115 879 läst ·
965 svar
116k läst
965 svar
Rikare trädgård
Finns vissa myggor som svärmar bara det är någon plusgrad, jag vet inte art och jag har läst om det i någon insektsgrupp.Oldboy skrev:
Sparvhöken tog min lokala koltrast. Attans. Men den ska ju ha mat den med. Tog ett par dagar så hade en ny koltrast flyttat in. Tänkte jag skulle belöna den.
250 gram smör smältes och så blandar jag i av allt utgånget i skafferiet. Müsli, havregryn, hackade nötter, russin etc. Ungefär en liter så allt smör sugs upp och det är en fast blandning. Sen häller jag i rapsolja, några deciliter, tills blandningen inte kan suga upp mer. Allt ekologiskt. Fördelar i urtvättade plastbyttor och ställer ut så de fryser. Sen hänger jag upp de i en egenbyggd hållare så fåglar upp till koltrast och större hackspett kommer åt maten men inte kråkfåglar. Tog tio minuter så var koltrasten uppe och åt.
250 gram smör smältes och så blandar jag i av allt utgånget i skafferiet. Müsli, havregryn, hackade nötter, russin etc. Ungefär en liter så allt smör sugs upp och det är en fast blandning. Sen häller jag i rapsolja, några deciliter, tills blandningen inte kan suga upp mer. Allt ekologiskt. Fördelar i urtvättade plastbyttor och ställer ut så de fryser. Sen hänger jag upp de i en egenbyggd hållare så fåglar upp till koltrast och större hackspett kommer åt maten men inte kråkfåglar. Tog tio minuter så var koltrasten uppe och åt.
Det är med fågelmatning som med det mesta här i livet, det räcker inte att vilja väl - det krävs även kunskap.
"Att mata fåglar är väldigt populärt i den rikare delen av världen. Genomgångar från USA, Storbritannien och Australien visar att nästan hälften av alla hushåll ägnar sig åt någon form av fågelmatning. I dessa länder köps det årligen fågelmat för miljardbelopp. Men de flesta forskare och fågelexperter är numera relativt överens om att det framför allt är för oss människors egen skull som vi matar fåglarna. Vi förbättrar inte den biologiska mångfalden genom att ha igång en fågelmatning. Då finns det betydligt viktigare insatser att göra (se längre ned i artikeln)."
Fågelmatning gynnar förstås våra övervintrande småfåglar som blåmes och talgoxe vars överlevnadschanser ökar men det får oönskade konsekvenser när vi människor gynnar vissa djur.
Min favoritfågel har alltid varit den svartvita flugsnapparen ( löjligt och okunnigt med favoriter i djurvärlden, jag vet 👎) men den lilla, modiga flygaren tar sig hit till Norden varje vår för att föröka sig och återvänder på hösten till andra sidan jorden. Den är insektsätare och överlever inte i vår kalla Nord.
Den övervintrar i tropiska Afrika och tanken svindlar när man försöker förstå hur många vingslag som krävs hos den lilla fågeln över vatten, över öknar för att landa i den där fågelholken som vi satt upp i vår trädgård.
Svartvit flugsnappare har varit en artrik fågel här i Norden men har drastiskt minskat de senaste 10 åren. Man tror att det finns ett samband med de pågående klimatförändringarna, fågelns biologiska klocka signalerar där borta i Afrika när det är dags för den långa färden. Evolutionen har mejslat fram den optimala tidpunkten när vår natur här i Norden producerar mest insekter som då gynnar uppfödningen av flugsnapparens ungar. De brukar anlända de första dagarna i maj, väldigt pricksäkra. Konkurrens om holkar uppstår alltid mellan de som övervintrat och flyttfåglar, det råder konstant bostadsbrist för holkberoende flygare.
Men vår natur förändras snabbt nu, klimatförändringarna gör att våren infinner sig allt tidigare men tyvärr är det inget den lille flygaren får signaler om. Den period när vår natur är rik på insekter kanske redan är över när ungarna föds och det finns inte tillräckligt med mat till flugsnapparens ungar.
Det vi kan göra om vi vill hjälpa den långväga gästen är att sätta upp en holk där i början på maj och inte gynna talgoxar och blåmesar vintertid. Födotillgången för flugsnapparens ungar är svårare att påverka, tyvvärr.
https://www.natursidan.se/nyheter/fagelmatning-hur-paverkas-egentligen-fagellivet/
"Att mata fåglar är väldigt populärt i den rikare delen av världen. Genomgångar från USA, Storbritannien och Australien visar att nästan hälften av alla hushåll ägnar sig åt någon form av fågelmatning. I dessa länder köps det årligen fågelmat för miljardbelopp. Men de flesta forskare och fågelexperter är numera relativt överens om att det framför allt är för oss människors egen skull som vi matar fåglarna. Vi förbättrar inte den biologiska mångfalden genom att ha igång en fågelmatning. Då finns det betydligt viktigare insatser att göra (se längre ned i artikeln)."
Fågelmatning gynnar förstås våra övervintrande småfåglar som blåmes och talgoxe vars överlevnadschanser ökar men det får oönskade konsekvenser när vi människor gynnar vissa djur.
Min favoritfågel har alltid varit den svartvita flugsnapparen ( löjligt och okunnigt med favoriter i djurvärlden, jag vet 👎) men den lilla, modiga flygaren tar sig hit till Norden varje vår för att föröka sig och återvänder på hösten till andra sidan jorden. Den är insektsätare och överlever inte i vår kalla Nord.
Den övervintrar i tropiska Afrika och tanken svindlar när man försöker förstå hur många vingslag som krävs hos den lilla fågeln över vatten, över öknar för att landa i den där fågelholken som vi satt upp i vår trädgård.
Svartvit flugsnappare har varit en artrik fågel här i Norden men har drastiskt minskat de senaste 10 åren. Man tror att det finns ett samband med de pågående klimatförändringarna, fågelns biologiska klocka signalerar där borta i Afrika när det är dags för den långa färden. Evolutionen har mejslat fram den optimala tidpunkten när vår natur här i Norden producerar mest insekter som då gynnar uppfödningen av flugsnapparens ungar. De brukar anlända de första dagarna i maj, väldigt pricksäkra. Konkurrens om holkar uppstår alltid mellan de som övervintrat och flyttfåglar, det råder konstant bostadsbrist för holkberoende flygare.
Men vår natur förändras snabbt nu, klimatförändringarna gör att våren infinner sig allt tidigare men tyvärr är det inget den lille flygaren får signaler om. Den period när vår natur är rik på insekter kanske redan är över när ungarna föds och det finns inte tillräckligt med mat till flugsnapparens ungar.
Det vi kan göra om vi vill hjälpa den långväga gästen är att sätta upp en holk där i början på maj och inte gynna talgoxar och blåmesar vintertid. Födotillgången för flugsnapparens ungar är svårare att påverka, tyvvärr.
https://www.natursidan.se/nyheter/fagelmatning-hur-paverkas-egentligen-fagellivet/
Då skall man ju konstatera att klimatet har varierat kraftigt också under den senaste mellanistiden. Så flugsnappare och de andra flyttfåglarna har varit tvungna att anpassa sig många gånger under tiden. Strax innan vikingatiden så hade vi tre år med extremt kallt väder, det måste ha varit väldigt få fågelungar som föddes upp i Sverige då. Sedan kom en period med ovanligt varmt väder efteråt. 1860-taoet hade vi tre år med extremt kalla somrar igen, särskilt i norra delen av landet. Enorm missväxt och folk svälter. Det lär ha varit svårt för fåglarna också då.A Abies koreana skrev:Det är med fågelmatning som med det mesta här i livet, det räcker inte att vilja väl - det krävs även kunskap.
"Att mata fåglar är väldigt populärt i den rikare delen av världen. Genomgångar från USA, Storbritannien och Australien visar att nästan hälften av alla hushåll ägnar sig åt någon form av fågelmatning. I dessa länder köps det årligen fågelmat för miljardbelopp. Men de flesta forskare och fågelexperter är numera relativt överens om att det framför allt är för oss människors egen skull som vi matar fåglarna. Vi förbättrar inte den biologiska mångfalden genom att ha igång en fågelmatning. Då finns det betydligt viktigare insatser att göra (se längre ned i artikeln)."
Fågelmatning gynnar förstås våra övervintrande småfåglar som blåmes och talgoxe vars överlevnadschanser ökar men det får oönskade konsekvenser när vi människor gynnar vissa djur.
Min favoritfågel har alltid varit den svartvita flugsnapparen ( löjligt och okunnigt med favoriter i djurvärlden, jag vet 👎) men den lilla, modiga flygaren tar sig hit till Norden varje vår för att föröka sig och återvänder på hösten till andra sidan jorden. Den är insektsätare och överlever inte i vår kalla Nord.
Den övervintrar i tropiska Afrika och tanken svindlar när man försöker förstå hur många vingslag som krävs hos den lilla fågeln över vatten, över öknar för att landa i den där fågelholken som vi satt upp i vår trädgård.
Svartvit flugsnappare har varit en artrik fågel här i Norden men har drastiskt minskat de senaste 10 åren. Man tror att det finns ett samband med de pågående klimatförändringarna, fågelns biologiska klocka signalerar där borta i Afrika när det är dags för den långa färden. Evolutionen har mejslat fram den optimala tidpunkten när vår natur här i Norden producerar mest insekter som då gynnar uppfödningen av flugsnapparens ungar. De brukar anlända de första dagarna i maj, väldigt pricksäkra. Konkurrens om holkar uppstår alltid mellan de som övervintrat och flyttfåglar, det råder konstant bostadsbrist för holkberoende flygare.
Men vår natur förändras snabbt nu, klimatförändringarna gör att våren infinner sig allt tidigare men tyvärr är det inget den lille flygaren får signaler om. Den period när vår natur är rik på insekter kanske redan är över när ungarna föds och det finns inte tillräckligt med mat till flugsnapparens ungar.
Det vi kan göra om vi vill hjälpa den långväga gästen är att sätta upp en holk där i början på maj och inte gynna talgoxar och blåmesar vintertid. Födotillgången för flugsnapparens ungar är svårare att påverka, tyvvärr.
[länk]
När det gäller klimatförändringarna så är jag inte särskilt orolig för djuren, särskilt inte fåglarna. De hittar nog lämpliga ställen att både övervintra och att bo på sommaren. Det är mer konsekvenserna för oss människor som kommer att bli svåra.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 622 inlägg
Jag har en flugsnapparholk här hemma, vi ser den från köksfönstret. Man kan inte annat än gilla de ihärdiga små sommargästerna!A Abies koreana skrev:
Tyvärr har hackspetten ibland uppträtt hotfullt mot flugsnapparna. Jag tror inte den har lyckats döda någon, men den har försökt.
Jag glädjer mig alltid åt flugsnapparens ankomst. Har rätt många holkar (barnen gillade att snickra när de var små) och de bor alltid ett gäng flugsnapparfamiljer hos oss. De verkar alltid vinna kampen om de bästa holkarna mot blåmesarna. Men blåmesarna sitter flera stycken i dem på vintern. De verkar hålla värmen så. Så de får ju ändå glädje av holkarna.
Jag matar inte fåglarna på vintern eftersom jag har katt och tänker att det bara blir ett väldigt krångligt sätt att mata katten.
Men jag tänker att man även gynnar fåglarna om man jobbar på att ha växter för polinerare.
Jag matar inte fåglarna på vintern eftersom jag har katt och tänker att det bara blir ett väldigt krångligt sätt att mata katten.
Men jag tänker att man även gynnar fåglarna om man jobbar på att ha växter för polinerare.
Ja, så är det men det som är annorlunda nu är hastigheten i förändringarna. Om våren kommer tidigare så har de viktiga insekterna passerat sin topp och det uppstår födobrist.pacman42 skrev:
https://forskning.se/2023/09/18/flytthjalp-norrut-gav-fagelungar-en-battre-start/
I alperna växer några av våra europeiska Rhododendron, den enorma blomningen under en viss tidpunkt på våren är viktig för många andra arter. Man har konstaterat att varmare klimat gör att växterna förflyttar sig högre upp där det ff är svalare men detta är förstås en återvändsgränd när toppen är nådd.
Om livsmiljön förändras snabbare än vad arterna kan anpassa sig till - vad händer då?
Självklart finns det en gräns, särskilt för de arter som lever närmast de kalla områdena. Poängen var bara att flugsnapparen knappast är hotad pga detta.A Abies koreana skrev:Ja, så är det men det som är annorlunda nu är hastigheten i förändringarna. Om våren kommer tidigare så har de viktiga insekterna passerat sin topp och det uppstår födobrist.
[länk]
I alperna växer några av våra europeiska Rhododendron, den enorma blomningen under en viss tidpunkt på våren är viktig för många andra arter. Man har konstaterat att varmare klimat gör att växterna förflyttar sig högre upp där det ff är svalare men detta är förstås en återvändsgränd när toppen är nådd.
Om livsmiljön förändras snabbare än vad arterna kan anpassa sig till - vad händer då?
Det är ju bara 10000 år sedan nästan hela (mega)faunan längs iskanten utrotades. Så det är definitivt så att många arter som lever i specifika klimat hotas. Flera av djuren i den svenska fjällvärlden är ju rester av det som levde längs iskanten.
Men människan kommer att drabbas värre än naturen, visst vissa arter försvinner, men naturen anpassar sig.
Märkligt. Jag ser det precis tvärtom.pacman42 skrev:
Glömde att berätta om mitt mest otippade gynna fåglarna drag.H Harmagedon skrev:Jag glädjer mig alltid åt flugsnapparens ankomst. Har rätt många holkar (barnen gillade att snickra när de var små) och de bor alltid ett gäng flugsnapparfamiljer hos oss. De verkar alltid vinna kampen om de bästa holkarna mot blåmesarna. Men blåmesarna sitter flera stycken i dem på vintern. De verkar hålla värmen så. Så de får ju ändå glädje av holkarna.
Jag matar inte fåglarna på vintern eftersom jag har katt och tänker att det bara blir ett väldigt krångligt sätt att mata katten.
Men jag tänker att man även gynnar fåglarna om man jobbar på att ha växter för polinerare.
Jag odlade en massa rosenskära i sparris landet i år. Från augusti till att de frös bort så mer eller mindre bodde en liten flock steglits i dem och knaprade frön.
Min tanke också.H Harmagedon skrev:
Holkar är inte min grej. Inte heller fågelmatning, men, vi har hästar som äter hö och som går på lösdrift och utfodras ute. Hö fröar av sig vilket en del småfåglar uppskattar på vintern. Vidare måste det som lassas in komma ut. Hästspillning i hagen uppskattas av div insekter, som direkt eller indirekt kommer fåglarna tillgodo.
Sedan låter vi så mkt träd och buskar som möjligt komma upp. En omväxlande natur bör gynna maximalt antal arter.
Asken trivs i våra marker. Ett fint och utmärkt träd med många nyttor. Ett fint virke, bra vindskydd då det är stort och rejält samt stormfast med djupt och rejält rotsystem. Ett excellent bränne. Löven bryts ner snabbt och det finns inte ett spår av dem efter vintern. Det blommar på senvåren. Sedan har vi då askskottsjukan som skördar massor med askar. Det är tråkigt. I det närmaste alla askar här omkring drabbas. Men, inte ens det är enbart negativt. Det gynnar fåglar som hackspetten som kan ordna bo i grenfästen där stora grova grenar dött och ramlat ner, liksom att stora träd hyser stora mängder insekter. Döende och fallna askar gynnar naturligtvis vedlevande insekter (död ved) och svampar. Det djupa och rejäla rotsystemet gynnar jorden genom att binda kol, föra ner vatten djupt och bryta igenom och luckra upp den tjocka stenhårda alven.
Om man låter murgröna växa upp i stora träd så skapar de rimligtvis utmärkta skydd och bomiljöer för både insekter och fåglar, samt att murgrönan blommar på hösten när inte mkt annat gör.
Jag slås varje vår av den enorma mängden med blommor/nektar/pollen som stora träd har. Särskilt våra lönnar och pilträd som blommar samtidigt. Det surrar alltid rejält då. Massor med humlor och vildbin bunkrar för fullt. Ett träd i blom motsvarar en gigantisk rabatt med vårblommor, (tänk Keukenhof).
Kan tyvärr inte bidra med bilder eller konkreta djurexempel då jag inte har tålamod för sådant. Jag ser det mer i stora drag när jag är ute och håller på med ngt (annat).
Vi får hoppas att fågelmatningen också medför andra åtgärder i trädgården som gynnar fler arter. Även om bara var 10:nde trädgård gör något så blir det en mer varierad miljö.
Vad gäller holkar så är min upplevelse att sitter de för tätt för blåmesarna blir en ofta tom. Familjehemmet har tre holkar på samma vägg och nästan alltid flygsnappare i mittenholken. Vi är där inne på tredje omgången holkar så storlek på holk och hålstorlek har varierat.
Vad gäller holkar så är min upplevelse att sitter de för tätt för blåmesarna blir en ofta tom. Familjehemmet har tre holkar på samma vägg och nästan alltid flygsnappare i mittenholken. Vi är där inne på tredje omgången holkar så storlek på holk och hålstorlek har varierat.
Rådjur måste ju vara anpassade för att klara snövintrar men min lokala flock verkar ha tappat stinget. De har börjat ta för vana att stirra in genom mitt vardagsrumsfönster i vilket pelargonerna övervintrar. Igår kom jag på en med att slicka på fönstret.