805 426 läst ·
22 107 svar
805k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Det är nog gaspriserna som skenar igen.Mikael_L skrev:
Så, frågan blir ju lätt att ställa, varför har vi inte låga elpriser i Sverige just nu, när vår elproduktion (om man jämför med de 25 åren mellan ca 1995 och 2020, då vi har haft allt mellan 12 och 7 reaktorer igång) är mycket större.
1998, med 12 reaktorer, hade kärnkraften 10056 MW installerad effekt.
Just nu producerar kärnkraften 6689MW och vindkraften (som inte alls fanns 1998) 8044MW, totalt 14733 MW, dvs drygt 4 st ringhals4-reaktorer till.
Är det någon som verkligen längre tror på att fler kärnkraftverk skulle sänka elpriset?
Jag tycker det är extremt uppenbart att problemet inte ligger i Sverige.
Jag håller med djac, om att 8 st till reaktoer faktiskt bara är en "gnutta" mer, med tanke på var själva problemet finns.
Get your facts right!
Kan ju hända att vind ligger lågt i gårdagens handel (som vi ser som elpris), och det är svindyrt för dem att buda ut produktion som de inte kan uppfylla? Om de måste betala uppreglering.Mikael_L skrev:
( gissar ) billigare att betala nedregelring i efterhandel.
Det problemet har inte kärnkraft på samma sätt.
Sverige har committat sig till att följa EU's konkurrensförordningar. Och EU kom efter att ha funderat i 5 år fram till att Sverige bröt mot de. Och då får Sverige lösa det på något annat sätt.D Dilato skrev:
Nja, under corona kunde vi se stora prisökningar pga flaskhalser. Att du får högre pris pga flaskhlasar är inget unikt.D Dilato skrev:Jo tjena, min el har tidigare ofta kostat 10 ggr mer än i norr och det känns inte som ett mirakel utan mer som ett kvivhugg i ryggen.
En inhemsk producerad vara (till stor del av statens = skattebetalarnas bolag) som stiger i pris 10 ggr innan den ens exporterats, vilken annan vara har denna egenhet?
Nej, Sverige måste inte ha elområden. Det är beslut i regering/riksdag.D Dilato skrev:
Om Tyskland inte ägnar sig och konkurrensbegränsande åtgärder så finns väl inget att anmäla.
Det är inte förbjudet att ha ett kasst elnät.
Varför Norge har så många elområden vet jag inte, men jag gissar att det är någon där i offentlig sektor som hittade på de. Och det är därför de finns.
Mja, vi har valt en överhet som skall styra och ställa. Och vi skall lyda. Det är folkets val.D Dilato skrev:
Vindkraften lägger sig väl ganska lågt.S Snikholt skrev:
Det blir vattenkraften som sätter prisnivån.
tja, riksdagen röstade för tre månader sedan igenom att den kommunala vetorätten mot uranbrytning ska avskaffasNötegårdsgubben skrev:
förefaller lite olyckligt att ett kommunalt veto mot vindkraft stannar där (i kommunhuset) – utan möjlighet till överprövning i högre instans (länsstyrelse/regering)
men till huvudfrågan – jodå, Sveriges elproduktion är bättre idag än för 15 år sedan, och en förutsättning för det har varit att vindkraften har vuxit som den gjort
som det ser ut nu så kommer tillkomsten av ytterligare vindkraft vara mycket sparsammare i några år framöver – på det sätt kommunala vetot tillämpades – fjol gör det näst intill omöjligt, gissningsvis fortsätter det så under detta valår
(solcellsparker kan kommuner också sätta sig på tvären till, men där går det att överklaga till högre instans)
regeringen har tagit höjd för att intäkterna från vindkraftverkens fastighetsskatt ska gå tillbaka till berörda kommuner – pengarna fanns reserverade i höstbudgeten 2024, men ännu (1½ år senare) har inte en krona betalats ut – det sägs att ”...man jobbar fortfarande på regelverket...”Mikael_L skrev:
Kommunerna och lokalsamhället bör få ta del av vinsterna som sådana här etableringar ger, det är min fasta åsikt.
Annars blir det bara en kort byggboom på ett par år, där en massa arbetare bor i hotell och vandrarhem och äter på stan, sen drar gänget vidare och kommunen har bara vindkraftverken kvar, men inga fördelar.
Hur denna vinst/ersättning ska se ut har jag inga förslag på.
Men visst, kommunerna skulle kanske kunna tilltvinga sig ägande av en andel som villkor för att släppa sitt veto, undrar om någon kommun har provat?
därtill tror jag att alla nyanlagda vindkraftparker i praktiken delar ut "bygdepeng" till föreningslivet i närheten av parken – storleksordningen halvmiljonen årligen brukar förekomma som fördelas mellan något dussin föreningar (det finns ofta inte så många i närområdet...), men det brukar väl finnas några hembygdsföreningar/-gårdar, jaktlag, elevråd, idrottsklubbar som får del av pengarna (dessa pengar träffar verkligen lokalt, och går inte in i kommunbudgeten/centralorten som den återförda fastighetsskatten kan antas göra)
det är väl inte så lätt att göra en uppdelning utav värdet av exportelen från vindkraft respektive kärnkraft eller vattenkraft – vem skulle svara på det?H hovapettson skrev:Otroligt överskådligt och bra diagram. Tack!
Barbarossa-effekten (de röda skäggen) i timgraferna åren 00-10 (13) ser inte snyggt ut. Sverige med underskott på elström, va'sa! Vad berodde det på? Detta är också en period då elanvändningen stadigt gick ner i landet, - tyvärr! Och det är väl en sådan trend fortfarande? Men vad kan hända då fordonsflottan elektrifieras och AI-serverhallar byggs lite varstans? Norröver planeras (planerades?) statliga gigantprojekt som formligen glufsar eleffekt. Ovisst är bara initialen i förnamnet...
Så återstår frågan om ekonomin. Exporten är 35 TWh vindel till ett värde av? Kärn-vatten är resten av exporten till ett värde av? Dessa frågor har jag skickat vidare och återkommer ifall jag får svaren.
undrar om du inte lyssnar lite för mycket på folkförvillarna Blomgren/Steinbeck...
tjaa, jag levererade de uppgifter du frågade efterS Snikholt skrev:
själv har du inte redovisat de LOLE- och EENS-siffror som du sa var bättre för 15 år sedan än de är idag
jag tror att man har samma problematik i Storbritannien – mycket [vind]produktion i Skottland som framstår som billig för de i södra England/London som shoppar loss, men där transmissionsnätet inte mäktar medMikael_L skrev:
Nejnejnej, låt oss inte larva oss med pajkastning. Naturligtvis kräver vi svar på frågan som kan formuleras så här:harka skrev:
Man har skapat en akut-/minutmarknad för "varan" elenergi och man har infört väderberoende produktion på marknaden. Så när det är vind/dagsljus finns produktion, dvs gott om elkraft, dvs billig dito (ibland gratis eller betald för att ta emot), dvs bra för kunden, dvs dåligt för anläggningsdriften och ägarna/investerarna av anläggningen, dvs skattebetalarna, dvs du och jag och andra som störs mer eller mindre av denna nya "areella näring" som utspridd energiproduktion nu innebär i vårt land. Så vad är intäktssidan på denna konstlade marknad? Vad är fördelen förutom att man kan stänga av tidigare kraftproduktion? Vad vann man som väger tungt? Eller väger något? Kan vi räkna på pengarna? Åtminstone det ekonomiska. Eller? Eller är vi förvillade? Folkförvillade?
Jag tror man kan räkna på det. Och ska försöka få fram det.
(De män du förolämpade nyss är dels en ekonom som kan räkna, dels en professor som ägnar sig åt just de saker vi diskuterar i denna tråd. Att bortse från sådana personers kunskaper vore väl som att konstruera ett kök utan kockar, bygga cyklar utan cyklister, att prata tennis utan B Borg, att...?)
Jag såg en video om varför återvinning av plast alltid är mycket dyrare än ny plast, det beror på natur-/fossil-gasproduktionen till el/värme. Vid denna så är det ju metan man tar reda på, men man får massor av etan som biprodukt som bara till viss del kan blandas in i gasen som säljs, resten måste man göra sig av med. Den säljs då nästan gratis och efter några kemiska reaktioner så har vi plaster.
Så den låga prislappen på ny plast beror på produktionen av naturgas. Om man inte säljer etan så eldar man upp det på plats, det är ofta just etan i de "flares" som man ser vid naturgasanläggningar.
Poängen här är att naturgasen påverkar inte bara koldioxidutsläppen från energiproduktion utan även andra delar av vår ekonomi.
Så den låga prislappen på ny plast beror på produktionen av naturgas. Om man inte säljer etan så eldar man upp det på plats, det är ofta just etan i de "flares" som man ser vid naturgasanläggningar.
Poängen här är att naturgasen påverkar inte bara koldioxidutsläppen från energiproduktion utan även andra delar av vår ekonomi.
