Skarvning bjälklag 50x200 med spikplåtar
Hej
Jag hade tänkt bygga ett bjälklag som kommer bestå av 50x200 reglar i cc 600. Totala längden ca 7800 och ligga på tre upplag varav den ena i mitten.
På undersidan kommer det vara gipstak och på ovansidan ska det klara av kraven för boyta om möjligt.
Tanken var nu att skarva bjälkarna med hålplåt 180x400x2 med ankarspik 4x40. Låter sig detta göras och i så fall hur många spik per skarv?
Jag hade tänkt bygga ett bjälklag som kommer bestå av 50x200 reglar i cc 600. Totala längden ca 7800 och ligga på tre upplag varav den ena i mitten.
På undersidan kommer det vara gipstak och på ovansidan ska det klara av kraven för boyta om möjligt.
Tanken var nu att skarva bjälkarna med hålplåt 180x400x2 med ankarspik 4x40. Låter sig detta göras och i så fall hur många spik per skarv?
Jag instämmer med Haavard!
Har faktiskt själv nästan samma konstruktion i mitt hus:
Bredd insida av ytterväggar 7700 mm.
Takstolarnas underram och mellanbjälklag 45x220 cc 600.
I stort sett mitt på en stålbalk, där allt trä i bjälklaget är kapat och skarvat.
Dvs att stålbalken ligger uppe i bjälklaget och syns ej i rummet under.
Mycket elegantare lösning!
Tekniskt finns det kanske skäl att inte skarva vid upplaget utan en bit ifrån,
men jag vet inte om man tänker så i husbyggnad.
Kanske i brobyggnad dock?
Har faktiskt själv nästan samma konstruktion i mitt hus:
Bredd insida av ytterväggar 7700 mm.
Takstolarnas underram och mellanbjälklag 45x220 cc 600.
I stort sett mitt på en stålbalk, där allt trä i bjälklaget är kapat och skarvat.
Dvs att stålbalken ligger uppe i bjälklaget och syns ej i rummet under.
Mycket elegantare lösning!
Tekniskt finns det kanske skäl att inte skarva vid upplaget utan en bit ifrån,
men jag vet inte om man tänker så i husbyggnad.
Kanske i brobyggnad dock?
Ingen god idé att skarva vid mittupplaget.haavard skrev:
Vid mittupplaget är momentet som störst.
De föreslagna skarvpunkterna ligger där momentet är betydligt lägre.
Anaitis har rätt.
Balkens/bjälkens böjmoment är störst precis över mittupplaget. Blir inte en skarv där lika stum som det oskarvade materialet så kommer både nedböjning och svikt i facken att öka.
Balkens/bjälkens böjmoment är störst precis över mittupplaget. Blir inte en skarv där lika stum som det oskarvade materialet så kommer både nedböjning och svikt i facken att öka.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
OM man kör med limträ i hela längder så blir bjälklaget styvare med mindre svikt då det blir SK fast inspänning på mitten, andra halvan av bjälklaget håller emot.
Limträ är dessutom starkare än helträ.
Protte
Limträ är dessutom starkare än helträ.
Protte
Det är riktigt att en skarv mitt över stålbalken ger ökad svikt på träreglarna (för stålbalkens del spelar det ingen roll),
I mitt fall på bilden ovan så blir golvreglarna på var sida om stålbalken ett eget belastningsfall, jag kan inte tillgodoräkna mig någon hållfasthetsmässig fördel som jag hade kunnat göra om jag gått med golvreglarna oskarvade (eller med en ordentligt utförd skarv). Men i mitt fall så var en synlig balk, eller gipsad låda i taket inget alternativ.
För att svara på TS fråga så hade jag föredragit att limskruva enmetersbitar av samma dimension som golvreglarna över varje skarv istället för spikplåtar. Personligen känns en sådan skarv bättre och det borde aldrig kunna ge upphov till något knarrande i framtiden.
I mitt fall på bilden ovan så blir golvreglarna på var sida om stålbalken ett eget belastningsfall, jag kan inte tillgodoräkna mig någon hållfasthetsmässig fördel som jag hade kunnat göra om jag gått med golvreglarna oskarvade (eller med en ordentligt utförd skarv). Men i mitt fall så var en synlig balk, eller gipsad låda i taket inget alternativ.
För att svara på TS fråga så hade jag föredragit att limskruva enmetersbitar av samma dimension som golvreglarna över varje skarv istället för spikplåtar. Personligen känns en sådan skarv bättre och det borde aldrig kunna ge upphov till något knarrande i framtiden.
Jag gillar också den metoden, det känns så väldigt ordentligt jämfört med spikplåtar. Framförallt att skarvlängden blir längre.Gabbe1 skrev:
Ett alt är att limskruva K-plyfa, 22mm, och 1,2m långt. på bägge sidorna
Tack så mycket för tips o ideer.
hoppas nån oxå kan veta om min ide kommer funka.
hoppas nån oxå kan veta om min ide kommer funka.
Jag har samma konstruktion för att skarva ihop halvorna.Gabbe1 skrev:
Takstolsfabriken, som levererade de delade takstolarna, skickade med en massa hålband för att hålla ihop skarven, men snickaren använde inte dem.
Använde i stället, som du skriver en 45x70 ovanpå underramar och golvbjälkar, så bjälklaget är 290 mm tjockt (+takpanel, glespanel och golvbrädor).
Känns mycket stabilt att gå på!
Det hela beror väl på vad bjälklaget har för funktion?!
Om bjälklaget bara är ett bjälklag kan man dela upp det på två delar där varje del har tillräckig böjstyvhet oberoende av varandra, med t ex en stålbalk i mitten som balkar sticks in i från varje håll.
Om bjälklaget även är en del av takstolskonstruktionen (som för gabbe1, #4) verkar det olämpligt att bjälklaget är två separata delar som inte samverkar. Då håller jag med om att skarv ej bör göras på mitten utan istället köra på TS förslag.
Stämmer mina teorier?
Om bjälklaget bara är ett bjälklag kan man dela upp det på två delar där varje del har tillräckig böjstyvhet oberoende av varandra, med t ex en stålbalk i mitten som balkar sticks in i från varje håll.
Om bjälklaget även är en del av takstolskonstruktionen (som för gabbe1, #4) verkar det olämpligt att bjälklaget är två separata delar som inte samverkar. Då håller jag med om att skarv ej bör göras på mitten utan istället köra på TS förslag.
Stämmer mina teorier?