt är ju helt onödigt om man nu vill verka och framstå som seriöst inriktad ++. (själv har jag inte den ambitionen och skriver därför lite hipp som happ på forumet).
Om nu kommunerna bara kan stoppa nya kärnkraftverk, så kan man stoppa allt utom solpaneler på hustaken i stort sett. (går kanske det också).Det lokala motståndet är starkt mot Fortums planerade miljardsatsning på nya pumpkraftverk i Värmland och Dalarna.
Energibolaget Fortum vill bygga nya pumpkraftverk på tre platser i Sverige: Vid Bastvålen och Höljesjön i Värmland samt vid Lekstjärnen nära Trängslets kraftverk i Dalarna.
Men planerna möter hårt motstånd i både Dalarna och i Värmland. I början av december sade kommunstyrelsen i Torsby enhälligt nej till ett pumpkraftverk i Bastvålen, rapporterar P4 Värmland.
Även i Dalarna motsätter sig Älvdalens kommun ett bygge i Lekstjärnen, enligt P4 Dalarna.
Alla som nu gillar kommunala veton mot vindkraftverk får nu slå flera frivolter av glädje.
(Ja, något annat vore så inkonsekvent att man får tala om någon form av handikapp).
För de lite mer skrupelfria projektörerna är det nog snarare en feature. Det fanns uppenbart en hel del (i sammanhanget) osofistikerade investerare man kunde sälja till och utfallet finns tillgängligt först många år efter att man har slutat ha egen risk i projektet. Klart det är lockande att använda mindre marginaler i avtalen när det leder till fler och bättre affärer för en själv.harka skrev:
Bara en påminnelse om vindkraften, det finns runt 400 vindkraftverk i Sverige som har tillstånd, som dock inte har några investeringsbeslut fattade. Gissningsvis för att man inte tror på att man tjänar några pengar.
Men efter den kalla vintern så kanske några beslutar sig för att satsa ändå.
Och rörande varför man räknar fel på hur mycket man kan producera, det är väldigt lätt att välja de bästa siffrorna när man står inför ett beslut. Annars blir det ju inget.
Men efter den kalla vintern så kanske några beslutar sig för att satsa ändå.
Och rörande varför man räknar fel på hur mycket man kan producera, det är väldigt lätt att välja de bästa siffrorna när man står inför ett beslut. Annars blir det ju inget.
😀GK100 skrev:
Helt OT måste jag passa på att fråga dig vad det är som hindrar dig från att använda de vanliga skrivreglerna de flesta i någon mån använder? Jag har lagt märke till det länge men det blir extra tydligt vid så lång text och inga bilder, kurvor.
Det sagt kan jag också hålla med i beröm av dina inlägg de är bra och vettiga. Ska det vara någon smolk i bägaren är det för min del dragningen till lite efterslängar och ibland tydligt tendentiöst. Sänt är ju helt onödigt om man nu vill verka och framstå som seriöst inriktad ++. (själv har jag inte den ambitionen och skriver därför lite hipp som happ på forumet).
OT
du tänker på att jag inte använder inledande stor bokstav och inga punkter?
i grunden är det nog för att en gång i tiden tvinga mig att skriva på ett kortfattat och klart sätt, och ändå vara pedagogisk och begriplig
något jag verkligen har svårt med är långa textmassor utan några radbrytningar – oerhört trist läsning trots alla inflikade, påbjudna skiljetecken – något vi också råkar på ibland i dessa forums trådar, och snabbt scrollar förbi
jag har en målsättning att skriva korta stycken som klarar att stå lite på egen hand, och som jag tror gör det enklare att bläddra/hitta i texten med ögonen
med flitigt användande av ellipsen ... och tankstrecket – och mer sällan semikolonet; skapar jag en frasering och binder samman resonemang
om allt som ska sägas går in i ett stycke utan att nyttja flera meningar, blir en inledande stor bokstav och avslutande punkt onödiga distraktioner
men jag ska inte hävda att jag alltid lyckas eller att det blir bättre kommunikation
själva inlägget i fråga här uppe blev väl ett av mina längre och var osedvanligt omfattande för ett BH-inlägg; och jag vill verkligen inte spendera min tid åt att skriva långa avhandlingar för att kommentera vad diverse troll/trollmedia publicerat – det ska inte bli en vana!
ibland saknar jag de korthuggna inläggen från Daniel 109 (inte inloggad sedan i somras...) som kunde trassla till sina kommentarer i långa haranger som:
Det fungerar inte så.
kort, klart och koncist (och med stor bokstav och punkt!) men det gav inte så mycket guidning till vidare diskussion
och att jag lägger upp en så lång text utan någon illustration... ja, det var ett misslyckande!
det är nog mer regel än undantag att jag har något grafiskt innehåll när jag kommunicerar i skrift till vardags, och jag funderade kring något lämpligt för inlägget i fråga – jag hade älskat att ha ett foto eller ritning på vattenkraftverket i Ångermanland till exempel, men kraftverket slutade att existera efter blott 20 år så jag har inte hittat mer lämningar av det än några omnämnanden och en ansökan om koncession för kraftledningen
att jag blir tendentiös är måhända ett uttryck av den frustration/upprördhet jag kan känna när jag lyssnar på våra kära folkvalda eller debattörer som försöker dupera folket – eller inlägg där det framgår att mottagaren har gått på det
det är nästan alltid en fröjd att läsa dina inlägg – förutom det djupa [men pragmatiska] tekniska kunnandet så brukar dom också utöka mitt ord-/frasförråd!
/OT
(och så blev det här korta svaret en liten uppsats det med 😟)
