Jag tycker båda svarsalternativen är tveksamma. Visst sker pastörisering genom upphettning, men det handlar om upphettning till en viss temperatur i avsikt att döda bakterier i livsmedel. "Upphettning" utan någon som helst precisering anser jag vara ett alltför vittfamnande svarsalternativ.Kapsyl skrev:
48 av 50 på den slumpade ordkunskapen. Och jag höll inte med facit om pastörisera.
För visst är väl pastörisering konservering genom upphettning och då borde väl konservering vara ett rättare svar än upphettning.
"Konservering" å andra sidan är inte heller något bra svar. Visserligen sker konservering i livsmedelstekniska sammanhang oftast genom upphettning, men en vital del i proceduren är den därpå följande inneslutningen i ett tätt kärl. Dessutom kan "konservering" förstås som ett bredare begrepp, "att göra mat lagringsduglig", och därmed inbegripa även torkning, saltning, ättiksinläggning m.m.
Jag anser att ordet över huvud taget inte borde ha använts i ett ordkunskapstest där man bara ger svarsalternativ bestående av ett enda ord. Men av de två som nämns är "upphettning" det bättre.
Jag håller med om att det blir för snäva definitioner/alternativ i de här ordtesterna ibland så man måste ta det minst dåliga alternativet snarare än ett som är det enda rätta.H hhallen skrev:
När det gäller pastörisering så tänker jag nog att det finns argument för båda alternativen så, ja, det borde inte varit med.
Och enligt ett urklipp från SAOB, så är det att "sterilisera" metod enligt Pasteur, så upphetta är nog närmare än att konservera.
(i sht i fackspr.) sterilisera (vattenhaltig vätska, t. ex. vin, öl, mjölk) enligt Pasteurs metod gm att uppvärma den till så hög temperatur under vattnets kokpunkt att däri befintliga skadliga mikroorganismer dödas
(i sht i fackspr.) sterilisera (vattenhaltig vätska, t. ex. vin, öl, mjölk) enligt Pasteurs metod gm att uppvärma den till så hög temperatur under vattnets kokpunkt att däri befintliga skadliga mikroorganismer dödas
En liten spaning:
Hör ibland att landet Vietnam uttalas som Vietnamn.
Nu på Nyhetsmorgon där kocken uttalade Ramslök med ett kort M och långt A och inte som ett dubbel mm o kort a.
Hör ibland att landet Vietnam uttalas som Vietnamn.
Nu på Nyhetsmorgon där kocken uttalade Ramslök med ett kort M och långt A och inte som ett dubbel mm o kort a.
Oj! Det har jag aldrig hört. Fast jag har en egen spaning på samma tema:trähandtag skrev:
Det jag många gånger funderat på är varför man skall hitta på svenska uttal på utländska namn när det finns ett allmänt använt och accepterat uttal på originalspråket.
När det gäller det mesta finns det i och för sig olika uttal p.g.a. olika språk och dialekter. Till och med olika stavningar. Peking/Beijing. Att sådant förändras över tid är naturligt. Så att man uttalar och stavar namnet på Kinas huvudstad olika i Sverige, Kina, USA, Frankrike, Tyskland och Italien t.ex. är inte så konstigt. På samma sätt kan man notera att Göteborg har andra namn på flera språk, t.ex. Gotemburgo, Gothenburg, Gothembourg, Gotenburg, Goteburgo, Gēteborga o.s.v.
I Sverige uttalar man New York som på engelska originalspråket men London, Paris och København med ett eget svenskifierat uttal.
Men när det gäller just namn på stater erkända av FN och Sverige finns det (nästan?) alltid ett officiellt uttal. Vi säger inte längre Vitryssland utan Belarus. Så man kan ju fråga sig varför vi skriver (ihop) Vietnam i stället för Viêt Nam och varför vi tycker det skall uttalas på svenskt sätt i stället för på vietnamesiskt.
Håller med om att "Vietnamn" blir mycket märkligt
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 181 inlägg
Det korta svaret är att vi inte pratar originalspråket, utan svenska.O skrev:
Att uttala saker så originalnära som möjligt är hopplöst. Inte sällan är platser (eller har varit) flerspråkiga, så att det som är original är omstritt, eller rent av okänt. Ofta ointressant i alla fall.
Ta ett land som Tyskland, det har något sånär likalydande namn på flera andra germanska språk, medan det på flera romanska språk har namn efter alemannerna, som var en germansk grupp. På finska har på motsvarande vis saxarna fått vara källan, medan tyskar på slaviska språk kallas ”de stumma”, sannolikt för att de inte kunde prata med dem.
Hade vi haft en större kulturell närhet till Vitryssland hade nog aldrig namnändringen till Belarus blivit av. Viljan att distansera namnet från Ryssland är väl rimlig, men namnbytet är i mina ögon mest löjligt – betydelsen är i princip densamma.
Att tro att det finns ett facit och ett rätt namn på saker och ting är att välja att se världen ur ett perspektiv och välja bort alla andra. Då blir man politiskt opportun likt engelskspråkiga när namn på stater ska omtolkas för att inte sammanblandas med namn på en fågel som man (felaktigt) döpt efter landet (Turkiet/kalkon).
Ju mer vi slipper av sånt desto bättre.
Engelsmän uttalar ju gärna Putin med J, dvs pjutin, samt att en av kungarna i det tidiga brittiska kungadömmet som hett Knut uttals som kano.
Vår engelskalärare på högskolan (som var engelsman) tyckte det var ett otyg att vi svenskar bytte namn när vi pratade engelska. "Anders" blir "Äänders", "Maria" Mörraja", etc. Han var tydlig med att man heter samma sak med samma uttal oavsett vilket land man befinner sig i eller vilket språk man talar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 181 inlägg
Så fick jag lära mig redan i grundskolan, men jag anser sedan länge att det är trams. I en talad kontext som ett klassrum kan det väl ha viss relevans, men många människor lär vi först känna per mejl eller liknande. Att då bli igenkänd och hälsad på med ungefär det man själv kallar sig är i mina ögon mycket mer värt än att jobba in ”rätt” uttal.useless skrev:
Jag har ett bibliskt namn. Att insistera på att utlänningar jag aldrig träffat ska uttala det på svenska är lika hopplöst som att få göteborgare att förstå att betoningen ska ligga på första stavelsen.
Sen är det så hopplöst svårt med utländska uttalsregler. Holländska namn är väl bland de mest misshandlade tänker jag. De ser ofta till formen tyska ut, medan exempelvis ei uttalas som det ser ut, inte aj som på högtyska. De flesta som beställer en Heineken säger alltså ”fel” – vad det nu spelar för roll.
Har i flera länder fått lära mig olika uttal för samma ord, så det finns inget rätt uttal.😃
Eller som när en person berättade att han bodde i en by i Black Forrest, på min fråga var det låg blev det knepigt ända tills han säger Swarchwald.
Eller som när en person berättade att han bodde i en by i Black Forrest, på min fråga var det låg blev det knepigt ända tills han säger Swarchwald.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 181 inlägg
Ja, och det är oerhört frustrerande för många språkintresserade, att det sällan finns ett entydigt rätt sätt.
Har man otur vidareutvecklas man också från språkpolis till språkliberal, så man får möjlighet att ha alla emot sig. 😉
Har man otur vidareutvecklas man också från språkpolis till språkliberal, så man får möjlighet att ha alla emot sig. 😉
Vi har ju dispyten om exempelvis kex.
