Men åter till TS fråga: hur är det möjligt att man inte kan konstatera spänningslöst med i princip valfri multimeter? Jag förstår inte problemet.
Vad har du för instrument att mäta med?
Själv kör jag med Elma 2000x för starkströmsmätningar, UNI-T UT210D som komplement (ett universalinstrument).
Mäter man på ett uttag så finns inga andra alternativ än att det är spänningssatt eller inte. Akademiska diskussioner om ev kapacitiva prylar etc är helt irrelevanta för syftet att säkerställa spänningslöshet.
__
Om man misstänker en ordentlig laddning i en kondensator. då bara kortsluter man med en mejsel eller något så är det ev bekymret ur världen.
Själv kör jag med Elma 2000x för starkströmsmätningar, UNI-T UT210D som komplement (ett universalinstrument).
Mäter man på ett uttag så finns inga andra alternativ än att det är spänningssatt eller inte. Akademiska diskussioner om ev kapacitiva prylar etc är helt irrelevanta för syftet att säkerställa spänningslöshet.
__
Om man misstänker en ordentlig laddning i en kondensator. då bara kortsluter man med en mejsel eller något så är det ev bekymret ur världen.
Redigerat:
Det var väl fråga om instrumentet av typen penna som lyser om det finns spänning och jobbar helt kontaktlöst. Sådana ger mycket riktigt bara svaret spänningssatt eller inte. Men det är inte ett helt pålitligt resultat. Det kan finnas tillfällen då spänningen är bruten, men pennan ändå lyser tack vare kapacitiv koppling från andra ledare. Diskussionen om orsaken kanske kan kallas akademisk. Men det viktiga är att komma ihåg att resultatet av testpennan inte alltid är helt pålitligt.H Harald Blåtumme skrev:
Om man kortsluter en sådan med en mejsel med ett försumbart motstånd uppstår en hög kortslutningsström på många många tusen ampere. Det blir då en ljusbåge som kan vara farlig även för kondensatorer som inte har en sk personfarlig spänning.H Harald Blåtumme skrev:
Mät istället spänningen mellan polerna och välj sedan ett lämpligt motstånd att lägga mellan så det blir en låg och kontrollerbar urladdningsström.
Kondensatorn driver ju en ström tills spänningen mellan polerna är utjämnade så det är lätt att grovt räkna motståndet med Ohms lag.
äker
Jag tycker han skrev att HAN föredrar lite olika verktyg för olika slags arbeten.RoTe skrev:
Inte att man måste ha flera verktyg, inte att andra behöver ha flera verktyg.
Och vill en hempulare ha ett bra verktyg för att hempula med sin el så är en ganska enkel vanlig spänningsprovare det bästa, och det behövs inget annat verktyg.
T.ex. denna för 299:-
https://www.biltema.se/verktyg/matv...e/spanningsprovare-12---690-v-acdc-2000023353
Jag försökte kolla, men blev inte klok på två saker.
* Indikerar den spänning även om batteriet är slut?
* Finns det ett mätläge med lite större belastningsström.
Det första misstänker jag fungerar (som det ska göra för denna typ av instrument) det andra tror jag finns, genom att mäta över 5 sekunder.
Det finns fler liknande alternativ till denna, man måste inte köpa en fluke T-150 för över 2000 spänn (men den använder jag själv mest, när det gäller elinstallationer, sen har jag tre olika vanliga multimetrar, 3 st strömtångmultimetrar (en av den är en Uni-T UT211B som mäter ner till 0,1mA, bra för läckströmsmätning), sen har jag faktiskt ett par faspennor också (vet inte om de funkar nu, länge sedan jag använde dem, jag jobbar rätt lite med saker där jag har nytta av dem), och så har jag tre st installationsprovare (ja, jag vet, det är riktigt löjligt), och en elkvalitetslogger och en effekt/energi-logger, ja den mäter några grundläggande elkvalitetsparametrar också.
Och så har jag ett instrument som mäter signallering på elledningar i området 3-500kHz.
Och snart kommer jag få en kabelsnokare (ett instrument som är bra på att hjälpa en att hitta rätt ledning på stegar, eller leta var i väggar ledningarna går).
Ja sen har jag den vanliga uppsättningen laserlängdmätare, krysslaser och sånt, som inte är mätverktyg för elektriska parametrar.
Men en vanlig privatperson behöver endast den jag länkade till, eller kanske hellre väljer:
https://www.elbutik.se/product.html/fluke-t90-spanningsprovare
https://www.clasohlson.com/se/Spanningsprovare-UNI-T,-UT18C/p/36-8125
https://www.bauhaus.se/spanningsprovare-laserliner-activetester
Valfri multimeter funkar ju.H Harald Blåtumme skrev:
Problemet med vanliga multimetrar är att de har så förbålt hög ingångsimpedans att det lätt plockar upp induktivt eller kapacitivt kopplade spänningar, så när man ville se noll eller 230V, så får man mätresultat på 10V, 87V, 216V osv.
Och ett annat problem är det som händer om man glömmer att mätpinnarna sitter i anslutningarna för strömmätning, då smäller minst en säkring, i olyckliga fall pajar instrumentet och i extremt olyckliga och ovanliga fall, skadas den som håller i instrumentet.
Jag är dock ganska säker på att du visste allt det här, genom att du i ett inlägg här redovisade vad du brukar mäta med, som var ett bra val av två olika instrument som gör din utrustning komplett, men fortfarande säker och lämplig för den som jobbar med starkström.
Jag slår ett slag för denna. Har den i arbetet å aldrig svikit mej https://www.biltema.se/verktyg/matv...panningsprovare-jordfelsbrytartest-2000044018
Den verkar i princip helt identisk funktionsmässigt med Fluke T150, som är den jag använder absolut mest i mitt arbete, trots att jag har en hel hög med olika instrument att välja bland.V Vector skrev:
Så jag håller med, det är sannolikt ett rätt gott val.
Själv skulle jag dock inte välja den, jag är orolig över vad mina kunder skulle tänka om de ser att jag arbetar med Biltema mätinstrument.
Den kan vara jättebra ändå, antagligen har någon kinesisk tillverkare kopierat en Fluke så gott det går.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 7 130 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 7 130 inlägg
Det är lätt hänt 🙄
Ser att jag råkat skiva en del dumma saker här, sorry.H Harald Blåtumme skrev:
1. Vet jag att det är saftig kondensator så är jag inte så benägen att kortsluta, såklart laddar ur via ett motstånd. Men definitivt en poäng att ha detta i tankarna när man felsöker osv, feta kondingar är inte att leka med.
2. Jag råkade skriva att kapacitiva laddningar, induktiva laddningar skulle vara av akademiskt intresse. Så är det inte alls. Bara detta att om man har bra mätistrument så filtrerar dessa ut en hel del udda och egentligen ointressanta mätvärden som skulle oroa i onödan.
Rekommenderar alla som pillrar med starkströmsanläggningar att skaffa riktigt bra mätare typ Elma 2000x, dessa instrument är designade för att vara i princip "idiotsäkra", ser de som extremt tillförlitliga. Man får tydlig indikation 230 / 400 V, och instrumentet ger även indikation på kontinuitet tex mellan nolla och jord. Fler finesser finns tex fasföljdmätning men bara att kostatera, det är riktigt trevligt att arbeta med proffsinstrument.
Från manualen:Mikael_L skrev:
LED-indikeringen ”!” tänds vid spänning
över 50 V, även vid dåliga batterier eller om
batterierna är bortplockade.
Inre grundbelastning: . . ca. 2,1 W vid 600 V
Belastningsström: . . . . . 1 s < 0,2 A / Is (5 s)
< 3,5 mA
Inkopplingstid: . . . . . . . . ED = 30 s
Inducerad spänning är en spänning i ett ledande material som ett varierande magnetiskt fält kan ge upphov till, har du till exempel långa parallella ledare som ligger nära tillsammans så kan dom, under förutsättning att det flyter ström i någon av dem, inducera spänning. men det krävs då att strömmen är varierande dvs AC.Alfredo skrev:
En vanlig kabel är konstruerad så att ledarna sitter nära varandra, men detta är en fördel eftersom alla ledarna i en kabel har samma destination... kopplar man som det är tänkt så att en kabel, både är fas och återledare så tar dessa fält ut varandra i ganska stor utsträckning eftersom fasens magnetfält blir motriktat återledarens. Börjar man däremot sära på fas och återledare så blir dessa problem snabbt större.
Kapacitivt kopplade spänningar är ett liknande fenomen där AC tillsammans med närliggande ytor kapacitivt kan få en ström att flyta (dom behöver inte ha fysisk kontakt med varandra) detta fenomen ökar med frekvensen, men är normalt sett inte ett problem vid 50/60 hz om man inte har extremt långa ledare som ligger paralellt, notera att inducerad spänning kräver en ström för att det ska kunna ska kunna ske... detta är inte fallet med kapacitivt kopplade spänningar där det räcker med en spänning och en frekvens.
Dessa två ger ibland upphov till vad elektriker kallar spökströmmar, moderna multimetrar och faspennor reagerar på dessa, spänningen kan vara hög men spännings källan saknar vad man kallar låg utimpedans, och kan därför inte driva något. så fort du ansluter en last till en spökström så kommer spänningen sjunka till noll.
Bra spänningsprovare är utrustade med knappar som gör att när dom trycks ned, så kopplas lägre motstånd in i spänningsprovaren och elektrikern kan se om det var en spökspänning eller inte.
Det finns också multimetrar med denna funktion och då brukar det stå LoZ på mätområdet, men kan ska inte använda multimetrar som spänningsprovare innan man arbetar.
Redigerat: