Låter som du försöker föra partipolitisk propaganda...J jonitz skrev:
Det finns flera olika förslag på återinförd fastighetsskatt. Finanspolitiska rådets är ett, men tråden handlar väl om det (de?) förslag som Socialdemokraterna i sthlm och skåne nyligen lagt fram? Jag har inte sett nåt nämnas om sänkta skatter för kompensera där.
Generellt är skatter på boende mycket mycket bättre för ekonomin än skatter på arbete eller konsumtion.
Men man kan ju tycka att det vore rimligare att minska på de enorma subventionerna som bostads ägare får idag. (Det så kallade ränteavdraget) Det skulle på ett bättre sätt jämna ut skillnaderna i kostnad mellan att äga och hyra sitt boende. Samt fördela bidragen staten ger invånarna på ett mer jämlikt sätt över landet. Idag får ju en person som bor i en storstads region mer än dubbelt så mycket i bidrag från staten, jämfört men en person på landsbygden, trotts alla olika formar av landsbygds stöd.
Men man kan ju tycka att det vore rimligare att minska på de enorma subventionerna som bostads ägare får idag. (Det så kallade ränteavdraget) Det skulle på ett bättre sätt jämna ut skillnaderna i kostnad mellan att äga och hyra sitt boende. Samt fördela bidragen staten ger invånarna på ett mer jämlikt sätt över landet. Idag får ju en person som bor i en storstads region mer än dubbelt så mycket i bidrag från staten, jämfört men en person på landsbygden, trotts alla olika formar av landsbygds stöd.
Du får gärna utveckla varför du tycker skatter på boende är mycket mycket bättre...Nefrums skrev:
Alla skatter påverkar ekonomin negativt, skatter på kapital/investeringar är värst (på grund av dess effekter på sysselsättningen), följt av skatter på konsumtion och produktion. Skatter på boende däremot har inte samma stora negativa effekter på ekonomin.C cpalm skrev:
Det finns massvis med artiklar skrivna på detta av mycket smarta ekonomer. Bara att googla på det!
Mycket förenklat kan man säga såhär, beskattas någonting så leder det generellt till att detta görs mindre. Skatt på alkohol minskar alkohol konsumtion etc. Skatt på arbete för att vi arbetar mindre. Dessa effecter är olika stora för olika saker. Tex på boende så gör inte en hög skatt på detta att folk bor mindre, mindre hus och bilgare boende ja. Men alla bor fortfarande. Detta minskar inte den totala produktionen i ett land nämnvärt. Därför har skatter på boende en mindre effect på ekonomin.
Villor är ju en stor börda för staten, hyresrätter stor inkomst och tänk på alla bostadsrätter som betalar in skatt i form av tex lagfart och pantbrev (ironi)
Men moralen att skatta ägade har också problem, kanske ska alla bo i stora hyreskomplex som staten äger, jag har varit i forna Östtyskland och Tjeckoslovakien innan murens fall. Ta då heller från aktieinnehav (lycka till)
Redigerat:
Fastighetsskatten är en tillgångsskatt, dvs om man beskattar boendet (som inte genererar något kassaflöde, dvs om man inte använder andra medel för att betala skatten så måste tillgången säljas) så borde även andra, åtminstone väsentliga tillgångar, beskattas, såsom till exempel, men långt från begränsat till, båtar, konst, antikviteter, bilar.
Ett alternativ för att betala fastighetsskatten är ju naturligtvis att låna till fastighetsskatten, men vi har ju redan problem med befolkningens lånebörda. Dock förefaller det som det enda rätta ur ett perspektiv att när man lånar så får man räntebidrag, som då delvis subventionerar fastighetsskatten, verkar det rimligt? Naturligtvis inte, ta istället bort räntebidraget, låt bli att fingra på dagens "fastighetsavgift" och se till så att unga människor (minskade priser i o m att ränteavdraget slopas) får en chans att komma in på bostadsmarknaden). Vill man dessutom öka rörligheten så minska reavinstskatten, åtminstone under en period.
Har frågat förut i denna tråd utan svar, ni som vill ta bort ränte avdraget, hur ska vi då göra med kapitalskatten på inkomsträntan? Ska den också tas bort?
Ur ett nationalekonomiskt perspektiv finns det så klart vissa poänger.
Frågan är om skattesystemet i första hand skall vara ett makroekonomiskt styrmedel?
I så fall är det nog i första hand skattetrycket som bör diskuteras.
Det är ju rätt orimligt ifall man alltid ska beskatta vinst men inte får göra avdrag på förlust, skulle väl inte kalla mig rik direkt och har bostadslån men senaste 10åren har jag haft överskott på kapital så kan man jämka kapitalinkomster vinst/förlust skulle det inte påverka mig alls. Däremot den som gör avdrag på arbetsinkomst skulle ju förlora en hel del om man tar bort den delen. Skulle väl bara vara till nackdel för dom med låga kapitalinkomster, rika påverkas inte alls.O OMathson skrev:
Det är väl det sossarna vill, eller ville.O OMathson skrev:
Jag är fullt medveten om att kapitalskatten på ränta är länkad till ränteavdraget. Likviditetsprincipen gör det dock ganska enkelt att bibehålla kapitalskatten på inkomsträntan, för den ger ett kassaflöde precis som utdelning på aktier, reavinster osv. Dessutom är ju inkomsträntans skatt så otroligt enkelt att få ner till nära noll (kapitalförsäkringar etc.) så i praktiken är ju det inte ett problem. Det allra största problemet med ränteavdrag är att människor lånar mer än de behöver pga att tillgången av kapital är större än utbudet av bostäder och då stiger bostadspriserna till himlen, befolkningen bygger ett skuldberg och det leder dessutom till en potentiell s.k. "bostadsbubbla". Det är faktiskt direkt dåligt för samhällsekonomin i stort och leder till finansiell instabilitet. (Läs gärna Finansinspektionens analys nr 25 om räntebidrag, FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån | Finansinspektionen )O OMathson skrev:
Om jag i första hand drar paralleller med fastighetsskatten så är den helt godtycklig, den är helt enkelt inte beräkningsbar över tid medan ränteavdraget är jätteenkel att se effekterna av. Generellt brukar det ju sägas om fastighetsskatt att den inte påverkar människors drivkraft till arbete, men sådan korrelation finns det inget vetenskapligt stöd för.
Det jag skriver om ovan gäller givetvis fysiska, inte juridiska personer. För den oinvigde så kan det berättas att kommersiella fastigheter har "konventionell" fastighetsskatt (procentsats av taxeringsvärde) och där även fastighetsskatten således är avdragsgill i inkomstdeklarationen om fastigheten ligger i ett bolag.
I sammanhanget ska väl också sägas att de två till regeringen närstående organisationerna "Finanspolitiska rådet" och ESO ("Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi") är de som tagit initiativet till skattereform där återinförandet av fastighetsskatt ingår. Det de tar sikte på är skatteeffektivitet i första hand, men det ska ju tilläggas att vi lever i en demokrati varför människor och i slutänden väljare, är de som avgör. Jag skulle personligen bli förvånad om fastighetsskatt återinförs.
Redigerat:
Att ta bort räntesubventionerna tror jag är rätt väg. Varför ska ett ägt boende vara subventionerat? Speciellt bostadsrätten, där det enda du äger är en andel i en brf. Håller med dig till fullo.
I senaste nummret av ekonomisk debatt marknadsför Klas Eklund en ny reformerad fastighetsskatt som en del av en större skattereform.
"t. Konkret föreslår jag att den kommunala fastighetsavgiften sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet, utan dagens tak. Den skattesatsen är klart lägre än både den gamla fastighetsskatten och de flesta förslag i debatten – och även lägre än den nuvarande kommunala fastighetsavgiften. Den ska inte heller läggas ihop med någon förmögenhetsskatt, så som var fallet med den gamla fastighetsskatten."
...
"Likväl är det nödvändigt att införa särskilda begränsningsregler som hindrar hushåll med låga inkomster att betala försvårande höjd skatt. Ingen ska betala mer än fyra procent av sin inkomst i fastighetsavgift"
I princip är jag emot höjningar av denna skatt av personliga skäl, det skulle helt enkelt bli mycket dyrare att bo och vi har bara en fast inkomst just nu. Men samtidigt kan jag förstå de som vill höja den, så jag är lite kluven. Klas Eklunds förslag är iaf mer försiktigt än sossarnas
http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2021/04/49-3-ke.pdf
"t. Konkret föreslår jag att den kommunala fastighetsavgiften sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet, utan dagens tak. Den skattesatsen är klart lägre än både den gamla fastighetsskatten och de flesta förslag i debatten – och även lägre än den nuvarande kommunala fastighetsavgiften. Den ska inte heller läggas ihop med någon förmögenhetsskatt, så som var fallet med den gamla fastighetsskatten."
...
"Likväl är det nödvändigt att införa särskilda begränsningsregler som hindrar hushåll med låga inkomster att betala försvårande höjd skatt. Ingen ska betala mer än fyra procent av sin inkomst i fastighetsavgift"
I princip är jag emot höjningar av denna skatt av personliga skäl, det skulle helt enkelt bli mycket dyrare att bo och vi har bara en fast inkomst just nu. Men samtidigt kan jag förstå de som vill höja den, så jag är lite kluven. Klas Eklunds förslag är iaf mer försiktigt än sossarnas
http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2021/04/49-3-ke.pdf
