Angående det här med tomtutökning och avverkning av träd...
Här finns ju en väldigt viktig aspekt som jag tror ingen har berört än (har jag missat det ber jag om ursäkt...) och det är huruvida alla förråd, bastu och gräsmattor ligger inom strandskydd och vem detta drabbar om det anmäls. Jag kan ha helt fel här men jag tror markägaren ligger rätt risigt till om det uppdagas att det bryts mot strandskyddet, oavsett vem som byggt och använder byggnaderna, eller vem som klipper och utnyttjar gräsmattan. Det lär ju knappast vara så att någon av dessa anläggningar har strandskyddsdispens, om de ligger på farfars mark...? Så om möjligt skulle jag nog erbjuda de som har annekterat mark att köpa loss denna. På det viset överför man ansvaret eller rättare sagt risken till stugägarna och man får dessutom in lite pengar, aldrig fel.
Detta såklart under förutsättning att den marken inte har något speciellt värde för farfar.
Om ni inte vill eller kan stycka av mer mark där så är det ju såklart upp till er om ni vill stävja detta och riskera att reta upp grannarna eller om ni vill låta det vara som det är och svälja förtreten. Jag vet ju vad jag hade gjort, men oavsett vad ni gör tycker jag i alla fall ni ska ta reda på om ni löper någon risk här.
Sen skulle jag nog skicka ut ett informationsblad till samtliga stugägare om att ni (markägaren) upptäckt att det avverkas träd på er mark och att detta naturligtvis inte får fortsätta. Sen skulle jag kanske kunna tänka mig att tillåta en gallringsbetonad avverkning, dvs ge stugägare tillstånd att ta ner trän upp till en viss omkrets. På så vis får ni gratis skogsvård och stugägarna får möjlighet att få billig ved. Win-win....
Med styrelsen och markuthyrningen skulle jag agera så kraftfullt jag kunde. De har fått sina chanser och skiter i dem. Då är det bara att ta fram stora släggan.
Här finns ju en väldigt viktig aspekt som jag tror ingen har berört än (har jag missat det ber jag om ursäkt...) och det är huruvida alla förråd, bastu och gräsmattor ligger inom strandskydd och vem detta drabbar om det anmäls. Jag kan ha helt fel här men jag tror markägaren ligger rätt risigt till om det uppdagas att det bryts mot strandskyddet, oavsett vem som byggt och använder byggnaderna, eller vem som klipper och utnyttjar gräsmattan. Det lär ju knappast vara så att någon av dessa anläggningar har strandskyddsdispens, om de ligger på farfars mark...? Så om möjligt skulle jag nog erbjuda de som har annekterat mark att köpa loss denna. På det viset överför man ansvaret eller rättare sagt risken till stugägarna och man får dessutom in lite pengar, aldrig fel.
Detta såklart under förutsättning att den marken inte har något speciellt värde för farfar.
Om ni inte vill eller kan stycka av mer mark där så är det ju såklart upp till er om ni vill stävja detta och riskera att reta upp grannarna eller om ni vill låta det vara som det är och svälja förtreten. Jag vet ju vad jag hade gjort, men oavsett vad ni gör tycker jag i alla fall ni ska ta reda på om ni löper någon risk här.
Sen skulle jag nog skicka ut ett informationsblad till samtliga stugägare om att ni (markägaren) upptäckt att det avverkas träd på er mark och att detta naturligtvis inte får fortsätta. Sen skulle jag kanske kunna tänka mig att tillåta en gallringsbetonad avverkning, dvs ge stugägare tillstånd att ta ner trän upp till en viss omkrets. På så vis får ni gratis skogsvård och stugägarna får möjlighet att få billig ved. Win-win....
Med styrelsen och markuthyrningen skulle jag agera så kraftfullt jag kunde. De har fått sina chanser och skiter i dem. Då är det bara att ta fram stora släggan.
Om nu farfar bor på servicehem undrar jag om det är vad han vill göra, att lägga ner pengar på såna åtgärder. Nu vet jag ju inte, farfar är kanske rik som ett troll, men de flesta åtgärder som nämnts här innebär en hel del utgifter. Min egen erfarenhet från släktingar i liknande situation, förutom en som vill strida om allt, är att man inte vill röra i sakerna, låt det bero. Det är ju frustrerande att se det hända, men inte så lätt att agera. En möjlighet är ju att de tänkta arvingarna får marken som gemensam gåva, eller att någon av dem köper den. Det kräver ju enighet i hur man ska agera, behålla eller sälja, och att om det ska behållas att det krävs tid och pengar för att rätta till situationen. Kan ju vara svårt om det nu finns ett ansenligt värde i fastigheten.R Räknenisse skrev:
Har farfar en god man? Om så är fallet tvivlar jag på att hen godkänner resurser för åtgärder på fastigheten om farfar inte uttrycker det själv.
Det här med att använda närliggande mark för egna ändamål är en intressant aspekt - strandskydd eller inte.
Jag känner till ett fall där ett helt kvarter villaägare började ta kommunal mark (gles skog i bakkant på tomterna) i besittning och det eskalerade med åren. Till slut betraktade villaägarna detta som mer eller mindre deras mark. Men så fick kommunen upp ögonen för detta och man skickade ut en skriftlig anmodan till alla berörda att flytta bort sina tillhörigheter inom utsatt datum.
Inget hände. Ännu en anmodan gick ut.
En vacker dag rullade så en stor hjullastare in i skogen och plöjde sig ogenerat fram genom brädhögar, grillar, sparkstöttingar, gungställingar, pallkrageodlingar och gud-vet-vad.
Villaägarna kunde bara se på. Dom hade fått sina chanser.
Samma sak skulle kunna tillämpas här.
Jag känner till ett fall där ett helt kvarter villaägare började ta kommunal mark (gles skog i bakkant på tomterna) i besittning och det eskalerade med åren. Till slut betraktade villaägarna detta som mer eller mindre deras mark. Men så fick kommunen upp ögonen för detta och man skickade ut en skriftlig anmodan till alla berörda att flytta bort sina tillhörigheter inom utsatt datum.
Inget hände. Ännu en anmodan gick ut.
En vacker dag rullade så en stor hjullastare in i skogen och plöjde sig ogenerat fram genom brädhögar, grillar, sparkstöttingar, gungställingar, pallkrageodlingar och gud-vet-vad.
Villaägarna kunde bara se på. Dom hade fått sina chanser.
Samma sak skulle kunna tillämpas här.
Egentligen kunde kommunen, eller föraren, eller båda, åkt dit rejält på skadegörelse.nizzehult skrev:
Man får inte förstöra annans egendom, även om den råkar stå på ens mark.
Om jag ska till grannen din, men råkar köra fel, och upp på din uppfart, får du inte passa på och mosa min bil bara för att den står på din tomt.
Tror kommunen hade torrt på fötterna här då man anmodat villaägarna flera gånger att flytta detta. Sen var det mest bråte det handlade om.Mikael_L skrev:
I ditt fall med bilen har inte ägaren fått en chans att flytta den men har hen fått det och igonerar detta så har man till slut rätt att få den bortforslad, t o m på dennes bekostnad.
Självklart kan du sen inte ställa prylar permanent på annans mark, då begår man också ett brott och få ta konsekvenserna.
Det ligger helt klart något i att anmodan givits.
Men egentligen är det trots allt kronofogdeuppdrag.
Eller kanske inte.
Om anmodan var att flytta på tillhörigheter, och sen ett datum när bortforsling av herrelös egendom sker. Och slutligen att det förstörda kunde anses ha "ringa värde", så sitter de nog ganska säkert.
Det kan nog anses som städning av egen mark då.
Ringa värde är lite kul, det kan ju vara både lite som mycket. Men efter att uteplatser och sånt är krossat och ihopföst till en hög så ser det ju ut som en hög med ganska värdelöst skräp.
Men egentligen är det trots allt kronofogdeuppdrag.
Eller kanske inte.
Om anmodan var att flytta på tillhörigheter, och sen ett datum när bortforsling av herrelös egendom sker. Och slutligen att det förstörda kunde anses ha "ringa värde", så sitter de nog ganska säkert.
Det kan nog anses som städning av egen mark då.
Ringa värde är lite kul, det kan ju vara både lite som mycket. Men efter att uteplatser och sånt är krossat och ihopföst till en hög så ser det ju ut som en hög med ganska värdelöst skräp.
Det är väl lite som när cyklar rensas här i BRF, de går ut med information i brevlådor, portar och cykelrum att alla cyklar ska märkas inom t.ex. två månader och därefter flyttas alla omärkta cyklar till ett låst förvaringsrum. I det rummet får de stå i tre månader och man får hämta ut en cykel med hjälp av styrelsen. Först efter att minst de tre månaderna har gått anses styrelsen ha gjort vad de kan för ta reda på en ägare och kan då slänga alla kvarvarande cyklar.Det ligger helt klart något i att anmodan givits.
Men egentligen är det trots allt kronofogdeuppdrag.
Eller kanske inte.
Om anmodan var att flytta på tillhörigheter, och sen ett datum när bortforsling av herrelös egendom sker. Och slutligen att det förstörda kunde anses ha "ringa värde", så sitter de nog ganska säkert.
Det kan nog anses som städning av egen mark då.
Ringa värde är lite kul, det kan ju vara både lite som mycket. Men efter att uteplatser och sånt är krossat och ihopföst till en hög så ser det ju ut som en hög med ganska värdelöst skräp.
Vi samråder tillsammans med farfar och arvtagare hur vi skall gå vidare och som sagt kontakt har redan skett med styrelsen men de anser sig ha rättigheter som de inte kan bevisa.
det enda vi är överens om är att gå till domstol/kronolle.
Så det är vad vi håller på med att läsa in oss på lagar och annat samt skaffa bevis mm & ev juridisk hjälp...............
det enda vi är överens om är att gå till domstol/kronolle.
Så det är vad vi håller på med att läsa in oss på lagar och annat samt skaffa bevis mm & ev juridisk hjälp...............
Tips kan vara att börja med de för stora trädgårdar.
Skriv till alla att de ska återställa marken och återplantera de träd de tog, och att ni annars tar hjälp av kronofogden.
Därefter kan ni ta kontakt med kronofogden. Kanske bra att börja med en. Det borde funka avskräckande för de övriga.
När den delen är färdig, borde styrelsen vara lite försiktigare och lyssna bättre
Skriv till alla att de ska återställa marken och återplantera de träd de tog, och att ni annars tar hjälp av kronofogden.
Därefter kan ni ta kontakt med kronofogden. Kanske bra att börja med en. Det borde funka avskräckande för de övriga.
När den delen är färdig, borde styrelsen vara lite försiktigare och lyssna bättre
