Jag tror alt 1 med modifiering. RB kommer att sänka räntan med bankerna kommer inte att följa efter, för låntagarna ska få stå för bankerna förluster i Baltikum, Ryssland ,USA och Lehman papper förlusterna. Kommer bli liknade som i USA. 3-4% spann mellan rörlig och repo. RB har redan satt spiken i kistan i och med den helt idiotiska höjningen nu sist. Vi får tyvärr se mer uppsägningar, hög arbetslöshet samt boprisfall med 20-30 % till.
Vi kommer tyvärr ha en rejäl ekonomisk depression i hela världen ett par år nu.
Vi kommer tyvärr ha en rejäl ekonomisk depression i hela världen ett par år nu.
Hoppas vi får se fler "gissande" experter!
En kort sammanställning hitintills:
alternativ 1: 5 st + (4 st som WeeBe, ErikL, Hopplunda och Investor som tror på varianter som lutar åt effekten av alternativ 1)
mittemellan: 1 st klaskarlsson
alternativ 2: 4 st
Intressant att notera tycker jag är att så många tror på att de störningar som finns nu på marknaden är kvar om 1 år och att tilltron till Riksbankens prognos är så pass hög (trots oenigheten inom Riksbanken).
Personligen tror jag inte dessa störningseffekter blir kvarstående utan av sin natur är övergående. De var borta en lång tid på den amerikanska marknaden innan de dök upp nu igen på hösten. (man kan titta på olika fear-index för att se sådant)
Men jag ser gärna många fler som gissar! Det finns ingen prestige i detta, även Riksbanken var sist helt oeniga om både nuvarande räntenivå och framtida räntebana med skillnad att Ingves har utslagsröst i egenskap av ordförande.
En kort sammanställning hitintills:
alternativ 1: 5 st + (4 st som WeeBe, ErikL, Hopplunda och Investor som tror på varianter som lutar åt effekten av alternativ 1)
mittemellan: 1 st klaskarlsson
alternativ 2: 4 st
Intressant att notera tycker jag är att så många tror på att de störningar som finns nu på marknaden är kvar om 1 år och att tilltron till Riksbankens prognos är så pass hög (trots oenigheten inom Riksbanken).
Personligen tror jag inte dessa störningseffekter blir kvarstående utan av sin natur är övergående. De var borta en lång tid på den amerikanska marknaden innan de dök upp nu igen på hösten. (man kan titta på olika fear-index för att se sådant)
Men jag ser gärna många fler som gissar! Det finns ingen prestige i detta, även Riksbanken var sist helt oeniga om både nuvarande räntenivå och framtida räntebana med skillnad att Ingves har utslagsröst i egenskap av ordförande.
Redigerat:
Inte en chans.Investor skrev:
Oj, det är ju dramatisk skillnad på alternativen, så jag har lite svårt att välja någon av dem. Just nu skulle jag gissa att man den sista december 2009 hamnat på en reporänta runt 3,5-3,75%, vilket skulle vara ganska mitt emellan de två alternativen, men osäkerheten är mycket stor.
Hopplunda och Investor tror att skillanden mellan rörlig ränta och reporänta kommer hamna på 3-4%, och jämför med USA. Det jag tycker man missar i diskussionen är dock att bolånemarginalen "alltid" är ganska hög i USA, inte bara när det är kris som nu.
Bolånesystemet ser helt annorlunda ut i USA på flera sätt.
1. Sämre möjligheter för bankerna att driva in skulder utöver husvärdet. I Sverige kommer du som privatperson inte undan skulden bara för att du lämnar huset till banken, (eller går i personlig konkurs), vilket gör att svenska banker får lägre kreditförluster från privatpersoner, även under kriser som den i början av 90-talet.
2. USA har en lånekultur där det är normalt att ha väldigt långa räntebindningstider, vilket innebär att rörliga ränta i den form vi har (med ränta som kan förändras i princip dagligen) knappt existerar.
3. Normalt sätt utgår i USA ingen ränteskillnadsersättning när man löser in bundna lån i förväg. I Sverige betalar man ränteskillnadsersättning ifall man betalar tillbaka ett bundet lån och banken inte kan betala tillbaka det de lånat upp till samma eller bättre villkor. I USA finns normalt ingen "pre-payment penalty" och därför måste bankerna ta betalt för denna risk av alla låntagare, inte bara av de som löser lånet i förväg.
4. Systemet har fler mellanhänder i USA. I Sverige går man till en bank. som lånar ut direkt till låntagaren, och själv lånar upp på marknaden. I USA tas lånet ofta med hjälp av en mortgage broker, som förmedlar lån åt en bank (mot provision). Banken kanske i sin tur lånar av en större bank, som i sin tur lånar av Fannie Mae eller Freddie Mac. Alla ska ha sin bit av kakan, och alla parter ställer sina krav på byråkrati och annat.
Jag tror att den strukturella skillnaden mellan den väldigt invecklade och dyra bolåneprocessen i USA och den enkla raka processen i Sverige kommer att bestå, och jag tror inte att vi i slutet av 2009 har några 3-4% i skillnad mellan reporänta och verklig ränta man faktiskt kan låna för.
Hopplunda och Investor tror att skillanden mellan rörlig ränta och reporänta kommer hamna på 3-4%, och jämför med USA. Det jag tycker man missar i diskussionen är dock att bolånemarginalen "alltid" är ganska hög i USA, inte bara när det är kris som nu.
Bolånesystemet ser helt annorlunda ut i USA på flera sätt.
1. Sämre möjligheter för bankerna att driva in skulder utöver husvärdet. I Sverige kommer du som privatperson inte undan skulden bara för att du lämnar huset till banken, (eller går i personlig konkurs), vilket gör att svenska banker får lägre kreditförluster från privatpersoner, även under kriser som den i början av 90-talet.
2. USA har en lånekultur där det är normalt att ha väldigt långa räntebindningstider, vilket innebär att rörliga ränta i den form vi har (med ränta som kan förändras i princip dagligen) knappt existerar.
3. Normalt sätt utgår i USA ingen ränteskillnadsersättning när man löser in bundna lån i förväg. I Sverige betalar man ränteskillnadsersättning ifall man betalar tillbaka ett bundet lån och banken inte kan betala tillbaka det de lånat upp till samma eller bättre villkor. I USA finns normalt ingen "pre-payment penalty" och därför måste bankerna ta betalt för denna risk av alla låntagare, inte bara av de som löser lånet i förväg.
4. Systemet har fler mellanhänder i USA. I Sverige går man till en bank. som lånar ut direkt till låntagaren, och själv lånar upp på marknaden. I USA tas lånet ofta med hjälp av en mortgage broker, som förmedlar lån åt en bank (mot provision). Banken kanske i sin tur lånar av en större bank, som i sin tur lånar av Fannie Mae eller Freddie Mac. Alla ska ha sin bit av kakan, och alla parter ställer sina krav på byråkrati och annat.
Jag tror att den strukturella skillnaden mellan den väldigt invecklade och dyra bolåneprocessen i USA och den enkla raka processen i Sverige kommer att bestå, och jag tror inte att vi i slutet av 2009 har några 3-4% i skillnad mellan reporänta och verklig ränta man faktiskt kan låna för.
Ni som är pålästa, vilken månad nästa år tror ni man gör klokast i att binda sina lån?
Var inte så säker att bankera följer efter en eventuell sänkning.Coolman skrev:
Tack o lov har vi konkurrens mellan bankerna.Hopplunda skrev:
Att alla banker skulle ändra sin strategi mellan inlåning och utlåning är som om alla bensinbolag plötsligt skulle gå samman och inte följa oljepriset.
Möjligt? Ja.
Troligt? Knappast.
Det är ju det som bensinbolagen gör. Om inte det statliga SBAB skulle gett sig in på marknaden och bidragit till att pressa ner räntorna skulle inte räntorna ha sett ut som det har gjort några år nu. Och nu vid lågkonjunktur så kommer inte SBAB att kunna pressa räntor som de har kunnat göra ett bra tag nu, nu är det bankerna som sätter räntan.imported_Anders_S skrev:
Det är ju inte bara bankerna själva som bestämmer inlåningsräntan på bostadsobligationer utan det sätts på en öppen marknad. *Om* marknaden skulle omvärdera risken för fastigheter kommer det självklart att påverka samtliga banker.imported_Anders_S skrev:
Så länge risken ansetts försumbar spelar det ingen större roll om banken lånar upp från riksbanken eller marknaden, men om det ändras kommer bankerna förstås inte att stå för den högre risken medan de skickar besparingarna vidare till sina låntagare - de är ju inte precis välgörenhetsinstitut.
Det är inte en slump att bankerna vill formulera räntepåslag relativt STIBOR och inte reporäntan
Sen ska man inte överdriva riskerna. Även om jag tror att skillnaden kommer att öka något så har jag precis som ordain mycket svårt att se något scenario där gapet skulle bli 3% i Sverige de närmaste åren.
Å andra sidan var det väl inte heller någon som trodde att tre av fem oberoende amerikanska investmentbanker skulle försvinna på sex månader...
Reporäntan är bara en del av bolånsräntorna. Just nu är bankerna inne i en global likviditetskris, och riksgäldens extrapengar kommer inte att räcka långt.
Det finns mycket lite pengar i världen idag, och det har alltså blivit mycket dyrare att låna pengar, eftersom de som har pengar vill ha mer pengar och mindre risk för att låna ut dem. Det betyder att inlånare med någorlunda säkra vinster premieras framför de med osäkra vinster. Eftersom de svenska bankerna har en del osäkra investeringar (Baltikum, Lehman, nu även en fallande svensk boprismarknad) så vill de som lånar till dem ha extra mycket pengar för risktagningen (banker kan gå i konkurs).
Det här är orsaken till varför Swedbank höjer sina boräntor mest - de betraktas som den osäkraste av de svenska bankerna, så ingen vill låna ut till dem. Om svenska banker faller, resonerar folk, så faller Swedbank troligen först.
Bankerna kommer att bestämma räntan ett bra tag nu.
Det finns mycket lite pengar i världen idag, och det har alltså blivit mycket dyrare att låna pengar, eftersom de som har pengar vill ha mer pengar och mindre risk för att låna ut dem. Det betyder att inlånare med någorlunda säkra vinster premieras framför de med osäkra vinster. Eftersom de svenska bankerna har en del osäkra investeringar (Baltikum, Lehman, nu även en fallande svensk boprismarknad) så vill de som lånar till dem ha extra mycket pengar för risktagningen (banker kan gå i konkurs).
Det här är orsaken till varför Swedbank höjer sina boräntor mest - de betraktas som den osäkraste av de svenska bankerna, så ingen vill låna ut till dem. Om svenska banker faller, resonerar folk, så faller Swedbank troligen först.
Bankerna kommer att bestämma räntan ett bra tag nu.
Inte riktigt. SBAB hade en uttalad strategi och mål att pressa räntorna. Det stämmer att de har öppet deklarerat att det inte är deras roll längre. Dock har vi idag ett antal andra aktörer som inte fanns på marknaden tidigare som tagit på sig denna roll istället. Och vem vet, SBAB kan ju när som helst återta sin tidigare strategi och sitt tidigare mål (vilket är till stor del en politisk fråga). Så prispressen lär bestå och vara olika hård över tiden, bara med andra aktörer i rollerna.Hopplunda skrev:
Ordain, tack igen för upplysande inlägg här på forumet. Jag tror att det många med mig läser dina inlägg med stort intresse.
Ser gärna fler som gissar räntan under 2009, dvs nästa år.
Redigerat: