1 749 492 läst ·
15 773 svar
1749k läst
15,8k svar
Saker som vi glömt bort att de har funnits
När jag såg bilden kom jag att tänka på en gammal tidningsartikel. En familj var och besökte polismuseet då den lille sonen stolt pekade på hembränningsapparaten som stod utställd och ropade: titta titta en såndär har pappa hemma. Det blev husrannsakan och en fällande dom.TeroM skrev:
Alla dessa jultallrikar som dyker upp på loppis. De såldes i exklusiva förpackningar med äkthetscertifikat och förespeglingar om framtida värdestegring. Sanningen är att de idag är i det närmaste osäljbara. En antikexpert var så okänslig att han föreslog användning som substitut för lerduvor. Det som är gjort för att samla på blir sällan värdefullt, jag tittade på en bunt tallrikar på en loppis som höll på att stänga och försäljaren bjöd ut dem gratis.
Kommer ihåg äldre bekanta som hade väggarna fyllda med dessa på åttiotalet men heminredningstrenderna förändras.
Kommer ihåg äldre bekanta som hade väggarna fyllda med dessa på åttiotalet men heminredningstrenderna förändras.
Bedrägeri från början till slut, fanns även klockor (eller vad man nu de där med handtag som låter) med årtal ingjutet. Såldes med fördel till de som nu sålts mycket lotter till.B Bitterhetsakademin skrev:Alla dessa jultallrikar som dyker upp på loppis. De såldes i exklusiva förpackningar med äkthetscertifikat och förespeglingar om framtida värdestegring. Sanningen är att de idag är i det närmaste osäljbara. En antikexpert var så okänslig att han föreslog användning som substitut för lerduvor. Det som är gjort för att samla på blir sällan värdefullt, jag tittade på en bunt tallrikar på en loppis som höll på att stänga och försäljaren bjöd ut dem gratis.
Kommer ihåg äldre bekanta som hade väggarna fyllda med dessa på åttiotalet men heminredningstrenderna förändras.
Samma sak med förstadagsbrev som posten marknadsförde hårt.D Deltidslantisen skrev:
Visst är de vackra men kan idag köpas som kilovara. Min far köpte en hel del sådana samt en mängd ungerska mycket färgglada märken. Värdet är i sig ointressant då han uppskattade sin samling och den gav honom avkoppling. Allt idag utan ekonomiskt värde men ett kärt minne av honom. Han hade en broschyr liggande med kinesiska märken men beställde tyvärr inte då betalningen skulle sändas internationellt via check med betalning i pund. Detta var under kulturrevolutionen och frimärkssamling förbjöds några månader senare på order av Mao.
Ett av de block som fanns i katalogen för ett par kronor säljs numera i skadat skick för ca 50000
kronor och tre gånger det i felfritt skick. Faktum är att kuvertet till broschyren hade varit mer värt än pärmarna med förstadagsbrev om det varit bevarat i bättre skick.
Ja Slania var verkligen en mästare.findus42 skrev:
Hans porträttgravyrer av tungviktsmästare är av världsklass.
Alla tjugotre är små konstverk.
Har varit även anlitad av många länders postverk och gravör av sedlar. Han var en talang redan som ung och relegerades efter att gjort en välgjord kopia av sitt id-kort.
Kommer ihåg frimärkets dag då köerna ringlade långa vid öppningsdags. Det var när man var barn, när jag några år från femtio återupptog samlandet och besökte frimärkets dag så var jag ensam.findus42 skrev:
Kommentaren från mannen vid bordet var: kul att ungdomar hittat hit. Nog sista gången jag kallades detta. De som höll i evenemanget var mellan sjuttiofem och graven och diskuterade sinsemellan sina medicinska problem.
Återväxten verkar låg så framtiden för hobbyn ser mörk ut.







