Samma här. Såg också 3 nässelfjärilar samt humlor och vildbin. Alla tycktes föredra persisk scilla rosea framför snödroppar, krokus och vanlig scilla. Själv är jag tvärtom. Den persiska scillan rosea är en liten låg oansenlig sak i så extremt blekt rosa att den i princip är vit. Trodde att den skulle vara som den ljusblå persiska scillan, fast rosa då, men icke. Det tycks vara en helt annan blomma. Osynlig, trist och menlös. Dessutom tycks just den vara betydligt mer spridningsvillig än de andra som jag gärna vill ha hela hav av.
Nåväl, det är ju en tröst att det förefaller vara en bra blomma för insekter. Det är också smått fantastiskt, och tankeväckande, att betraktelsen/värderingen av denna blomma har gått från värdelös/ogräs till värdefull (för insekter). Och eftersom insekter utgör basen för nästintill allt liv på jorden så känns det bra i dessa tider att dra sitt strå till stacken för att hjälpa dem.
Nåväl, det är ju en tröst att det förefaller vara en bra blomma för insekter. Det är också smått fantastiskt, och tankeväckande, att betraktelsen/värderingen av denna blomma har gått från värdelös/ogräs till värdefull (för insekter). Och eftersom insekter utgör basen för nästintill allt liv på jorden så känns det bra i dessa tider att dra sitt strå till stacken för att hjälpa dem.
Åh, jag hade de rosa också men de trivdes inte alls hos mig. Bara blå kvar. Och rådjuren har smaskat i sig alla krokusar. Så insekterna får nöja sig med den blommande sälgen.
Dax att sluta mata småfåglarna denna vår, bakteriesjukdom drabbar blåmesarna.
https://www.natursidan.se/nyheter/smitta-sprider-sig-sluta-mata-faglar/
...och köp inte vårblommor att sätta ute i krukorna, de marknadsförs som insektsvänliga men kan innehålla skadliga ämnen för yrvakna och hungriga insekter.
https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/bekampningsmedel-pa-varlokar/
https://www.natursidan.se/nyheter/smitta-sprider-sig-sluta-mata-faglar/
...och köp inte vårblommor att sätta ute i krukorna, de marknadsförs som insektsvänliga men kan innehålla skadliga ämnen för yrvakna och hungriga insekter.
https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/bekampningsmedel-pa-varlokar/
Det där är så himla sorgligt. Det går i stort sett inte att köpa trädgårdsväxter från handeln utan att det innehåller någon form av bekämpningsmedel. Till och med fröpåsarna innehåller PFAS.A Abies koreana skrev:
Om man håller sig till perenner/permanenta och tåliga växter så blir de med tiden ok. Dessutom kan de flesta växter med tiden bli flera. Det kräver bara att vi jobbar lite mer med dem istf att köpa nytt.
PFAS i påsar är oftast i mkt små mängder pga att råvarorna är kontaminerade. Det är ju pga att det är svårnedbrytbara "evighetskemikalier". Sedan är PFAS ibland använt vid plasttillverkning avsiktligt.
Papper innehåller normalt ingen PFAS, annat än som kontaminering, och då ofta i extremt små mängder (spårämnen). Däremot är det inte många "papper" som enbart består av papper. Väldigt ofta är det plaster eller annat i ett papper eftersom rena papper har dålig mekanisk styrka och havererar fullständigt om de blir fuktiga. Fröpåsar består nog oftast av papper/plastlaminat. Dvs, ett pappersskikt på utsidan + tryckfärg som är limmat ihop med en plastfilm på insidan. Det är plastfilmen som gör att det går att svetsa ihop påsen, liksom att den fuktskyddar fröna inuti så påsen kan förvaras ouppvärmt och därmed lite fuktigare utan att fröna börjar mögla eller gro.
Det finns en orsak till varför det ser ut som det gör. Hela vårt moderna samhälle är uppbyggt på syntetiska ämnen och gifter. Det är oerhört svårt att backa bandet. Vårt nuvarande samhälles funktionsmönster har ju byggts upp sakta men säkert under ett par hundra år, from industrialismen.
Jag gissar att det t ex inte är så många som tycker det är ok att backa sjukvården 200 år?
Att sedan backa bandet, med bibehållen ekonomi, i en global konkurrens är ännu svårare. Ingen överlever utan jobb/ekonomi.
Hm, nu har jag visst spårat ur från ämnet. 😳 Dags att gå ut och mocka lite hästskit.
PFAS i påsar är oftast i mkt små mängder pga att råvarorna är kontaminerade. Det är ju pga att det är svårnedbrytbara "evighetskemikalier". Sedan är PFAS ibland använt vid plasttillverkning avsiktligt.
Papper innehåller normalt ingen PFAS, annat än som kontaminering, och då ofta i extremt små mängder (spårämnen). Däremot är det inte många "papper" som enbart består av papper. Väldigt ofta är det plaster eller annat i ett papper eftersom rena papper har dålig mekanisk styrka och havererar fullständigt om de blir fuktiga. Fröpåsar består nog oftast av papper/plastlaminat. Dvs, ett pappersskikt på utsidan + tryckfärg som är limmat ihop med en plastfilm på insidan. Det är plastfilmen som gör att det går att svetsa ihop påsen, liksom att den fuktskyddar fröna inuti så påsen kan förvaras ouppvärmt och därmed lite fuktigare utan att fröna börjar mögla eller gro.
Det finns en orsak till varför det ser ut som det gör. Hela vårt moderna samhälle är uppbyggt på syntetiska ämnen och gifter. Det är oerhört svårt att backa bandet. Vårt nuvarande samhälles funktionsmönster har ju byggts upp sakta men säkert under ett par hundra år, from industrialismen.
Jag gissar att det t ex inte är så många som tycker det är ok att backa sjukvården 200 år?
Att sedan backa bandet, med bibehållen ekonomi, i en global konkurrens är ännu svårare. Ingen överlever utan jobb/ekonomi.
Hm, nu har jag visst spårat ur från ämnet. 😳 Dags att gå ut och mocka lite hästskit.
Många växter går att få av grannar och bekanta. Jag är inte helt övertygad om att plantera nya växter/sorter/importerade från andra delar av världen är så himla bra i längden.
Lupiner vresroser, parkslide...
En fördel med grannar är att växterna också klarar klimatet.
Lupiner vresroser, parkslide...
En fördel med grannar är att växterna också klarar klimatet.
Sitter nu och tittar på fågelmataren, är minst 2 km till nästa sådan.
Här äter precis nu grönfink, talgoxe, domherre, blåmes, nätväcka, bofink och stenknäck däremot har jag inte sett entita, trädkryparen och rödhaken ännu, skogsduvan kommer bara för kvällsmat. Spillkråkan flyger bara förbi ibland.
De har precis börjat bobyggandet och ser att de är och tittar i holkarna.
Risken så här lite avsides ska vara mindre att smitta och det är bara enstaka blåmes här. De har ju här ute i skigen dragit runt i mestågen under vintern och början av den kalla våren.
Här äter precis nu grönfink, talgoxe, domherre, blåmes, nätväcka, bofink och stenknäck däremot har jag inte sett entita, trädkryparen och rödhaken ännu, skogsduvan kommer bara för kvällsmat. Spillkråkan flyger bara förbi ibland.
De har precis börjat bobyggandet och ser att de är och tittar i holkarna.
Risken så här lite avsides ska vara mindre att smitta och det är bara enstaka blåmes här. De har ju här ute i skigen dragit runt i mestågen under vintern och början av den kalla våren.
Redigerat:
Sädesärlan är här! Så det blir nog sommar i år igen.
Idag såg jag att den svartvita flugsnapparen har anlänt (gammal bild) Jag har satt upp en ny holk i år och hoppades att denna lilla långväga gäst skall hitta en boplats. Den är holkberoende och det är dåligt med boplatser då vi rensar bort alla ihåliga träd i våra skogar.
Detta är en fågel som jag känner djupt för, den är insektätare och flyttar till tropiska Afrika under vintern. Någon gång under den nordiska våren klämtar den biologiska klockan för den lilla fågeln där långt borta och talar om att nu är det dax för årets bravad, att flytta till Sverige och landa hos Abies koreana som erbjuder gratis boende under vår och försommar - blivande frun kommer någon vecka senare. Det är för - och nackdelar med att flytta och anlända sent. Nackdelen är att de bästa boplatserna är upptagna av mesar som har första tjing, ibland kan det uppstå strider på liv och död för en bostad.
Att tänka sig denna lilla flygare, inte större än en mes ta sig hela vägen till Sverige, över hav, över öken och de små vingarna som måste bära den enda hit för att landa i trädet hos mig. Hur klarar den det? Mat? Vatten?
Den har varit en talrik art men minskat drastiskt under senare år. Man tror att klimatförändringar är en del av orsaken, våren kommer mycket tidigare och med värmen kommer även insekterna tidigare, när den svartvita skall börja mata sina nyfödda så är de stora insektssvärmarna redan förbi om våren är varm. Det som tidigare har varit en perfekt timing för den långväga gästen blir nu fel och reproduktionen skadas.
Har du en holk över, sätt upp den nu för denna kära gäst.
Jag väntar fortfarande på mina. De är riktigt tuffa små typer. De verkar alltid vinna de bästa holkarna från blåmesarna som tingat dem redan i januari.
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 886 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 886 inlägg
Den första dök upp i måndags. Osäker på om nummer två som häckar lite längre bort på tomten kommit.
Så här se vi dem många gånger varje dag, även på dass🤭
Så här se vi dem många gånger varje dag, även på dass🤭
"Flyttfåglar har svårt att hänga med i svängarna när våren kommer tidigare – och missar maten vid häckning. Forskare har testat att ge dem skjuts norrut för att hjälpa fågelungar att överleva.
Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver kläcks, växer och förpuppar sig tidigare än för bara några decennier sedan. Det här får konsekvenser för fåglarna som inte kan äta larver som gått in i puppstadiet. Så när födan tar slut allt tidigare på våren svälter allt fler ungar i samband med häckningen.
För flyttfåglar som tillbringar vintrarna Afrika är detta ett stort problem eftersom de inte vet hur tidigt våren kommer till Sverige. Men kan inte flyttfåglarna bara komma hem och börja häcka tidigare så vore problemet löst?
– Det verkar våra stannfåglar i viss mån göra. Men de är ju på plats och kan känna av hur tidig våren kommer att bli. Vi tänkte att flyttfåglarna kanske kan flyga längre norrut tills de hittar en plats med lagom långt utvecklade fjärilslarver, säger biologiforskare Jan-Åke Nilsson vid Lunds universitet."
https://forskning.se/2023/09/18/flytthjalp-norrut-gav-fagelungar-en-battre-start/
Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver kläcks, växer och förpuppar sig tidigare än för bara några decennier sedan. Det här får konsekvenser för fåglarna som inte kan äta larver som gått in i puppstadiet. Så när födan tar slut allt tidigare på våren svälter allt fler ungar i samband med häckningen.
För flyttfåglar som tillbringar vintrarna Afrika är detta ett stort problem eftersom de inte vet hur tidigt våren kommer till Sverige. Men kan inte flyttfåglarna bara komma hem och börja häcka tidigare så vore problemet löst?
– Det verkar våra stannfåglar i viss mån göra. Men de är ju på plats och kan känna av hur tidig våren kommer att bli. Vi tänkte att flyttfåglarna kanske kan flyga längre norrut tills de hittar en plats med lagom långt utvecklade fjärilslarver, säger biologiforskare Jan-Åke Nilsson vid Lunds universitet."
https://forskning.se/2023/09/18/flytthjalp-norrut-gav-fagelungar-en-battre-start/
Det artikeln visar är helt väntat utifrån allmän förståelse av biologi, att timingen för häckningen är genetiskt styrd hos den svartvita flugsnapparen. Och att mer sydliga populationer har mer framgång längre norrut nu när klimatet blir mildare norröver. D v s det kommer helt naturligt att ske en snabb evolutionär anpassning av genetiken i populationen när individer med genetik som har högre fitness för det lite varmare klimatet tar över.
Det finns alltså ingen anledning att sitta och oroa sig över denna del av naturen. Trist att man sprider sådan oro bland allmänheten genom populärvetenskapliga skrifter. Men man är väl beredd att skarva för att sprida sin gröna politiska ideologi, man behöver hot och undergångsbudskap för att göra politik. Smutsigt värre.
Originalartikeln:
https://www.nature.com/articles/s41559-023-02191-w
Det finns alltså ingen anledning att sitta och oroa sig över denna del av naturen. Trist att man sprider sådan oro bland allmänheten genom populärvetenskapliga skrifter. Men man är väl beredd att skarva för att sprida sin gröna politiska ideologi, man behöver hot och undergångsbudskap för att göra politik. Smutsigt värre.
Originalartikeln:
https://www.nature.com/articles/s41559-023-02191-w