Medlem
· Blekinge
· 11 711 inlägg
Finns att köpa i Tyskland, i dom klassiska små glasflaskorna. Min pennhandlare i Tyskland säger att man aldrig ska använda svart bläck i reservoarpennor.
Jag skriver helst med min Montblanc.
Jag skriver helst med min Montblanc.
MIn bror lärde sig skriva genom att sitta mitt emot mig vid ett bord och skriva av det jag skrev. Man behövde hålla upp hans papper mot en spegel för att kunna läsa vad som stod där.T Thomas_Blekinge skrev:
Pratet om pennor, bläck och spegelvänt får mig att tänka på en annan pryl från fordom. Kommer ni ihåg hektografen? Jag hade en leksaksvariant som jag fått när jag börjat skolan och som väl var tänkt att motivera mig mig att öva på skrivandet men det var inte författaren/journalisten i mig som stimulerades som konstnären 😀
Ja och handvevad stencileringsmaskin. Även karbonpapper till den mekaniska Facitskrivmaskinen. Vi fick lära oss att skriva på dessa redan då omoderna mekaniska skrivmaskiner i skolan. Stencileringsmaskinen var redan då ute men stod kvar som reserv.Kapsyl skrev:
Ännu en sak som fallit i glömska.
Mekaniska väggur som en gång var varje hems stolthet och drogs upp var vecka. För några årtionden fortfarande efterfrågade men idag näst intill föraktade. På auktioner och loppisar dyker de upp men blir ofta osålda. Förbarmande mig över klockan på bilden och köpte den för trettio kronor. Har även fått flera Westerstrandsklockor gratis. Antagligen beror det på att kostnaden för att serva är tiotals gånger högre än värdet. Tycker att tickandet är rogivande och minner om svunna tider. Verken är oftast av hög kvalitet och med lite rengöring och smörjning går de pålitligt i många år än.
Mekaniska väggur som en gång var varje hems stolthet och drogs upp var vecka. För några årtionden fortfarande efterfrågade men idag näst intill föraktade. På auktioner och loppisar dyker de upp men blir ofta osålda. Förbarmande mig över klockan på bilden och köpte den för trettio kronor. Har även fått flera Westerstrandsklockor gratis. Antagligen beror det på att kostnaden för att serva är tiotals gånger högre än värdet. Tycker att tickandet är rogivande och minner om svunna tider. Verken är oftast av hög kvalitet och med lite rengöring och smörjning går de pålitligt i många år än.
Jobbade i min ungdom på ett vårdhem, där bodde bl.a en äldre herre som samlade på väggur. Han hade ett trettiotal i sitt rum på boendet.B Bitterhetsakademin skrev:
Ingen av klockorna gick men en tråkig söndagseftermiddag frågade jag honom om vi skulle dra upp en klocka och kolla så den fungerade. Efter nån timme hade vi dragit upp varenda klocka och ställt dem så de visade rätt tid.
Det blev lite livat vid kvällsmaten när alla klockor slog sex, det dinga och dånga och plinga och plånga 😃 och sen höll det på varje timme tills fjädrarna slaknade.
Och så fick vi förmaningar från ledningen om att klockorna inte skulle dras upp i fortsättningen.
Hade varit ännu roligare om det hade varit en samling gökur. Det hade blivit outhärdligt. Läste en artikel i en veckotidning om en man som hade flera väggar fulla med gökur. Hans fru var inte överförtjust men han fick hållas mot att han bara drog upp enstaka klockor vid något tillfälle.Keiller skrev:
Långt tillbaka användes väl bitrexdenaturerad sprit. Gick att få drickbart genom tillsats av lite natriumhypoklorit som omvandlade tillsatsen till natriumbensoat. Sedan blev det tillsatser som är svårare att avlägsna. Inom tryckeribranschenIntet skrev:
användes mycket etylacetat och där sker omvandlingen till drickbar sprit med hjälp av natriumhydroxid.
