804 335 läst ·
22 068 svar
804k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Det är nog precis som med regnbågen, man hittar aldrig slutet, utan både tidsflödet och samhällets utveckling bara fortsätter ...D djac skrev:
De köper all el till månadskunder på spot, eller det är i varje fall priset de måste erbjuda kunden. Sen har de olika påslag på det sen.Mikael_L skrev:
Men tidigare verkar de basera det på deras kostnad för inköp av el, på något vis:
"Priserna från och med den 19 juni 2023 baseras på våra kostnader för inköp av el till månadsavräknade anläggningar, fast elcertifikatsavgift (1,40 öre/kWh) och vårt påslag 7,00 öre/kWh exklusive moms (8,75 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna från och med juni 2021 baseras på våra kostnader för inköp av el, fast elcertifikatsavgift och vårt påslag 6 öre/kWh exklusive moms (7,5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna från och med juni 2018 till och med maj 2021 baseras på våra kostnader för inköp av el, kostnad för elcertifikat och vårt påslag 4 öre/kWh exklusive moms (5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna till och med maj 2018 baseras på våra kostnader för inköp av el, kostnad för elcertifikat och vårt påslag 2,0 öre/kWh exklusive moms (2,5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer."
Men vad är "deras kostnad för inköp av el"?
Har de några långa kontrakt?
Är det administration eller provision eller något annat inblandat osv osv
Egentligen rätt otydligt.
Jag tycker det mest verkar försöka visa en presumtiv kund vad elen kommer att kosta per kWh ....
De kanske köper på långa kontrakt, och tjänar mer genom att låtsas att de köper på spot.S Snikholt skrev:
Men JA, jag håller med dig, det borde trots allt vara Nordpool spot som är grunden i all prisberäkning till alla kunder utom fastpriskunder.
Jag tror du övertänker det här.Mikael_L skrev:
Men tidigare verkar de basera det på deras kostnad för inköp av el, på något vis:
"Priserna från och med den 19 juni 2023 baseras på våra kostnader för inköp av el till månadsavräknade anläggningar, fast elcertifikatsavgift (1,40 öre/kWh) och vårt påslag 7,00 öre/kWh exklusive moms (8,75 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna från och med juni 2021 baseras på våra kostnader för inköp av el, fast elcertifikatsavgift och vårt påslag 6 öre/kWh exklusive moms (7,5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna från och med juni 2018 till och med maj 2021 baseras på våra kostnader för inköp av el, kostnad för elcertifikat och vårt påslag 4 öre/kWh exklusive moms (5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer.
Priserna till och med maj 2018 baseras på våra kostnader för inköp av el, kostnad för elcertifikat och vårt påslag 2,0 öre/kWh exklusive moms (2,5 öre inklusive moms). Moms och årsavgift tillkommer."
Men vad är "deras kostnad för inköp av el"?
Har de några långa kontrakt?
Är det administration eller provision eller något annat inblandat osv osv
Egentligen rätt otydligt.
Jag tycker det mest verkar försöka visa en presumtiv kund vad elen kommer att kosta per kWh ....
Det månadsrörliga priset är helt enkelt det volymviktade medelpriset av spotpriset plus deras påslag på ca 10 öre.
Metoden skiljer inte från år till år men det skiljer några ören på deras påslag. Så då skriver de tydligt ut det. Det påverkar inte särskilt mycket.
Det volymviktade priset kommer alltid att ligga högre än medelspot då mer el förbrukas när den är dyr, det ligger så att säga i sakens natur. Priset är högt för att efterfrågan är hög.
Det innebär en oerhört stor risk att göra så. Mycket bättre att bara ta ut sina säkra 8 öre påslag.Mikael_L skrev:
Några mindre elhandlare gjorde så innan elpriskrisen. Det gick snabbt i drickat.
De behöver inte låtsas utan det gör dom som de vill såklart men kontraktet mot kund är ju spotpris+påslag så då tar de hela risken själva.
Jag försökte för typ ett år sen, eller något sånt, hitta vad elpriser är runt om i världen.S Snikholt skrev:
Men Kina, där stupade jag totalt, de verkar ha ett otroligt svårförstått system, där kunder delas upp i hushållskunder, affärsägare, industrier osv osv, och det verkade finnas en otrolig rik flora av regler och subventioner, så elen kunde bli alltifrån till rimligt pris (i vår synvinkel sett) till svinigt dyr, typ 10ggr dyrare än i Sverige.
Men ärligt talat, jag är ganska säker på att Sverige har ett rätt bra elpris i internationell jämförelse.
Sen finns det förstås subventioner här och var, det finns ju en del märkliga sådana, t.ex. har Venezuela ett bensinpris på ca 0,35 SEK/liter (alltså 35 ÖRE l) 😲 vilket alltså naturligtvis är en subvention, en mycket stor och kostsam sådan.
Ja Sverige ligger nog bra till, men (förmodligen) inte Europa som helhet.Mikael_L skrev:
Jag försökte för typ ett år sen, eller något sånt, hitta vad elpriser är runt om i världen.
Men Kina, där stupade jag totalt, de verkar ha ett otroligt svårförstått system, där kunder delas upp i hushållskunder, affärsägare, industrier osv osv, och det verkade finnas en otrolig rik flora av regler och subventioner, så elen kunde bli alltifrån till rimligt pris (i vår synvinkel sett) till svinigt dyr, typ 10ggr dyrare än i Sverige.
Men ärligt talat, jag är ganska säker på att Sverige har ett rätt bra elpris i internationell jämförelse.
Sen finns det förstås subventioner här och var, det finns ju en del märkliga sådana, t.ex. har Venezuela ett bensinpris på ca 0,35 SEK/liter (alltså 35 ÖRE l) 😲 vilket alltså naturligtvis är en subvention, en mycket stor och kostsam sådan.
Hittade detta som stödjer din tes:S Snikholt skrev:
"Europe pays significantly more for industrial electricity
Recent analyses show:
For energy-intensive industries in the EU, average electricity prices in 2024 were roughly twice the level in the US and around 50% higher than prices in China.
Compared to 2019, electricity prices for these companies in Europe are still about 65% higher, even though they have fallen somewhat from the extreme levels seen in 2022.
The European Commission and reports to the EU indicate that European companies continue to face electricity prices that are around 2 to 3 times higher than in the US."
https://www.fion-energy.com/energy-cost
https://www.nordiskaprojekt.se/2026...sbaserade-vindkraftspark-ar-antligen-godkand/
Tyskarna bygger… eller rättare sagt Vattenfall.
Pengar i sjön?
EDIT: läser att bygget sker utan statliga subventioner. Tanken är att delägaren BASF ska köpa all? el till förutbestämt PPA? pris under 15-25 år.
Finns inga siffror vad jag kan hitta hur prisbilden kommer se ut eller vad Vattenfall kommer tjäna på det hela.
EDIT igen: analyser jag läser pekar på nödvändiga priser runt 80-100 öre kWh, för att det ska vara en bra affär för Vattenfall.
🤩 och vi kan få svensk kärnkraft för 80 öre/kWh!! Var skriver vi på? 🥳
Ta nu inte detta hoprafsade, icke faktagranskade inlägget som något annat än just det. Men lite intressant ändå!
Tyskarna bygger… eller rättare sagt Vattenfall.
Pengar i sjön?
EDIT: läser att bygget sker utan statliga subventioner. Tanken är att delägaren BASF ska köpa all? el till förutbestämt PPA? pris under 15-25 år.
Finns inga siffror vad jag kan hitta hur prisbilden kommer se ut eller vad Vattenfall kommer tjäna på det hela.
EDIT igen: analyser jag läser pekar på nödvändiga priser runt 80-100 öre kWh, för att det ska vara en bra affär för Vattenfall.
🤩 och vi kan få svensk kärnkraft för 80 öre/kWh!! Var skriver vi på? 🥳
Ta nu inte detta hoprafsade, icke faktagranskade inlägget som något annat än just det. Men lite intressant ändå!
Redigerat:
ditt inlägg triggade mig till att måla ännu en triptyk...Mikael_L skrev:
Och nu ska du vara med @Nötegårdsgubben , för nu kommer jag att pudla, men bara lite lite.
Vi kikar på årsmedel nu, jag kör utan smoothing, tycker det syns tydligare då.
[bild]
Som synes så har den trevliga nedåtgående trenden för elpris sedan putins energikrig startade nu brutits i år. I alla fall för SE3-4.
På helåret fick SE1-2 det bättre, även om det skenat iväg en del under hösten och vintern.
Men nu ska jag berätta att jag har funderat en del över anomalin över elpriser mellan elområden.
Fram till 2019 så följdes ju alla åt.
Och som vi vet så sätts ju elpriset i SE3 och SE4 i princip helt och hållet av de kontinentaleuropeiska priserna.
Sen 2019 började det spreta mellan elområden, 2021 och senare skulle det kunna förklaras med den mycket turbulenta energisituationen i Europa, och en massa saker som har blivit på ett helt annat sätt än t.ex. 2016 eller 2018 osv.
Men det som kliar lite för mig är priserna som blev 2020.
För ärligt talat, detta var innan energikriget och putinpriserna.
Varför började det spreta prismässigt mellan SE1-2 och SE3 och SE4 då?
Och en sak vet jag som hände då, och var verklighet under hela detta år, Ringhals 2 hade stängts.
Ja det är kanske en Ringhalseffekt att det uppstod denna prisskillnad under 2020.
År SE1 SE2 SE3 SE4 2020 15,02 15,02 22,1 26,93
För alla år innan så har ju genomsnittspriset blivit nästan samma i alla våra elområden, men inte detta år.
Och det går inte att förklara med putingas, inte heller med rejält höga elpriser i Danmark, Tyskland, Polen etc, för det var det inte det året.
denna gång med trenne helårsgenomsnitt med tre år emellan – 2019 som sista året när världen inte var galen, 2022 när pandemin var över men Putin anföll Ukraina, och så det nyss avslutade fjolåret
jag slängde också in Frankrike på ett litet hörn nere till vänster, för att få någon jämförelse med landet med mest kärnkraft i elproduktionen – ifall nu någon trodde att man står utanför prisvariationerna bara man har 70% kärnkraft i sin elmix
några iakttagelser:
– mellan 2019 och 2022 lades Ringhals 1 och 2 ner, vilket gjorde att elbalansen i SE3 försköts från en litet överskott på en halv GW, till ett underskott på ungefär en GW – ett effektbortfall som främst kompenserades med kraft från Norrland och Norge; medan SE4 har i stort sett samma elunderskott hela tiden
– 2022 upplevde hela Europa höga elpriser då gaspriset rakade i höjden, Ryssland slutade exportera el till Finland (tidigare knappt en GW), och baltstaterna skar ner sin elimport från Ryssland och Belarus kraftigt, och stora delar av den franska kärnkraftsflottan stod stilla; norra Sverige och norra Norge kom förhållandevis lindrigt undan; elöverskottet i Norrland (SE1 och SE2) hade stigit med 2 GW jämfört med 2019
– vid 2025 har gaspriset fallit tillbaka, det har tillkommit en hel del ny kraft och överföringskapaciteten i näten har ökat; prisskillnaden mellan nord och syd finns nu inte bara i Sverige, utan även i Norge (de två länderna påverkar förstås varandra); elpriset i Norrland och Nordnorge var i fjol nere på en nivå som låg lägre än priserna 2019, medan de södra halvorna ligger högre i pris
Hemingway skrev:
data kring vattenmagasinens fyllnadsgrad – alltså mer eller mindre direkt disponibelt för vattenkraft – finns på många håll, bland annat hos transparency.entsoe.euMagnus E K skrev:
Enligt senaste Kraftläget var det fortfarande överskott (över medelnivå) i magasinen efter vecka 2:
[länk]
Men din graf visar ju något mer, inkluderar även snö och grundvatten. Om det är mindre snö än normalt i fjällen kommer det påverka nivån negativt så småningom så att räkna in det (hur det nu görs) är ju rimligt.
2025 hade genomgående en mycket hög fyllnadsgrad, medan detta år har inletts lite mer normalt
vill man fördjupa sig lite med historik på fyllnadsgraden kan denna graf ge lite info
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
grafen visar fyllnadsnivån under 52 veckor och här finns:
– dels ett blått band som visar den historiska spridningen åren 2021-2025
– på samma sätt ett rött band för åren 2015-2019 (där banden överlappar blir det en mer turkos färg)
– årskurvorna för pandemiåret 2020 och fjolåret, samt en liten snutt av 2026
som synes av 2020 års streckade kurva kan fyllnadsgraden svänga snabbt – från att ha legat väldigt lågt under våren, till att ligga väldigt högt hela vägen från sommaren till årsslutet
en iakttagelse är att spridningen utav fyllnadsgraden i det äldre (röda) bandet var tämligen liten under senvintern, för att sedan variera mera under andra halvåret
för de senaste fem åren (blått band) syns förhållandet vara det omvända – spridning under våren, mera stabilt (och högt) under hösten/förvintern
om detta beror på en slumpmässig anhopning av väderår – eller om det har något att göra med att vattnet allt mer balanserar mot en allt större sol- och vindproduktion får vi nog återkomma till
Din spaning kan nog vara korrekt - men eftersom det inte finns någon systemerad strategi att spara vatten när det blåser så beror det väl på lågt marknadspris på el i SE1-SE2, och det sammanfaller ju med att priset är jättelågt där när det blåser.harka skrev:
data kring vattenmagasinens fyllnadsgrad – alltså mer eller mindre direkt disponibelt för vattenkraft – finns på många håll, bland annat hos transparency.entsoe.eu
2025 hade genomgående en mycket hög fyllnadsgrad, medan detta år har inletts lite mer normalt
vill man fördjupa sig lite med historik på fyllnadsgraden kan denna graf ge lite info
[bild]
grafen visar fyllnadsnivån under 52 veckor och här finns:
– dels ett blått band som visar den historiska spridningen åren 2021-2025
– på samma sätt ett rött band för åren 2015-2019 (där banden överlappar blir det en mer turkos färg)
– årskurvorna för pandemiåret 2020 och fjolåret, samt en liten snutt av 2026
som synes av 2020 års streckade kurva kan fyllnadsgraden svänga snabbt – från att ha legat väldigt lågt under våren, till att ligga väldigt högt hela vägen från sommaren till årsslutet
en iakttagelse är att spridningen utav fyllnadsgraden i det äldre (röda) bandet var tämligen liten under senvintern, för att sedan variera mera under andra halvåret
för de senaste fem åren (blått band) syns förhållandet vara det omvända – spridning under våren, mera stabilt (och högt) under hösten/förvintern
om detta beror på en slumpmässig anhopning av väderår – eller om det har något att göra med att vattnet allt mer balanserar mot en allt större sol- och vindproduktion får vi nog återkomma till
Blir intressant att se om Aurora-linjen påverkar något.