Så då är det ingen koppling till produktionskostnad längre? För den lär ju ligga någonstans vid terminspriserna, eller?Z Zodde skrev:
Balansansvariga som måste handla sig till balans, kosta vad det vill…
Men hur funkar det då med el som är såld på termin - får köparen av den elen buda ut den på Nordpool som den vill? Men kraftverksägaren får det avtalade priset?Z Zodde skrev:
Vad jag funderar på är om de facto måste vara så att sista budet ligger i häraden med vad det faktiskt kostar att producera den sista kilowattimmen - det ”känns” mer som att det är högt köptryck från balansansvariga, och iskalla säljare som vet att de kan få betalt.
Köparen lägger maxbud, säljaren lägger lägst möjliga. Detta för att vara garanterade att få omsatt.S Snikholt skrev:
Sen cashavräknas det. Säg att det långa kontraktet e på 80öre men dagens spot e 70öre.
Då betalar köparen 70ö till Nordpool å 10 öre till producenten.
Producenten får sålunda 70 öre från Nordpool å 10 öre från köparen.
Om sen köparen vet att han inte behöver elen han köpt kan han sälja den spot, javisst.
Nja, man byter generatorer, man bygger om kontrollrum, man får nya miljökrav osv. Det är ganska stora investeringar hela tiden. Men jämfört med ett nytt kraftverk är de ju relativt små ändå.Mikael_L skrev:
Om vi exempelvis tar vattenkraften så åläggs de att bygga fiskvandringsleder, dessa blir så dyra vid omprövningarna att det för mindre vattenkraftverk är billigare att lägga ned dem. De har också fått ändrade villkor i vattendomarna rörande hur mycket vatten de får skicka ut, hur snabbt de får ändra på dammarnas fyllnadsgrad (delvis kopplat, men inte helt). De måste dessutom bygga om utskov och skredsäkra stränder osv.
För kärnkraften handlar det istället mycket om nya säkerhetskrav.
Tack för att du orkar förklara.Z Zodde skrev:
Ett experiment då.
Låt säga att vi inte hade haft gaskraft, eller kolkraft. Vi leker med tanken att det skulle finnas fulladdade batterier redo att buda ut. (Orealistisk javisst men ändå) Skulle vi inte få spikes då, även vid högt köptryck?
Ingen idé att fråga mig i alla fall.S Snikholt skrev:
Jag har inte koll, jag kan åtminstone inte ge ett enda exempel på något gas eller kol-kraftverk som körs medan det är lågt elpris.
En intressant frågeställning och tanke.S Snikholt skrev:
Hur resonerar ägaren av ett jättestort batterilager om sin produktionskostnad?
De producerar ju inget, de är ju mer typ en bank, man sätter in kraft när det finns extra och tar ut kraft vid behov.
De borde räkna på sin intäkt ungefär som en bank räknar på räntan ...
Högre pris javisst, men inga spikes då du får en helt annan tröghet. Vid varje ny nivå uppöver kommer det finnas säljare av ”batterikraft”…. Så allt annat lika skulle exemplet med batterier ge en ordentligt lägre volatilitet.S Snikholt skrev:
Även dips ned mot noll (och minus) förorsakade av sol/vind/ skulle bli färre och mindre kraftiga då batteriägarna passar på å ladda…
😡
Men sedär, nu torskade jag själv på sådana ordval som jag tidigare bråkade om, var emot.
Det skulle alltså inte stått "när det finns extra" och "vid behov", utan det borde stått "vid lågt pris" och "vid högt pris".
Jag förlåter härmed alla som råkar använda ord liknande dessa, det är ju så lätt att slinta iväg i detta slags språkbruk.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 4 612 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 4 612 inlägg
Gaspriset har knappt rört sig alls senaste halvåret och ligger på en tiondel av toppen från 2022.Z Zodde skrev:
Och varför skulle det finnas fler säljare av batterikraft för varje nytt steg som tas? Det kostar att äga batterier och det kommer bara att vara installerat till en rimlig nivå för att få igen pengarna, dvs vid rejäla behov kommer batterierna inte att räcka till. Då är det vattenkraft och gasturbiner som gäller oavsett.Z Zodde skrev:
Jag har svårt att se vad det är för kraft som har produktionskostnad motsvarande de här delarna av grafen. Typ kraftverk drivna av hamsterhjul.S Snikholt skrev:
Den nedersta pilen är väl troligen Karlshamn, så 6 EUR/MWh är väl kanske inte orimligt för det. Men sen skenar det ju iväg.