Spänning infravärmare
Hej,
Jag har ett ouppvärmt garage som är i det närmaste oisolerat. Ibland händer det att jag grejar med något där på vintern och jag skulle vilja ha någon typ av värme där. I dagsläget kopplar jag in en värmefläkt men det tar lång tid att få någon värme. Dessutom är det oftast kortvariga sysslor så det blir många timmars värmande för en kort stunds arbete.
Jag har funderat på att montera några infravärmare i taket, dessa ger ju en strålningsvärme som genast känns när strömmen slås på.
Min fundering är om 230 eller 400 volts värmare är bäst? Jag är ganska väl bevandrad vad gäller elektricitet men när det kommer till fler faser hänger jag inte med.
Om jag har en värmare på säg 1500W så kommer den vid 230V förbruka ca 6,5A. En värmare med samma effekt vid 400V nöjer sig med 3.75A. Vad jag kan förstå är det inte fullt så enkelt när det är fler faser inblandade och fler än en värmare.
Någon som kan förklara?
Jag har ett ouppvärmt garage som är i det närmaste oisolerat. Ibland händer det att jag grejar med något där på vintern och jag skulle vilja ha någon typ av värme där. I dagsläget kopplar jag in en värmefläkt men det tar lång tid att få någon värme. Dessutom är det oftast kortvariga sysslor så det blir många timmars värmande för en kort stunds arbete.
Jag har funderat på att montera några infravärmare i taket, dessa ger ju en strålningsvärme som genast känns när strömmen slås på.
Min fundering är om 230 eller 400 volts värmare är bäst? Jag är ganska väl bevandrad vad gäller elektricitet men när det kommer till fler faser hänger jag inte med.
Om jag har en värmare på säg 1500W så kommer den vid 230V förbruka ca 6,5A. En värmare med samma effekt vid 400V nöjer sig med 3.75A. Vad jag kan förstå är det inte fullt så enkelt när det är fler faser inblandade och fler än en värmare.
Någon som kan förklara?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 909 inlägg
Sett utifrån en tvåpol som ledningen till värmaren är så är det precis som du räknat fram, strömmen blir lägre med 400 V vilket är en fördel eftersom det belastar ledningar och strömbrytare mindre, och framför allt belastar den nollan mindre. I bilden är det I12, I23 och I31 som blir lägre.
Sett utifrån den trefasledning som matar garaget/huset så blir dock "summan" oförändrad. Du kan inte säkra ned mätarsäkringarna genom att välja 400 V, eller "krama ut" mer effekt.
Om vi tänker oss att du har tre värmare inkopplade som bilden visar så blir ju strömmen I1 en kombination av I12 och I31. Den mindre ström man ser i gruppledningen I12 "äts upp" i fasledningen I1 pga strömmen i I31.
Bild från trefas-wiki
I1 blir dock inte summan av I12 och I31 eftersom strömmen är tidsförskjuten mellan faserna. Faktum är att just I1 blir differensen I12 - I31 vilket man ser om man tittar på vektorpilarnas riktning på bilden. Om vi höftar de vinklar som syns i bilden så har vi 90 för I31 och -50 grader för I12 med reservation för mitt ögonmått (det behöver inte vara exakt 120 grader mellan faserna för lasten kan påverka fasvinkeln också). I1 blir då
I1 = I12∠-50 - I31∠90 = (X12 - jY12) - (X31 + jY31) = √((I12 * cos(-50) - I31 * cos(90))^2 + (I12 * sin(-50) - I31 * sin(90))^2).
Om vi även höftar längden på vektorerna i bilden, säg I12=5 och I31=8, då blir strömmen i I1 ca 12.3 A. Det vi räknar ut här är alltså summan av dessa två vektorer, sök på vektoraddition, men eftersom I31 har motsatt strömriktning jämfört med I12 så blir det differensen
Tag vektorn I31, flytta den så att pilen möter pilen för I12, och beräkna avståndet mellan pilarnas bas mha Pythagoras. Vinkeln i detta exempel blir ca -75 grader.
Så strömmen I1 blir nästan summan, inte riktigt. Om vinkeln mellan faserna är 120 grader och lasten lika, så kan faktorn √3 användas för sambandet.
Sett utifrån den trefasledning som matar garaget/huset så blir dock "summan" oförändrad. Du kan inte säkra ned mätarsäkringarna genom att välja 400 V, eller "krama ut" mer effekt.
Om vi tänker oss att du har tre värmare inkopplade som bilden visar så blir ju strömmen I1 en kombination av I12 och I31. Den mindre ström man ser i gruppledningen I12 "äts upp" i fasledningen I1 pga strömmen i I31.
Bild från trefas-wiki
I1 blir dock inte summan av I12 och I31 eftersom strömmen är tidsförskjuten mellan faserna. Faktum är att just I1 blir differensen I12 - I31 vilket man ser om man tittar på vektorpilarnas riktning på bilden. Om vi höftar de vinklar som syns i bilden så har vi 90 för I31 och -50 grader för I12 med reservation för mitt ögonmått (det behöver inte vara exakt 120 grader mellan faserna för lasten kan påverka fasvinkeln också). I1 blir då
I1 = I12∠-50 - I31∠90 = (X12 - jY12) - (X31 + jY31) = √((I12 * cos(-50) - I31 * cos(90))^2 + (I12 * sin(-50) - I31 * sin(90))^2).
Om vi även höftar längden på vektorerna i bilden, säg I12=5 och I31=8, då blir strömmen i I1 ca 12.3 A. Det vi räknar ut här är alltså summan av dessa två vektorer, sök på vektoraddition, men eftersom I31 har motsatt strömriktning jämfört med I12 så blir det differensen
Tag vektorn I31, flytta den så att pilen möter pilen för I12, och beräkna avståndet mellan pilarnas bas mha Pythagoras. Vinkeln i detta exempel blir ca -75 grader.Så strömmen I1 blir nästan summan, inte riktigt. Om vinkeln mellan faserna är 120 grader och lasten lika, så kan faktorn √3 användas för sambandet.
Hej Bo.
Tack för ett uttömmande svar, det var mycket matematik men jag ska studera det djupare så kanske polletten trillar ner
För att förenkla frågan, vilken sort skulle du köpa?
Tack för ett uttömmande svar, det var mycket matematik men jag ska studera det djupare så kanske polletten trillar ner
För att förenkla frågan, vilken sort skulle du köpa?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 909 inlägg
Självklart 400 V, om det finns.