804 664 läst ·
22 081 svar
805k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Om vi tar de norska kablarna så har vi dessa efter 2009:Mikael_L skrev:
Det högsta nordpool-priset vi någonsin haft i Sverige var smått ofattbara 14 kr/kWh (lite drygt), detta pris hade vi mellan kl 16-18 den 17/12 2009.
Orsakerna ... tja, kallt och 5 st reaktorer stod still, och ingen vindkraft (den var ju inte ens byggd då) var nog kraftigt bidragande.
Tydligen klarade inte våra kablar av att importera tillräckligt för att täcka underskottet, så att priskopplingen mot Danmark och Tyskland släppte.
Så det kan ju hända, tydligen.
Sedan 2009 har endast två nya kablar tillkommit, Nordbalt till Litauen på 700MW och Fennoskan 2 till Finland på 800 MW (och kabeln till Finland hade kanske bara förvärrat läget den 17/12 2009, ty Finland hade på den tiden ett ständigt högt importbehov under vintern. Dock köpte de ju mycket el från ryssland förstås, så det är inte helt säkert. Vi hade kanske fått rysk el till Sverige istället för detta skyhöga elpris.
- North Sea Link (England) - 2021 - 1,4 GW
- NordLink (Tyskland) - 2021 - 1,4 GW
- Skagerrak 4 (Danmark) - 2014 - 0,7 GW (att lägga till de tre äldre kablar på totalt 1 GW som redan fanns)
Kabeln till Nederländerna kom 2008 (den är på 0,7 GW).
Norge har totalt en elproduktion på 41 GW för tillfället, dvs nästan 13% av deras produktionskapacitet är också exporterbar via dessa kablar.
Lägg till detta att man dessutom kan exportera ytterligare 9% till/via Sverige. Detta motsvarar knappot 4 GW
Sverige har väl runt 3,8 GW kapacitet i kablar till Danmark/Tyskland/Polen/Baltikum/Finland så det matchar Norges kapacitet till oss rätt bra.
Så...
...innan Norge ökade sin kapacitet till kontinenten kraftigt så var det till Sverige de främst kunde exportera. Norges konsumtionstopp ligger på ca 25 GW. De har alltså stor kapacitet i främst vattenkraft för export.
Som av en händelse så kom de två stora kablarna från Norge till samtidigt som elpriserna började sticka uppåt. Åtminstone jag har svårt att se det annat än som en kausalitet. Analytiker som tittat på det hävdar också att just dessa två kablar gav Sverige och Norge en mycket kraftigare koppling till elpriserna nere i Europa, främst när priserna är höga på vintern eller låga på sommaren. Totalt sett så har inte kablarna gett så stor prisskillnad (några få procent i kostnadsökning), men just när priserna är höga eller låga på kontinenten så har de fått en stor påverkan, både positivt och negativt.
Innan dessa två kablar tillkom så hade södra Norge låga priser rent generellt. Efter att dessa kablar tillkom så har södra Norge i praktiken haft elpriser som kraftigt följt priserna på kontinenten.
Bra sammanfattning av läget.pacman42 skrev:
Problemet med resonemanget med vindkraften är att det förutsätter att:
A) det byggs så mycket vindkraft (rätt uppenbart)
B) det blåser när dessa problem uppstår
A går säkert att få till genom att bygga en del av de cirka 400 vindkraftverk som har tillstånd, men där man valt att avvakta byggstart. Men B är lite svårare att lösa, för det förutsätter att högt pris inte korrelerar med att det blåser lite. Så i praktiken så krävs alltså att vi måste få till så mycket effekt vid låg vind, dvs att man bygger många fler vindkraftverk än de som behövs för att nå 800 MW vid normal vind och nu har vi nått problemets kärna. Man vill inte bygga den vindkraften då den i praktiken blir olönsam, det är för liten del av året som man kan tjäna pengar. Dessutom så tjänar de stora energibolagen pengar även när det inte blåser mycket idag. Dvs, de har inga incitament att lösa detta.
Så de som måste lösa problemet (detta är främst ett finskt problem) är elproducenter i Finland. Men vad skall de bygga för energiproduktion? Vind löser problemet ännu mindre i Finland eftersom det blåser ännu mindre där när det är kallt. Fossilt skall de fasa ut. Det blir än en gång kärnkraft som behövs. Men den blir svår att få lönsamhet på med ett medelpris på 80 öre/kWh på månadsbasis som dyrastni Finland.
Så då är det inte medelpriset som är problemet heller, det är bristen på billig lagring av energin. Batterier blir inte lönsamma för att kompensera för vindbortfallmimett par veckor i stöten. Det är bara vattenkraft på något sätt (reguljär eller pumpkraft) som klarar av jobbet. Men Finland når inte upp i 800 MW ens när man tar de största vattenkraftverken i landet tillsammans, så de har inga förutsättningar för detta heller.
Så vart skall de ta denna el ifrån?
Det måste i slutänden blir import från grannländer, eller en utbyggnad av värmekraft (biobränslen kan ge en viss en möjlighet här också - om det bara är kraftverk som skall användas när det inte blåser, vilket dessa kommer att bli). Men billig blir inte heller den elen, huvuddelen av priset är investeringar i kraftverk som används väldigt lite. Vi får räkna med ett pris på runt 3 kr/kW med så låg nyttjandegrad (jag räknar med 10% av tiden). Och då hamnar vi på priser som nätt och jämnt går ihop med elpriserna i januari och februari 2026. Så det lär inte hända heller.
Så här står vi. Vindkraften må driva ned elpriserna i allmänhet, men den gör elen väldigt dyr när det inte blåser i Finland och SE1 och det finns inga bra alternativ.
Det här är en viktig orsak till allt mitt prat om småskaligt skogsbruk och vedeldning. För att täcka energibristen vintertid utan att behöva köra med kolkraftverk.
Det är nämligen så att mängden fossilbränslen som går åt längs vedens väg från skog till panna är betydligt mindre när en självverksam skogsägare eldar i en vedpanna eller magasinerande ugn jämfört med när storskogsbruket matar biobränslekraftverk.
En del "biobränsle" som eldas i kraftverk har faktiskt i produktionskedjan förbrukat mer än halva sitt energivärde i dieselolja. Medan min egenproducerade ved ligger någonstans kring 10%.
Dessutom är storskogsbrukets biobränsle mer skadligt för naturen och ekosystemet.
Rörande pumpkraft i Finland så har man några projekt på gång:pacman42 skrev:
Problemet med resonemanget med vindkraften är att det förutsätter att:
A) det byggs så mycket vindkraft (rätt uppenbart)
B) det blåser när dessa problem uppstår
A går säkert att få till genom att bygga en del av de cirka 400 vindkraftverk som har tillstånd, men där man valt att avvakta byggstart. Men B är lite svårare att lösa, för det förutsätter att högt pris inte korrelerar med att det blåser lite. Så i praktiken så krävs alltså att vi måste få till så mycket effekt vid låg vind, dvs att man bygger många fler vindkraftverk än de som behövs för att nå 800 MW vid normal vind och nu har vi nått problemets kärna. Man vill inte bygga den vindkraften då den i praktiken blir olönsam, det är för liten del av året som man kan tjäna pengar. Dessutom så tjänar de stora energibolagen pengar även när det inte blåser mycket idag. Dvs, de har inga incitament att lösa detta.
Så de som måste lösa problemet (detta är främst ett finskt problem) är elproducenter i Finland. Men vad skall de bygga för energiproduktion? Vind löser problemet ännu mindre i Finland eftersom det blåser ännu mindre där när det är kallt. Fossilt skall de fasa ut. Det blir än en gång kärnkraft som behövs. Men den blir svår att få lönsamhet på med ett medelpris på 80 öre/kWh på månadsbasis som dyrastni Finland.
Så då är det inte medelpriset som är problemet heller, det är bristen på billig lagring av energin. Batterier blir inte lönsamma för att kompensera för vindbortfallmimett par veckor i stöten. Det är bara vattenkraft på något sätt (reguljär eller pumpkraft) som klarar av jobbet. Men Finland når inte upp i 800 MW ens när man tar de största vattenkraftverken i landet tillsammans, så de har inga förutsättningar för detta heller.
Så vart skall de ta denna el ifrån?
Det måste i slutänden blir import från grannländer, eller en utbyggnad av värmekraft (biobränslen kan ge en viss en möjlighet här också - om det bara är kraftverk som skall användas när det inte blåser, vilket dessa kommer att bli). Men billig blir inte heller den elen, huvuddelen av priset är investeringar i kraftverk som används väldigt lite. Vi får räkna med ett pris på runt 3 kr/kW med så låg nyttjandegrad (jag räknar med 10% av tiden). Och då hamnar vi på priser som nätt och jämnt går ihop med elpriserna i januari och februari 2026. Så det lär inte hända heller.
Så här står vi. Vindkraften må driva ned elpriserna i allmänhet, men den gör elen väldigt dyr när det inte blåser i Finland och SE1 och det finns inga bra alternativ.
- Pyhäsalmi-gruvan, 75 MW (inte dåligt fantastiskt mycket - runt 10-15 vindsnurror i effekt, men att göra pumpning i en 1400m djup gruva är ändå rätt intressant)
- Kemi älv, två dammar där pumpning fungerar 200-400 MW. Dessa är mycket dyrbara och man kräver därför "politiskt stöd"
- ytterligare projekt har inte kommit lika långt.
Ja om SVK tyckte det var en god idé att upphandla 20MW effektreserv i Västerås, så är väl 75 MW inte alls så tokigt.pacman42 skrev:
Och de kan ju köra på 50MW, och ha de sista 25 som en effektreserv för landet.
Det är lätt att bli lite fartblind när man håller på och svänger sig med GW-siffror.
Men så kollar man sen en lista över alla Sveriges vattenkraftverk och inser att det trots allt inte finns så väldigt många produktionsenheter på över 100 MW.
Allvetare
· Västra götaland
· 10 936 inlägg
Juktan är på 335 MW.Mikael_L skrev:
Ja om SVK tyckte det var en god idé att upphandla 20MW effektreserv i Västerås, så är väl 75 MW inte alls så tokigt.
Och de kan ju köra på 50MW, och ha de sista 25 som en effektreserv för landet.
Det är lätt att bli lite fartblind när man håller på och svänger sig med GW-siffror.
Men så kollar man sen en lista över alla Sveriges vattenkraftverk och inser att det trots allt inte finns så väldigt många produktionsenheter på över 100 MW.
Edit: Sedan beror det ju på vad syftet är. Skall man kompensera för att det inte blåser så är 75 MW inte så mycket.
Edit2: Ändrade tilll 335 från 600 då jag bytte källa till påståendet.
Redigerat:
Innan kablarna kom hade även kontinenten låga priser. Från 2015 å framåt har No1 , SE4 och Tyskland haft liknande priser.pacman42 skrev:
2018 å 2019 hade No1 högre årssnitt priser än Tyskland.
Dessvärre lever myten att Skandinavien sista åren anpassat oss till kontinentens priser
Sanningen är att vi i lååång tid haft liknande priser
Det är både sant och inte. Set är sant i normalfallet, men det är under extrema förhållanden (köldknäppar mm) då vi framförallt har haft hjälp av Norge att hålla nere priserna.Z Zodde skrev:Innan kablarna kom hade även kontinenten låga priser. Från 2015 å framåt har No1 , SE4 och Tyskland haft liknande priser.
2018 å 2019 hade No1 högre årssnitt priser än Tyskland.
Dessvärre lever myten att Skandinavien sista åren anpassat oss till kontinentens priser
Sanningen är att vi i lååång tid haft liknande priser
Det blir lätt att man gör cherry-picking när det är så mycket data.
Tack. Kollade denna länk för Juktan istället och där står det 335 MW:GK100 skrev:
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Juktans_kraftstation
Årsgenomsnitt kan väl knappast vara ”sant i normalfallet men annars inte..?” Sen väl årsgenomsnitt också så lååångt BORT från cherry-picking du kan komma.pacman42 skrev:
Det är ju extremerna som är det som driver diskussionen. Inte årsgenomsnittet.Z Zodde skrev:
Jag menade det att hela diskussionen om elpriset handlar ju om extremerna. Hade man bara tittat på årsmedelbså hade det ju oftast sett bra ut. Särskilt sedan solpanelerna började sänka elpriserna på dagtid på sommaren.
Edit: sedan är de medelpriset som presenteras ett medelpris på spotmarknaden, inte ett medelpris på den el som är förbrukad. Eftersom jag i mitt hus har mycket högre elförbrukning på vintern så påverkas mina kostnader mest av extremerna uppåt och lite av extremerna nedåt.
Och som jag skrev i min "edit" ovan, den drivs av extrempriserna eftersom medelpriset för ett år inte är viktat efter förbrukningen. Mitt medelpris för året är mycket högre än det medelpris som syns i graferna - det medelpriset är bara en rak viktning över spotpriserna för året, den tar ingen som helst hänsyn till förbrukningen över året.Z Zodde skrev:
