Under året som jag letade hus i Falun så var det åtminstånde ett hus där visningen ställdes in eftersom säljarna accepterat ett förhandsbud. Det var också flera fall där säljarna valde att inte acceptera förhandsbud och gå vidare med visningen - bland annat på huset som vi köpte. Vi hade dock sådan tur att de som la förhandsbudet köpte ett annat hus, och vi fick vårt hus till ett lägre pris än förhandsbudet.
Vi visste snittpriset för hus i området och eftersom utgångspriset låg ganska mycket under snittpriset höjde vi kraftigt i början av budgivningen. Huset var inte i sämre skick än andra hus i området. Priset skulle ju hamna omkring snittpriset i alla fall, varför traggla med pyttehöjningar? Vi höjde dessutom omgående när någon annan lämnade bud och de flesta föll bort ganska snabbt. En sak till som jag tror hjälpte oss var att vi träffade säljarna flera gånger utöver de två visningstillfällena. När vi skulle skriva kontraktet visade det sig att någon hade bjudit 200 000 över vårt slutbud, när budgivningen var slut alltså, men säljarna tyckte att vi passade bäst in på gatan och avböjde budet.
Vet inte om jag har så värst mycket att bidra med vad gäller ren budgivningstaktik. Vi hann se och förundras över både det ena och det andra under de budgivningar där vi var med
Ska jag vara ärlig tror jag inte att någon lekman (läs: allt från förstagångsbudare till Hemnetjunkies) kan ge ett klockrent svar på vilken taktik som kommer att löna sig bäst. Ytterst få lär ha varit med så många gånger & därtill haft så god insikt i alla faktorer (husets skick, läge, etc; övriga budgivares inställning & ekonomi; säljarnas situation; mäklarens inflytande
) att de kan uttala sig med någon större säkerhet.
Ingen här sitter inne med fakta kring vilka andra spekulanter TS evt. kommer att buda mot och hur de resonerar, för att bara nämna en faktor av många. Det kan ju faktiskt vara så (det är t.o.m. troligt) att spekulanterna inte bara har olika stora plånböcker utan att de värderar objektet olika. Jag har själv varit på visning där vi på plats insett att köket för vår del behövde slitas ut & göras om från grunden, samtidigt som andra spekulanter stått och förälskat sig i exakt samma kök. Vips så har vi rejäl diff i hur vi värderar husets befintliga skick. Själv kanske man ser att värmekällan behöver bytas inom något år till en kostnad på säg 50-150 kr, medan andra spekulanter inte haft en tanke åt det hållet. Själva kanske man är en familj med två tonårsbarn som kommer att duscha bort varmvatten för tretusen i månaden, medan en annan spekulant är ett par i övre medelåldern med utflugna barn. Etc, etc.
En annan faktor i sammanhanget är att ingen vet hur ekonomiskt pålästa & realistiska övriga budgivare är, samt vilka marginaler efter boendekostnader som de vill ha. Jag har själv hittills inte varit med om en enda budgivning där mäklaren kunnat garantera att de andra budgivarna verkligen har råd med det de bjuder. Bud är ju inte bindande och lånelöfte har inte varit krav för att delta i budgivningar. Vem som helst som läst sista raden i mäklarens boendekostnadskalkyl kan alltså tro att de har råd med vilken kåk som helst och buda därefter. Sen kan de ha fått råd/krav från banken som skiljer sig vida från vad du själv står inför. I vårt fall var det en bank vars krav på vad vi skulle ha kvar efter att endast boendet var betalt, var mindre än det vi själva ville ha som buffert efter att ALLT (dvs förutom boende även mat, bilar, etc) var betalt. Bankens scenario för framtida räntehöjningar var därtill lägre än det vi själva ville ta höjd för. M.a.o. risken finns alltid att man möter en budgivare som tror att boräntan för alltid kommer att ligga på 3%, att de aldrig kommer att behöva amortera något och att de aldrig kommer att behöva renovera för en endaste krona. Något tillspetsat, men ändå. Poängen är att det inte går att veta i förhand hur budgivningen kommer att te sig.
När vi köpte gick det till så här: När det blev dags för budgivning så avvaktade vi först för att se hur de andra spekulanterna agerade. Vi visste efter andra visningen att det skulle vara en handfull spekulanter som la bud, kanske ett halvdussin eller några fler. När första budgivningsdagen närmade sig sitt slut ringde vi mäklaren och bad honom framföra frågan till säljarna hur mycket de vill att vi bjuder här och nu för att avbryta budgivningen och sälja till oss. Säljarna tog frågan seriöst för de hade fattat tycke för oss och trodde att vi skulle passa in bra i byn där huset ligger. Efter några samtal fram och tillbaka kunde vi enas och det blev kontraktsskrivning. Detta trots att mäklaren under tiden fått in högre bud från andra spekulanter. Så i vårt fall skulle jag tro att det avgörande inte var så mycket vår budgivningstaktik som det faktum att vi hade träffat säljarna & pratat med dem, samt att de ansåg sig ha ett ansvar gentemot grannarna.
Ingen här sitter inne med fakta kring vilka andra spekulanter TS evt. kommer att buda mot och hur de resonerar, för att bara nämna en faktor av många. Det kan ju faktiskt vara så (det är t.o.m. troligt) att spekulanterna inte bara har olika stora plånböcker utan att de värderar objektet olika. Jag har själv varit på visning där vi på plats insett att köket för vår del behövde slitas ut & göras om från grunden, samtidigt som andra spekulanter stått och förälskat sig i exakt samma kök. Vips så har vi rejäl diff i hur vi värderar husets befintliga skick. Själv kanske man ser att värmekällan behöver bytas inom något år till en kostnad på säg 50-150 kr, medan andra spekulanter inte haft en tanke åt det hållet. Själva kanske man är en familj med två tonårsbarn som kommer att duscha bort varmvatten för tretusen i månaden, medan en annan spekulant är ett par i övre medelåldern med utflugna barn. Etc, etc.
En annan faktor i sammanhanget är att ingen vet hur ekonomiskt pålästa & realistiska övriga budgivare är, samt vilka marginaler efter boendekostnader som de vill ha. Jag har själv hittills inte varit med om en enda budgivning där mäklaren kunnat garantera att de andra budgivarna verkligen har råd med det de bjuder. Bud är ju inte bindande och lånelöfte har inte varit krav för att delta i budgivningar. Vem som helst som läst sista raden i mäklarens boendekostnadskalkyl kan alltså tro att de har råd med vilken kåk som helst och buda därefter. Sen kan de ha fått råd/krav från banken som skiljer sig vida från vad du själv står inför. I vårt fall var det en bank vars krav på vad vi skulle ha kvar efter att endast boendet var betalt, var mindre än det vi själva ville ha som buffert efter att ALLT (dvs förutom boende även mat, bilar, etc) var betalt. Bankens scenario för framtida räntehöjningar var därtill lägre än det vi själva ville ta höjd för. M.a.o. risken finns alltid att man möter en budgivare som tror att boräntan för alltid kommer att ligga på 3%, att de aldrig kommer att behöva amortera något och att de aldrig kommer att behöva renovera för en endaste krona. Något tillspetsat, men ändå. Poängen är att det inte går att veta i förhand hur budgivningen kommer att te sig.
När vi köpte gick det till så här: När det blev dags för budgivning så avvaktade vi först för att se hur de andra spekulanterna agerade. Vi visste efter andra visningen att det skulle vara en handfull spekulanter som la bud, kanske ett halvdussin eller några fler. När första budgivningsdagen närmade sig sitt slut ringde vi mäklaren och bad honom framföra frågan till säljarna hur mycket de vill att vi bjuder här och nu för att avbryta budgivningen och sälja till oss. Säljarna tog frågan seriöst för de hade fattat tycke för oss och trodde att vi skulle passa in bra i byn där huset ligger. Efter några samtal fram och tillbaka kunde vi enas och det blev kontraktsskrivning. Detta trots att mäklaren under tiden fått in högre bud från andra spekulanter. Så i vårt fall skulle jag tro att det avgörande inte var så mycket vår budgivningstaktik som det faktum att vi hade träffat säljarna & pratat med dem, samt att de ansåg sig ha ett ansvar gentemot grannarna.
Man får nog göra som man vill.. Men jag tror inte ett smack på att komma med typ det "här" priset gäller bara 24 timmar varken det är ett skambud eller ett okej bud. Smälla till med ett dräparbud kan ju iof funka OM det är ett dräparbud!
Men då får man antagligen betala mer än vad man skulle än vanlig budgivning.
Säljarna och mäklaren är ju inte dumma i huvudet och går på vad som helst båda vill ju ha ut så mycket som möjligt.
Det är nog rätt sällan man gör RIKTIGA fynd på husmarknaden.
Mitt tips är att lägga utgångspris tycker det verkar rimligt, det är ju typ vad marken är värd.
Sen avvaktar man lite och kollar vad som händer med buden. Bestäm er vad ni vill lägga som max...
Sen bjuder ni helt enkelt upp till det med steg om 5tusen kronor.
Det svåra i husköp är att bestämma sig för sitt MAXbud!
Det är väldigt mycket som spelar in, INTE bara vad huset är värt.
Hur skulle ni trivas där, är det helt rätt läge för er, känns rätt då kan man ju betala en hel del extra för rätta läget.
Om man aldrig har renoverat ett hus förr (Det räknas inte om man bytt lite tapeter och golv mm) så bör man veta vad man ger sig in på. Det tar tid! Om du tror det tar en månad räkna med 3 månader då hamnar du mer rätt i tid.
Jag har köpt ett just sånt hus du kollar på.. Jag vet vad jag pratar om
Jag har lagt upp min renovering på min hemsida kolla in där för bilder och info.
http://www.biobygget.se
Jag gav 500tusen för huset för 10år sen
första budet var på 350tusen
Lycka till
det är riktigt mysigt med gamla hus.
Mvh Niclas på biobygget.se
Men då får man antagligen betala mer än vad man skulle än vanlig budgivning.
Säljarna och mäklaren är ju inte dumma i huvudet och går på vad som helst båda vill ju ha ut så mycket som möjligt.
Det är nog rätt sällan man gör RIKTIGA fynd på husmarknaden.
Mitt tips är att lägga utgångspris tycker det verkar rimligt, det är ju typ vad marken är värd.
Sen avvaktar man lite och kollar vad som händer med buden. Bestäm er vad ni vill lägga som max...
Sen bjuder ni helt enkelt upp till det med steg om 5tusen kronor.
Det svåra i husköp är att bestämma sig för sitt MAXbud!
Det är väldigt mycket som spelar in, INTE bara vad huset är värt.
Hur skulle ni trivas där, är det helt rätt läge för er, känns rätt då kan man ju betala en hel del extra för rätta läget.
Om man aldrig har renoverat ett hus förr (Det räknas inte om man bytt lite tapeter och golv mm) så bör man veta vad man ger sig in på. Det tar tid! Om du tror det tar en månad räkna med 3 månader då hamnar du mer rätt i tid.
Jag har köpt ett just sånt hus du kollar på.. Jag vet vad jag pratar om
Jag har lagt upp min renovering på min hemsida kolla in där för bilder och info.
http://www.biobygget.se
Jag gav 500tusen för huset för 10år sen
första budet var på 350tusen
Lycka till
det är riktigt mysigt med gamla hus.
Mvh Niclas på biobygget.se
Redigerat:
Allvarligt skämtat, 5% ? Det blir ju hundratusen på ett tvåmiljonershus! Nejdu, fem eller tio tusen per höjning får man väl gå med på som spekulant bara för att inte vara bråkig, men inte mer än så.mycke_nu skrev:
Nja. Villkorade bud där säljaren ställs inför att evt. få mindre betalt om "vanliga" budgivningen inte når upp dit kan fungera. Jag känner till fall där det har fungerat. Så jag tror inte att man kan vara fullt så kategorisk.biobygget_se skrev:
Inte heller här tror jag att man kan vara så kategorisk, även om det nog är sant i många fall. Men bara i den här tråden finns åtminstone två exempel på att högsta budet inte fått köpa.biobygget_se skrev:
Nja, så kan man väl inte riktigt resonera generellt? Det finns inget "universellt" värde på någon marknad, det är inte en fysikalisk storhet. Värde är en social konstruktion och alltid något som marknaden bestämmer. Att utgå ifrån att utgångspriset för en bebyggd fastighet = vad en tomt skulle vara värd tycker jag låter lite märkligt, såvida inte det är en uppenbar rivningskåk. Fast jag kanske tolkar dig fel?biobygget_se skrev:
Magnus du får såklart tycka vad du vill.
Jag står fast vid att jag inte tror på villkorande bud om det inte är ett dräparbud.
Det är nog väldigt få fall där säljaren väljer att sälja till EJ högst bjudande UTAN anledning.
Till sist tycker jag 300tusen för en tomt med hus på verkar vara ett okej utgångsbud i detta fall. Sen om man väljer att renovera eller riva spelar mindre roll.
Varför ska man krångla till allt?
Vill man ha huset buda på det tills man nått sin gräns, antingen får man det eller så får man leta vidare.
Mvh Niclas på biobygget.se
Renoverar ett över 100år gammalt hus...
Jag står fast vid att jag inte tror på villkorande bud om det inte är ett dräparbud.
Det är nog väldigt få fall där säljaren väljer att sälja till EJ högst bjudande UTAN anledning.
Till sist tycker jag 300tusen för en tomt med hus på verkar vara ett okej utgångsbud i detta fall. Sen om man väljer att renovera eller riva spelar mindre roll.
Varför ska man krångla till allt?
Vill man ha huset buda på det tills man nått sin gräns, antingen får man det eller så får man leta vidare.
Mvh Niclas på biobygget.se
Renoverar ett över 100år gammalt hus...
Jag kan själv bara prata i egen sak och detta är mina råd som kanske skiljer sig lite gentemot andras. Själv tycker jag man ska lägga ett maxtak, men att man ändå har lite flis kvar i kassan om det är så att budgivningen börjar stagnera. Är det ett drömhus så tycker jag det vore oerhört tråkigt att behöva ge sig på sista rundan och ge upp sin dröm om det bara skiljer några 10 000-lappar från ens eget maxtak.
Sen vad gäller budgivning spelar början av budgivningen mindre roll. Det är i slutet det viktiga kommer. Någon klankade ner på monsterbud som sista bud, men ibland fungerar det. Så här gick det till när vi köpte vårt hus:
Vid tidpunkten så låg utgångspriset ca 300' över normalhusen i området då det var ett stort och välskött hus med bra tomt. Men pga priset (2,1 miljoner i utgångspris för ca 6 år sedan var mycket när de flesta gick för 1,7-1,8 miljoner) så var det bara vi och ett par till som budade. Vi hade på visningen hört att denna familj var beredda att lägga utgångsbudet, medans vi själva egentligen inte hade tänkt oss över 2 miljoner. Men det var verkligen vårt drömhus som var över alla förväntningar så vi lade ändå ett bud på 1,95 milj och budgivningen pågick med 20 0000-steg upp till det att de började sänka sina höjningar ner till 5000 vilket jag själv tyckte var för små steg och det verkade som de ville komma undan så billigt som möjlig. Då höjde jag med 40 000 till 2 080 000 och de andra gav upp. Även om det var under deras maxbudget så upplevde de att vi hade mycket mer att ge, när vi i själva verket spräckt vår budget för länge sedan.
Och vi har inte ångrat oss en dag.
Sen vad gäller budgivning spelar början av budgivningen mindre roll. Det är i slutet det viktiga kommer. Någon klankade ner på monsterbud som sista bud, men ibland fungerar det. Så här gick det till när vi köpte vårt hus:
Vid tidpunkten så låg utgångspriset ca 300' över normalhusen i området då det var ett stort och välskött hus med bra tomt. Men pga priset (2,1 miljoner i utgångspris för ca 6 år sedan var mycket när de flesta gick för 1,7-1,8 miljoner) så var det bara vi och ett par till som budade. Vi hade på visningen hört att denna familj var beredda att lägga utgångsbudet, medans vi själva egentligen inte hade tänkt oss över 2 miljoner. Men det var verkligen vårt drömhus som var över alla förväntningar så vi lade ändå ett bud på 1,95 milj och budgivningen pågick med 20 0000-steg upp till det att de började sänka sina höjningar ner till 5000 vilket jag själv tyckte var för små steg och det verkade som de ville komma undan så billigt som möjlig. Då höjde jag med 40 000 till 2 080 000 och de andra gav upp. Även om det var under deras maxbudget så upplevde de att vi hade mycket mer att ge, när vi i själva verket spräckt vår budget för länge sedan.
Och vi har inte ångrat oss en dag.
Allt beror på vilka andra ( deras ekonomiska resurser och viljan att äga just detta hus) ger sig in i budgivningen och var huset ligger( läget). Är det ett mycket attraktivt område så går priset oftast upp. Att börja med skulle jag lämna ett mycket lågt bud och se vart det bär. När det finns endast få budgivare kvar så lämnar jag mitt absoluta slutbud.
Vi har hört att det finns budgivare som kommer in i budgivningen i sista stunden med sitt bud oftast en bra bit högre bud än de andra har givit.- kanske inte så schyst- men man kan fråga sig hur schyst är budgivningar na nuförtiden?
Lycka till.
Vi har hört att det finns budgivare som kommer in i budgivningen i sista stunden med sitt bud oftast en bra bit högre bud än de andra har givit.- kanske inte så schyst- men man kan fråga sig hur schyst är budgivningar na nuförtiden?
Lycka till.
Du ocksåbiobygget_se skrev:
Men vissa saker är inte föremål för tyckande. T.ex. vad TS faktiskt skrivit... Inte konstigt om det blir smärre missförstånd om det är så du tolkat TS inlägg. Läs det igen, det står INTE att utgångspriset är 300'.biobygget_se skrev:
hahalj skrev:
Några tips om auktioner:
- Lär dig marknaden först. Det är en oerhörd fördel att veta vad liknande hus sålts för. Det är ju också en stor fördel om du redan vet något om huset innan det är till salu. Listar man upp sina önskehus i förväg så går det mycket snabbare att ta beslut. Promenader i området är värdefullt om man nu vill bo på ett speciellt ställe.
- Mäklaren är din (köparens) vän. De flesta mäklare är intresserade att sälja huset så snabbt och enkelt som möjligt. Till skillnad från säljaren så har inte mäklaren samma intresse av att trissa upp försäljningspriset absolut maximalt. Mäklaren föredrar ofta en snabb affär till något lägre pris. En köpare som, av mäklaren, upplevs som seriös, ostrulig och snabb kommer att få mycket stöd av mäklaren när säljaren skall bestämma vem han skall sälja till. Därför kan det vara bra att "sälja in" sig till mäklaren och förklara på vilket sätt man är den idealiska köparen.
- I en stark marknad så är det värsta som finns konkurrerande köpare (dvs budgivning). Hur kan man undvika det? Jo, genom att försöka undvika budgivning helt och hållet. Antingen (som tidigare nämnts i tråden) genom att bjuda tidsbegränsat före auktionsstart (kan ibland påverka säljaren negativt). Skulle detta inte funka så kan man ju ändå alltid bjuda igen senare (viktigt att vara trevligt mot säljaren hela tiden).
Om man VERKLIGEN vill ha huset så kan man helt enkelt ställa en rak fråga: Hur mycket måste jag bjuda IDAG för att få huset omedelbart? Ibland kan man få ett svar som är OK och du kan också räkna med att mäklaren är på din sida eftersom jobbet blir minimalt för honom. Vissa säljare har kanske bråttom eller känner stort obehag att prata med potentiella köpare etc etc och sätter stort värde på en snabb affär.
Ett tredje sätt att undvika konkurrerande köpare är helt enkelt att fråga ägaren INNAN huset är till salu (men det ligger utanför detta trådämne).
Ovanstående bygger givetvis på att marknaden är någorlunda på uppgång och att säljaren inte riktigt har kolla på vad en normal budgivning skulle resultera i. (När marknaden är på väg ner så funkar det helt annorlunda. De flesta säljare tror att de skall få ut mer än vad marknaden tillåter och då faller de beskrivna metoderna helt.)
Generellt sett så är auktioner ett otyg för köpare. Priserna blir i regel högre eftersom många bjuder mer än vad de tänkt från början. "Alla" har ju råd att bjuda 50.000:- högre (motsvarar några latte och bulle i månaden räknat på räntan). För säljarna (som betalar mäklarprovisionen) så är det ju däremot bra...
Ett annat problem är att icke-vinnande bud inte blir synade ordentligt. Många bud är inte seriösa (naturligt eftersom de inte är lagligt bindande) och vissa köpare budar på flera objekt samtidigt (sådana bud kan definitionsmässigt inte vara seriösa eftersom dessa köpare bara skall köpa ETT hus). Budgivarna har inte fixat finansiering, de är kompis med säljaren, de är släkt med mäklaren etc etc. Som seriös köpare är det inte kul att man måste betala ett högre pris pga andra mer eller mindre seriösa budgivare.
För trettio år sedan förekom auktioner vid fastighetsförsäljning nästan inte alls i Sverige. Nu förstår fler och fler att metoden har stora brister och det pratas om acceptpriser, fast pris etc etc. Varför blev det så här då? En förklaring är att mäklaren, som enligt lag skall se till både säljares och köpares intresse, bara får betalt av säljaren. Då är det naturligt att en säljmetod som ensidigt gynnar säljaren vinner fotfäste. Ett systemfel...
Till sist: Några har tidigare i tråden förespråkat att man skall bjuda i små steg. Detta är fel (om man nu absolut inte själv kan betala mer). Förklaringen är enkel: Det är psykologiskt mycket enklare för de flesta att fortsätta budgivningen om det hela tiden handlar om mindre beslut (dvs mindre belopp). Det är mycket större chans att slippa konkurrerande budgivare om man själv gör ett större hopp i budgivningen.
- Lär dig marknaden först. Det är en oerhörd fördel att veta vad liknande hus sålts för. Det är ju också en stor fördel om du redan vet något om huset innan det är till salu. Listar man upp sina önskehus i förväg så går det mycket snabbare att ta beslut. Promenader i området är värdefullt om man nu vill bo på ett speciellt ställe.
- Mäklaren är din (köparens) vän. De flesta mäklare är intresserade att sälja huset så snabbt och enkelt som möjligt. Till skillnad från säljaren så har inte mäklaren samma intresse av att trissa upp försäljningspriset absolut maximalt. Mäklaren föredrar ofta en snabb affär till något lägre pris. En köpare som, av mäklaren, upplevs som seriös, ostrulig och snabb kommer att få mycket stöd av mäklaren när säljaren skall bestämma vem han skall sälja till. Därför kan det vara bra att "sälja in" sig till mäklaren och förklara på vilket sätt man är den idealiska köparen.
- I en stark marknad så är det värsta som finns konkurrerande köpare (dvs budgivning). Hur kan man undvika det? Jo, genom att försöka undvika budgivning helt och hållet. Antingen (som tidigare nämnts i tråden) genom att bjuda tidsbegränsat före auktionsstart (kan ibland påverka säljaren negativt). Skulle detta inte funka så kan man ju ändå alltid bjuda igen senare (viktigt att vara trevligt mot säljaren hela tiden).
Om man VERKLIGEN vill ha huset så kan man helt enkelt ställa en rak fråga: Hur mycket måste jag bjuda IDAG för att få huset omedelbart? Ibland kan man få ett svar som är OK och du kan också räkna med att mäklaren är på din sida eftersom jobbet blir minimalt för honom. Vissa säljare har kanske bråttom eller känner stort obehag att prata med potentiella köpare etc etc och sätter stort värde på en snabb affär.
Ett tredje sätt att undvika konkurrerande köpare är helt enkelt att fråga ägaren INNAN huset är till salu (men det ligger utanför detta trådämne).
Ovanstående bygger givetvis på att marknaden är någorlunda på uppgång och att säljaren inte riktigt har kolla på vad en normal budgivning skulle resultera i. (När marknaden är på väg ner så funkar det helt annorlunda. De flesta säljare tror att de skall få ut mer än vad marknaden tillåter och då faller de beskrivna metoderna helt.)
Generellt sett så är auktioner ett otyg för köpare. Priserna blir i regel högre eftersom många bjuder mer än vad de tänkt från början. "Alla" har ju råd att bjuda 50.000:- högre (motsvarar några latte och bulle i månaden räknat på räntan). För säljarna (som betalar mäklarprovisionen) så är det ju däremot bra...
Ett annat problem är att icke-vinnande bud inte blir synade ordentligt. Många bud är inte seriösa (naturligt eftersom de inte är lagligt bindande) och vissa köpare budar på flera objekt samtidigt (sådana bud kan definitionsmässigt inte vara seriösa eftersom dessa köpare bara skall köpa ETT hus). Budgivarna har inte fixat finansiering, de är kompis med säljaren, de är släkt med mäklaren etc etc. Som seriös köpare är det inte kul att man måste betala ett högre pris pga andra mer eller mindre seriösa budgivare.
För trettio år sedan förekom auktioner vid fastighetsförsäljning nästan inte alls i Sverige. Nu förstår fler och fler att metoden har stora brister och det pratas om acceptpriser, fast pris etc etc. Varför blev det så här då? En förklaring är att mäklaren, som enligt lag skall se till både säljares och köpares intresse, bara får betalt av säljaren. Då är det naturligt att en säljmetod som ensidigt gynnar säljaren vinner fotfäste. Ett systemfel...
Till sist: Några har tidigare i tråden förespråkat att man skall bjuda i små steg. Detta är fel (om man nu absolut inte själv kan betala mer). Förklaringen är enkel: Det är psykologiskt mycket enklare för de flesta att fortsätta budgivningen om det hela tiden handlar om mindre beslut (dvs mindre belopp). Det är mycket större chans att slippa konkurrerande budgivare om man själv gör ett större hopp i budgivningen.
Att göra bra fastighetsaffären handlar - först som sist - inte alls om fräckhet eller förslagenhet. Det handlar om fakta och kunskap!
Vanligtvis vet säljarna mer om fastigheter än någon spekulant. Alla fördelar är redan praktfullt omskrivna. Alla nackdelar lika lika omsorgsfullt negligerade. Visst! Alla vet sitt eget ansvar att undersöka huset innan man köper. Men nästan alla som vill bygga om och rusta upp (och vem vill inte det?!) brukar underskatta kostnaden.. Därför blir det bästa husköpet oftast att helt enkelt avstå.
"Husfynd" kräver som regel kunskap som du är ensam om. Ska du köpa riktigt billigt bör du veta något (positivt) om fastigheten som inte ens ägaren i sin vildaste fantasi vågat drömma om. Och du ska definitivt inte delge fakta för någon annan.
Vanligtvis vet säljarna mer om fastigheter än någon spekulant. Alla fördelar är redan praktfullt omskrivna. Alla nackdelar lika lika omsorgsfullt negligerade. Visst! Alla vet sitt eget ansvar att undersöka huset innan man köper. Men nästan alla som vill bygga om och rusta upp (och vem vill inte det?!) brukar underskatta kostnaden.. Därför blir det bästa husköpet oftast att helt enkelt avstå.
"Husfynd" kräver som regel kunskap som du är ensam om. Ska du köpa riktigt billigt bör du veta något (positivt) om fastigheten som inte ens ägaren i sin vildaste fantasi vågat drömma om. Och du ska definitivt inte delge fakta för någon annan.
Mitt bästa tips är att ta det lugnt och att inte visa att man är väldigt intresserad och att försöka de andra att visa sina sista bud och då lägga över med minsta höjning som är tillåtet.
Is i magen alltså. Vi vann budgivningen av vårt hus genom att vänta ut och låta de andra lägga sina "skräckbud" och sedan toppa med 25.000 över. Det räckte för att få de andra dra ut.
Man ska inte heller bara stirra på sin absoluta maxbelopp, eller eventuellt räkna maxbeloppet till det abslout yttersta taket, så att man inte behöver dra sig ut när det kanske bara handlar om några tiotusen som inte har någon betydelse i månadskostnaden.
Helst också vänta att någon annan lägger det första budet innan man lägger sig in i budgivningen.
Lycka till!
Is i magen alltså. Vi vann budgivningen av vårt hus genom att vänta ut och låta de andra lägga sina "skräckbud" och sedan toppa med 25.000 över. Det räckte för att få de andra dra ut.
Man ska inte heller bara stirra på sin absoluta maxbelopp, eller eventuellt räkna maxbeloppet till det abslout yttersta taket, så att man inte behöver dra sig ut när det kanske bara handlar om några tiotusen som inte har någon betydelse i månadskostnaden.
Helst också vänta att någon annan lägger det första budet innan man lägger sig in i budgivningen.
Lycka till!
Att enbart titta på månadskostnad tycker jag är en aning naivt, i vart fall för de som finansierar merparten av köpet genom banklån (vilket väl gäller de allra flesta). Alla lån ska någon dag betalas tillbaka (nåja, Grekland tycks vara ett undantag
). Ponera därtill att man kan behöva / vilja flytta igen inom några år. Priset den dagen ska inte bara vara tillräckligt för att täcka de där extra tusenlapparna, utan helst också ett mäklararvode som även det lär bli femsiffrigt. Därtill vill man kanske inte stå med noll kronor på fickan när lagfart och ev. pantbrev ska betalas för det nya huset (om man köper ett sådant). Etc
Dessvärre kan man i varje budgivning, som jag & andra varit inne på tidigare, möta minst en spekulant som bara tittar på månadskostnaden vid nuvarande ränteläge och man kan inte ens vara säker på att deras banker verkligen skulle godkänna finansiering till det pris de har trissat upp huset. Då kan det bli svettigt.
Kan bara hålla med nisse32 att auktionerna i dess nuvarande form är en tråkig historia och de lär dessvärre fortsätt vara det så länge regelverket ser ut som det gör idag.
). Ponera därtill att man kan behöva / vilja flytta igen inom några år. Priset den dagen ska inte bara vara tillräckligt för att täcka de där extra tusenlapparna, utan helst också ett mäklararvode som även det lär bli femsiffrigt. Därtill vill man kanske inte stå med noll kronor på fickan när lagfart och ev. pantbrev ska betalas för det nya huset (om man köper ett sådant). Etc
Dessvärre kan man i varje budgivning, som jag & andra varit inne på tidigare, möta minst en spekulant som bara tittar på månadskostnaden vid nuvarande ränteläge och man kan inte ens vara säker på att deras banker verkligen skulle godkänna finansiering till det pris de har trissat upp huset. Då kan det bli svettigt.
Kan bara hålla med nisse32 att auktionerna i dess nuvarande form är en tråkig historia och de lär dessvärre fortsätt vara det så länge regelverket ser ut som det gör idag.