14 031 läst ·
27 svar
14k läst
27 svar
Skadestånd för felaktig information från mäklare?
De domarna har jag sett, jag tycker att formuleringarna är på min sida men inser att det inte är solklart. Det står att byggnadsstadgan 39 § inte är tillämplig "då angränsande markområde inte är avsett för att förses med byggnader", vilket en skaftväg inte kan hävdas vara enligt mig, även om det är kvartersmark. Men som sagt, inte solklart nog kanske eftersom det i domarna handlat om angränsning till allmän platsmark vilket det inte är vid mig.Claes Sörmland skrev:
Det är gammal praxis, domarna RÅ 1971 ref. 29 och RÅ 1973 C 136.
Denna praxis har bekräftats i MÖD 15 augusti 2023 i mål nr P 2769-22.
Du kan även läsa den refereras i MÖD 22 augusti 2023 mål nr P 8016-22, här:
[länk]
(Minns något av dessa senare rättsfall, har som fritidsavkoppling att läsa MÖDs domar. Märkligt vad som är avkopplande framåt de 50...)
Lät som att domen han hänvisade till inte specifikt pratade om allmän platsmark utan att det just varit kommunen som ägare som var avgörande, det hade i mitt fall gjort fallet solklart.
Edit: RÅ 1973 C 136 har jag förresten inte sett då jag inte lyckats hitta det online. Vet någon hur man kan läsa det, säg gärna till.
Redigerat:
Är det inte som alla domar att man bara mailar domstolen?🤔H Hazelberg skrev:De domarna har jag sett, jag tycker att formuleringarna är på min sida men inser att det inte är solklart. Det står att byggnadsstadgan 39 § inte är tillämplig "då angränsande markområde inte är avsett för att förses med byggnader", vilket en skaftväg inte kan hävdas vara enligt mig, även om det är kvartersmark. Men som sagt, inte solklart nog kanske eftersom det i domarna handlat om angränsning till allmän platsmark vilket det inte är vid mig.
Lät som att domen han hänvisade till inte specifikt pratade om allmän platsmark utan att det just varit kommunen som ägare som var avgörande, det hade i mitt fall gjort fallet solklart.
Edit: RÅ 1973 C 136 har jag förresten inte sett då jag inte lyckats hitta det online. Vet någon hur man kan läsa det, säg gärna till.
Ah, jag tyckte mig minnas att vi diskuterat ditt fall tidigare och det har vi ju:H Hazelberg skrev:De domarna har jag sett, jag tycker att formuleringarna är på min sida men inser att det inte är solklart. Det står att byggnadsstadgan 39 § inte är tillämplig "då angränsande markområde inte är avsett för att förses med byggnader", vilket en skaftväg inte kan hävdas vara enligt mig, även om det är kvartersmark. Men som sagt, inte solklart nog kanske eftersom det i domarna handlat om angränsning till allmän platsmark vilket det inte är vid mig.
Lät som att domen han hänvisade till inte specifikt pratade om allmän platsmark utan att det just varit kommunen som ägare som var avgörande, det hade i mitt fall gjort fallet solklart.
Edit: RÅ 1973 C 136 har jag förresten inte sett då jag inte lyckats hitta det online. Vet någon hur man kan läsa det, säg gärna till.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ens-mot-kommunal-vaegmark-vad-gaeller.540867/
Det var P2769-22. Så som vi fick förklarat för oss av handläggaren var det formuleringen ”granntomt” i detaljplanen och att en granntomt inte kan vara allmänn platsmark, naturmark enligt målet som gav oss möjligheten till slut.H Hazelberg skrev:De domarna har jag sett, jag tycker att formuleringarna är på min sida men inser att det inte är solklart. Det står att byggnadsstadgan 39 § inte är tillämplig "då angränsande markområde inte är avsett för att förses med byggnader", vilket en skaftväg inte kan hävdas vara enligt mig, även om det är kvartersmark. Men som sagt, inte solklart nog kanske eftersom det i domarna handlat om angränsning till allmän platsmark vilket det inte är vid mig.
Lät som att domen han hänvisade till inte specifikt pratade om allmän platsmark utan att det just varit kommunen som ägare som var avgörande, det hade i mitt fall gjort fallet solklart.
Edit: RÅ 1973 C 136 har jag förresten inte sett då jag inte lyckats hitta det online. Vet någon hur man kan läsa det, säg gärna till.
Hur länge har skärmtaket existerat ? Har för mig att efter 10 år är ett svartbygge preskriberat och kommunen kan inte kräva att ni river det.H Hazelberg skrev:Vi köpte för något år sedan ett hus, vårt första, där ett skärmtak saknade bygglov. Säljarna informerade oss om detta, varpå vi visade oro och ställde flera följdfrågor till mäklaren. Mäklaren försökte lugna ner oss med att det ofta går till så på den (mindre) orten, att det inte var något att oroa sig för och att vi i efterhand kunde göra bygget vitt genom att lägga med det i ritningen nästa gång vi skulle göra något bygglovspliktigt.
Sagt och gjort, vi gjorde ritningar för taket och sökte bygglov för det i samband med att vi skulle göra något annat. Visar sig att det är omöjligt att få bygglov då den kommunala marken intill i detaljplanen är kvartersmark, vilket gör regeln om byggnation max 4,5 meter från tomtgräns tillämplig. Tillsynsärende har skapats, och vi behöver bygga om eller riva. Vi är väldigt besvikna på mäklaren som uppenbarligen uttalat sig om saker hen inte haft kunskap om, som vi litade på och som nu lett till skada för oss. Kan det vara aktuellt med skadestånd från mäklaren i detta fall, någon som varit med om liknande/är juridiskt kunnig?
Självklart kan man hävda att vi själva borde kollat upp möjligheten att söka bygglov och inte litat blint på mäklarens information. Men utifrån vad jag läst, t.ex. på länken nedan, bör det inte vara ett hinder att den felaktiga informationen skulle kunna ha motbevisats med nogranna efterforskningar. Felaktig info om väderstreck för en balkong kan tydligen ge upphov till skadestånd, och i jämförelse är det extremt mycket lättare att upptäcka än för oss, ett par förstagångsköpare som skulle behöva lära oss tolka PBL, byggnadsstadgan och antika detaljplansdokument för att ha en chans.
[länk]
Tror ni missförstod vad mäklaren menade, att ni ritar in skärmtaket till ritningarna när ni söker bygglov för något annat. Inte för bygglov för skärmtaket. Om ingen anmärkte att skärmtaket tillkommit så.. Inte ok men tror nog det är rätt vanligt..
Om ni bara väntar 3 år till så hade allt varit lugnt.... typisktH Hazelberg skrev:
Mäklarnas huvud intresse är att få in arvodet. Vad som sägs muntligt har alltid varit i stort ogiltigt vid eventuell rättsprocess så det brukar bli oerhört dyrt för den klagande.H Hazelberg skrev:Vi köpte för något år sedan ett hus, vårt första, där ett skärmtak saknade bygglov. Säljarna informerade oss om detta, varpå vi visade oro och ställde flera följdfrågor till mäklaren. Mäklaren försökte lugna ner oss med att det ofta går till så på den (mindre) orten, att det inte var något att oroa sig för och att vi i efterhand kunde göra bygget vitt genom att lägga med det i ritningen nästa gång vi skulle göra något bygglovspliktigt.
Sagt och gjort, vi gjorde ritningar för taket och sökte bygglov för det i samband med att vi skulle göra något annat. Visar sig att det är omöjligt att få bygglov då den kommunala marken intill i detaljplanen är kvartersmark, vilket gör regeln om byggnation max 4,5 meter från tomtgräns tillämplig. Tillsynsärende har skapats, och vi behöver bygga om eller riva. Vi är väldigt besvikna på mäklaren som uppenbarligen uttalat sig om saker hen inte haft kunskap om, som vi litade på och som nu lett till skada för oss. Kan det vara aktuellt med skadestånd från mäklaren i detta fall, någon som varit med om liknande/är juridiskt kunnig?
Självklart kan man hävda att vi själva borde kollat upp möjligheten att söka bygglov och inte litat blint på mäklarens information. Men utifrån vad jag läst, t.ex. på länken nedan, bör det inte vara ett hinder att den felaktiga informationen skulle kunna ha motbevisats med nogranna efterforskningar. Felaktig info om väderstreck för en balkong kan tydligen ge upphov till skadestånd, och i jämförelse är det extremt mycket lättare att upptäcka än för oss, ett par förstagångsköpare som skulle behöva lära oss tolka PBL, byggnadsstadgan och antika detaljplansdokument för att ha en chans.
[länk]
Medlem
· Västra Götaland
· 114 inlägg
Vissa kommuner väljer att tolka detta som att det istället gäller som allmän plats och att allmänheten inte kan lämna sitt godkännande till detta. Andra kommuner låter fastighetskontoret lämna bifall. Det råder ingen konsensus kring detta mellan landets kommuner, utan det lämnas i förlängningen till Mark- och miljööverdomstolen att döma i frågan, om det kommer så långt.H Hazelberg skrev:Tar gärna rättsfallet!
Det som ev ställer till det för mig är att det vi angränsar är en egen villatomt med skaftväg om man tittar i detaljplanen, men idag har den slagits ihop med en större kommunal parkmark. Kommunen hävdar dock att det är detaljplanens markspecning som gäller. Så frågan är om det enligt domen verkligen är kommunägdandet som gör skillnaden, eller om det är hur marken klassats.
Bra att veta, tack! Har även hört att reglerna ska ändras i höst så att det ska bli lättare för kommunen att ge medgivande.Johan Arkitekten Engström skrev:
Vissa kommuner väljer att tolka detta som att det istället gäller som allmän plats och att allmänheten inte kan lämna sitt godkännande till detta. Andra kommuner låter fastighetskontoret lämna bifall. Det råder ingen konsensus kring detta mellan landets kommuner, utan det lämnas i förlängningen till Mark- och miljööverdomstolen att döma i frågan, om det kommer så långt.
Jag hoppas dock att vi inte kommer så långt att vi behöver bygga om taket till att bli bygglovsfritt (från 26 till 15 kvm). Ska försöka en vända till att övertyga bygglovshandläggaren att byggnadsstadgan 39 § inte bör vara tillämplig. Tar gärna synpunkter på mitt resonemang nedan. Jag tycker det är sunt, men jag är ju också väldigt färgad...
Vad jag tänkt säga:
Det finns domar från MÖD som visar att byggnadsstadgan 39 § inte ska appliceras om det gäller angränsan till markområde som inte ska förses med byggnader. Följer man den logiken och tittar på lagens syfte borde man kunna resonera på samma sätt här, markområdet vårt skärmtak angränsar till är en skaftväg som inte kan förses med byggnader. Även om det i vårt fall är kvartersmark och i rättsfallen är allmän platsmark är det enligt domskälen inte typningen av marken som är avgörande, utan om marken ska bebyggas.
Utdrag från MÖD-domskäl:
P 8016-22 sida 4
"I praxis har den avståndsbestämmelse som finns i 39 § andra stycket byggnadsstadgan, som anger att en byggnad inte får placeras på mindre avstånd från gräns mot granntomt än 4,5 meter, inte ansetts tillämplig då angränsande markområde inte är avsett att förses med byggnader (se rättsfallen RÅ 1971 ref. 29 och RÅ 1973 C 136. Se också Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 augusti 2023 i mål nr P 2769-22)."
P 2769-22 sida 4
"Bestämmelsen om visst avstånd mellan byggnad och tomtgräns i 1959 års byggnadsstadga motiverades dels av brandskyddsintresset, dels av grannelagshänsyn (se prop. nr 168 år 1959, s. 253). I praxis har avståndsbestämmelsen i 39 § byggnadsstadgan inte ansetts tillämplig då angränsande markområde inte är avsett för bebyggande (se rättsfallen RÅ 1971 ref. 29 och RÅ 1973 C 136)."
Klicka här för att svara