Tack alla för otroligt bra input! Ny på forumet och trodde inte jag skulle få svar så fort. Mycket att tänka över helt klart. För att ge lite mer kontext till våra respektive ekonomiska situationer och var huset ligger:
Hans föräldrar är relativt välbeställda, och han lär absolut ärva mer än jag då de har flera bostäder och då han också är ensambarn. Jag kommer från en medel-svensson bakgrund med syskon. Vi har likadan lön men han har då ett större sparkapital då han jobbat i fler år medan jag har pluggat. Vi har inga barn och är inte gifta i dagsläget. Huset ligger i en mindre tätort som på senare år vuxit och dit många flyttar. Vågar påstå att det är ett attraktivt område.
Hans föräldrar är relativt välbeställda, och han lär absolut ärva mer än jag då de har flera bostäder och då han också är ensambarn. Jag kommer från en medel-svensson bakgrund med syskon. Vi har likadan lön men han har då ett större sparkapital då han jobbat i fler år medan jag har pluggat. Vi har inga barn och är inte gifta i dagsläget. Huset ligger i en mindre tätort som på senare år vuxit och dit många flyttar. Vågar påstå att det är ett attraktivt område.
Redigerat:
Ja, vi misstänkte nog att ni var "ekonomiskt ojämlika" ungefär på det sättet. Det känns igen från många andra förhållanden och får hanteras efter förutsättningarna. Det kan naturligtvis inte hindra er att när ni sätter bo.A annah2023 skrev:
Om han sannolikt kommer i en framtid ärva väsentligt mycket mer än dig och det för detta hus inte rör sig om några jättesummor utan någon miljon eller två så tycker jag att - om ni planerar att skaffa barn - han mycket väl borde vara beredd att "dela med sig". Är det för stor diff, så kan man tänka sig att du står på 30% av bostaden och betalar säg 15% av den genom ett räntefritt lån. Det kommer göra det lättare för dig att vilja lägga tid och kraft på att renovera bostaden och om den kostar säg 3MSEK så äger du 1 mille och tar ett lån på 500k. Så han "bjussar" på 500k. Mot att du kommer bidra med större glädje i både förhålladet och renoveringen. Om ni skaffar barn och gifter er finns inget som hindrar att han ger dig en större kaka.
Hade situationen varit det omvända, att du haft ett stort arv att vänta, men detta var allt han fick så hade jag tyckt man kunnat dela på ägandet på pappret men mot en "skuld" som motsvarade värdet. Då är man med på värdeökning men den som fick huset som gåva förlorar inget i kronor på det.
Hade situationen varit det omvända, att du haft ett stort arv att vänta, men detta var allt han fick så hade jag tyckt man kunnat dela på ägandet på pappret men mot en "skuld" som motsvarade värdet. Då är man med på värdeökning men den som fick huset som gåva förlorar inget i kronor på det.
Tja, det finns ett antal olika sätt att se det hela på och minst lika många upplägg.
Den viktigaste aspekten, som är *betydligt* viktigare än att ni får till något som är exakt jämnlikt, ekonomiskt korrekt etc. är att ni får en lösning som båda är lika nöjda med.
Om någon av er kommer känna sig orättvist behandlad kan det mycket väl bli orsaken till en framtida separation.
En variant är att ni gör en värdering av huset och skriver att en framtida värdeökning ska fördelas baserat på insatsen ni gör. (Men tänk då på att det inte bara är pengarna som ska räknas. Även om han stoppar in 85-100% av renoveringskostnaden så misstänker jag att du planerar att lägga in minst 50% av arbetsinsatsen, vilket också ska ge utdelning)
Sedan skriver ni att du ska få den rättmätiga andelen av värdeökningen vid en eventuell separation.
Då går du inte miste på någon "boende-resa" annat än att du kanske kunde ha tjänat mer på att ta ett lån som resulterar i att ni båda lägger in 50% i både husets värde och renovering. Men, det kan ju lika gärna resultera i en förlust baserat på prisutveckling och räntor etc.
Tänk på att även om han troligen gör en större vinst så finns det ju inga garantier för framtida huspriser. Går de ned så är det ju han som står för den största risken.
En annan variant som kanske kan vara rimlig kan vara att ni baserar vinsten på insatsen enligt ovan de första X åren eller fram tills dess att ni skaffar gemensamma barn. Därefter kan man skriva att du får ta del av hela värdeökningen, men att han får behålla bostanden (så att den blir kvar inom släkten).
Ekonomiskt sett är det en skitdålig affär för honom, men samtidigt så innebär det upplägget att han skyddar sig från att du är en gold-digger men han säkerställer att hans barns mor har en finansiell bas att stå på.
Diskutera fram och tillbaka i en öppen dialog med varandra om vad ni känner kan vara ett bra upplägg enligt er själva. När ni hittat en modell som båda är lika missnöjda med är ni nog framme.
Alternativ blottar ni sidor hos er själva för partnern som gör att ni väljer att separera innan ni går för långt in i relationen...
Den viktigaste aspekten, som är *betydligt* viktigare än att ni får till något som är exakt jämnlikt, ekonomiskt korrekt etc. är att ni får en lösning som båda är lika nöjda med.
Om någon av er kommer känna sig orättvist behandlad kan det mycket väl bli orsaken till en framtida separation.
En variant är att ni gör en värdering av huset och skriver att en framtida värdeökning ska fördelas baserat på insatsen ni gör. (Men tänk då på att det inte bara är pengarna som ska räknas. Även om han stoppar in 85-100% av renoveringskostnaden så misstänker jag att du planerar att lägga in minst 50% av arbetsinsatsen, vilket också ska ge utdelning)
Sedan skriver ni att du ska få den rättmätiga andelen av värdeökningen vid en eventuell separation.
Då går du inte miste på någon "boende-resa" annat än att du kanske kunde ha tjänat mer på att ta ett lån som resulterar i att ni båda lägger in 50% i både husets värde och renovering. Men, det kan ju lika gärna resultera i en förlust baserat på prisutveckling och räntor etc.
Tänk på att även om han troligen gör en större vinst så finns det ju inga garantier för framtida huspriser. Går de ned så är det ju han som står för den största risken.
En annan variant som kanske kan vara rimlig kan vara att ni baserar vinsten på insatsen enligt ovan de första X åren eller fram tills dess att ni skaffar gemensamma barn. Därefter kan man skriva att du får ta del av hela värdeökningen, men att han får behålla bostanden (så att den blir kvar inom släkten).
Ekonomiskt sett är det en skitdålig affär för honom, men samtidigt så innebär det upplägget att han skyddar sig från att du är en gold-digger men han säkerställer att hans barns mor har en finansiell bas att stå på.
Diskutera fram och tillbaka i en öppen dialog med varandra om vad ni känner kan vara ett bra upplägg enligt er själva. När ni hittat en modell som båda är lika missnöjda med är ni nog framme.
Alternativ blottar ni sidor hos er själva för partnern som gör att ni väljer att separera innan ni går för långt in i relationen...