När ni talar räntor, anger ni räntan som ni betalar totalt eller marginalen ?
Tänkte när vi här i Finland nästan endast talar om bankens marginal, har själv en marginal på 0.55% (lånet gjordes i aprill) vilket ger en totalränta på 1.58% med 3 mån euribor.
Marginalen är den som man diskuterar med banken, vilken ränta man sen binder till är en annan sak.
Tänkte när vi här i Finland nästan endast talar om bankens marginal, har själv en marginal på 0.55% (lånet gjordes i aprill) vilket ger en totalränta på 1.58% med 3 mån euribor.
Marginalen är den som man diskuterar med banken, vilken ränta man sen binder till är en annan sak.
Redigerat av moderator:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
De flesta pratar om den ränta man betalar.jyrgeb skrev:
Tex SBSB 1.74% innebär att kunden betalar 1.74%.
De gånger som folk kan binda till tex Stibor+xx punkter så brukar detta stå utskrivet
/K
Visst är det marginalen man borde prata om med banken även som privatkund.
Det gör kommersiella fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Har själv som bäst lyckats med en marginal på 0,2% som tillägg mot reporäntan för ett antal år sedan (då var möjligen marginalerna för låga men dealen gäller fortfarande). Man begär in offert på både marginal mot STIBOR-räntorna och reporäntan mot en viss tidpunkt så att man kan utvärdera offerterna.
Det gör kommersiella fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Har själv som bäst lyckats med en marginal på 0,2% som tillägg mot reporäntan för ett antal år sedan (då var möjligen marginalerna för låga men dealen gäller fortfarande). Man begär in offert på både marginal mot STIBOR-räntorna och reporäntan mot en viss tidpunkt så att man kan utvärdera offerterna.
En intressant jämförelse med två nordiska grannländer när det gäller arbetslöshetssiffrorna i maj förra året jämfört med ett år senare. På det här området verkar Riksbankens räntesänkningspolitik hitintills resultatlös:
Arbetslösa 20008-05 2009-05
Sverige 5,6% 8,9%
Danmark 3,1% 5,7%
Finland 6,3% 8,1%
Summering: Sverige har den högsta arbetslösheten och har nu även gått om Finland. Detta trots att Finland har euro vilket enligt somliga borde leda till högre arbetslöshet eftersom man inte har någon egen valuta modell SEK som sjunker som en sten. Samma gäller Danmark som har knutit sin krona mot euron. Dessutom är det väldigt troligt att Sverige har högst andel dold arbetslöshet i form av förtidspensioneringar och dylikt.
Arbetslösa 20008-05 2009-05
Sverige 5,6% 8,9%
Danmark 3,1% 5,7%
Finland 6,3% 8,1%
Summering: Sverige har den högsta arbetslösheten och har nu även gått om Finland. Detta trots att Finland har euro vilket enligt somliga borde leda till högre arbetslöshet eftersom man inte har någon egen valuta modell SEK som sjunker som en sten. Samma gäller Danmark som har knutit sin krona mot euron. Dessutom är det väldigt troligt att Sverige har högst andel dold arbetslöshet i form av förtidspensioneringar och dylikt.
>>Deven håller med om att Sverige inte har någon bra arbetslöshets mot medel.
Ska Sverige satsa på arbetstillfällen med högkompetens och högt teknikkunnande
så är inte detta så arbetsintensiv sysselsättning. Sverige tar fortfarande emot
väldigt många invandrare och detta tillsammans med regeringarnas strävan
efter en strukturomvandling till ännu högre teknikkunnande jämfört med tex
Kina och Indien med fler länder tror inte jag på fullt ut.
Andra alternativet är kanske inte heller så bra att satsa på hög arbetsintensitet
kombinerat med låga löner, hur man än vänder sig har man arslet bak...
I förlängningen så tror jag, i den globala världen, att alla kommer ha lika lön
för samma arbete oavsett var man bor. Hamburgerindexet kommer därmed
stämma.
Vad det gäller arbetslöshets siffrorna, mäts detta på samma sätt i de olika
länderna? När ändrade Sverige sitt sätt att mäta?
Alliansen ändrade detta, som jag förstod det, till ett mer Europeiskt sätt att
möta arbetslösheten.
Så att man verkligen jämför äpplen och äpplen.
Ska Sverige satsa på arbetstillfällen med högkompetens och högt teknikkunnande
så är inte detta så arbetsintensiv sysselsättning. Sverige tar fortfarande emot
väldigt många invandrare och detta tillsammans med regeringarnas strävan
efter en strukturomvandling till ännu högre teknikkunnande jämfört med tex
Kina och Indien med fler länder tror inte jag på fullt ut.
Andra alternativet är kanske inte heller så bra att satsa på hög arbetsintensitet
kombinerat med låga löner, hur man än vänder sig har man arslet bak...
I förlängningen så tror jag, i den globala världen, att alla kommer ha lika lön
för samma arbete oavsett var man bor. Hamburgerindexet kommer därmed
stämma.
Vad det gäller arbetslöshets siffrorna, mäts detta på samma sätt i de olika
länderna? När ändrade Sverige sitt sätt att mäta?
Alliansen ändrade detta, som jag förstod det, till ett mer Europeiskt sätt att
möta arbetslösheten.
Så att man verkligen jämför äpplen och äpplen.
Siffrorna är från Eurostat.loffes skrev:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tg...e=en&pcode=teilm020&tableSelection=1&plugin=1
Det är verkligen intressant att Finland har en lägre arbetslöshet än Sverige. Under den förra krisen hade Finland nästan 20 % arbetslöshet. Dessutom har flera euroländer en betydligt lägre arbetslöshet.
Jo och dessa mäts enligt.ianto skrev:
Short Description: The unemployment rate represents unemployed persons as a percentage of the labour force based on International Labour Office (ILO) definition. The labour force is the total number of people employed and unemployed. Unemployed persons comprise persons aged 15 to 74 who: - are without work during the reference week; - are available to start work within the next two weeks; - and have been actively seeking work in the past four weeks or had already found a job to start within the next three months. Data are presented in seasonally adjusted form.
Å andra sidan är den öppna arbetslösheten 5% i juni 2009, vilket är rätt så mycket mindre.
Den öppna arbetslösheten användes som redovisningsmått fram till februari 2007. Det är lätt att inte se dessa skillnader och därmed dra felaktiga slutsatser.
Svenska arbetslöshetssiffror ger jag inte mycket för. Våra politiker har ett väldigt stort egenintresse att inbilla oss medborgare att allting är mycket bättre än vad det egentligen är och anpassar mätningen därefter. Eurostats siffror anser jag mycket mer tillförlitliga. Tyvärr är det fortfarande alltför många i vårt land som lever kvar i mentaliteten hur det var i slutet på 60- och början av 70-talet. Då var Sverige ett av världens rikaste länder men nu är vi på väg att bli en bananrepublik.Lekkamraten skrev:
Intressant, då får du gärna hjälp mig och andra och förklara vilka grupper som utgör skillnaden på 4% extra? Är det folk mellan 65-74 år som uppbär pension men som söker jobb? Att heltidsstuderande räknas in i Eurostat vet jag men inte hur stor andel är dessa? Vilka andra grupper är det som så att säga spär på arbetslösheten och hur stor andel utgör de?Deven skrev:
Jag antar att du har koll på hur statistiken är uppbyggd i och med dina slutsatser. Tack på förhand.
Personligen anser jag det lite märkligt att man räknar in 9 årskullar pensionärer som söker arbete likaså heltidsstuderande.
I tidningarna läste man som vanligt innan Riksbankens räntesänkning att en sänkning inte skulle få så stor verkan på bolåneräntorna.
Som jag skrivit har vi nu börjat se bankernas upplåningskostander sjunka igen vilket tyder på ökad stabilitet på kreditmarknaderna och att bolåneräntorna gått ned mer än Riksbankens senaste räntesänkning om 25 punkter. Som exempel har SBAB efter Riksbankens senaste räntesänkning sänkt bolåneräntorna med:
Bindningstid Räntesats Förändring sedan 2 juni då Riksbanken sänkte reporäntan med -0,25
3 månader 1,74 % -0,35
1 år 2,20 % -0,35
2 år 2,68 % -0,43
3 år 3,50 % -0,32
4 år 4,11 % -0,27
5 år 4,60 % -0,22
7 år 5,17 % -0,18
10 år 5,56 % -0,19
Slutsatsen efter Riksbanken senaste sänkning med -0,25% är alltså att alla bolåneräntor med bindningstid mellan 3 månader och upp till 4 år har sänkts mer än riksbankens reporäntesänkning.
Som jag skrivit har vi nu börjat se bankernas upplåningskostander sjunka igen vilket tyder på ökad stabilitet på kreditmarknaderna och att bolåneräntorna gått ned mer än Riksbankens senaste räntesänkning om 25 punkter. Som exempel har SBAB efter Riksbankens senaste räntesänkning sänkt bolåneräntorna med:
Bindningstid Räntesats Förändring sedan 2 juni då Riksbanken sänkte reporäntan med -0,25
3 månader 1,74 % -0,35
1 år 2,20 % -0,35
2 år 2,68 % -0,43
3 år 3,50 % -0,32
4 år 4,11 % -0,27
5 år 4,60 % -0,22
7 år 5,17 % -0,18
10 år 5,56 % -0,19
Slutsatsen efter Riksbanken senaste sänkning med -0,25% är alltså att alla bolåneräntor med bindningstid mellan 3 månader och upp till 4 år har sänkts mer än riksbankens reporäntesänkning.
Redigerat:
Jag vet inte mer om statistiken än den beskrivning som ges. Däremot så appliceras den på ett likvärdigt sätt mot de ingående länderna och därför tycker jag att den fyller ett ganska stort värde eftersom man kan jämföra Sverige ur ett objektivt perspektiv. Fast du kanske anser att Eurostat misskrediterar Sverige på något sätt? Tror nog att de flesta personer i vårt land inser att den faktiska arbetslösheten är klart över 5%. Visst det kanske bara är ca 5% av arbetskraften som är direkt jobbsökande men sen finns det ett stort mörkertal i form av olika arbetsmarknadsaktiviteter, förtidspensioneringar, ofrivilliga stuider etc. Detta ska inte tolkas som att jag har något emot sådana aktiviteter som alternativ till arbetslöshet. Tycker bara att det ger politikerna en chans att skönmåla verkligheten på ett väldigt oseriöst sätt. Om arbetslösheten inte är större än 5% så förstår jag inte hur Sverige kan ha så stora ekonomiska problem så att vi är tvungen att sänka vår krona till löjligt låga nivåer? Enligt de flesta ekonomiska teorier är en arbetslöshet kring 2-3% det ideala ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Jag tror snarare att det handlar om en skönmålning från statens sida. Man försöker få oss att tro att allting egentligen är ganska bra och att de problem vi drabbas av egentligen är andras fel än våra politikers.Lekkamraten skrev: