Jag är absolut ingen världsmästare på puts, jag kan dock ha åsikter om någon är sämre än mig =).J jawen skrev:
Svenskan fungerar bra.
Kan du säga ett torrbruk med glasfiber i, oavsett längder. Som är ett kalkbruk eller KC bruk?
Dvs inte plastbruk.
Förstår inte ens din fråga tyvärr !N neo11 skrev:
Vaddå inte är ett plastbruk? ( menar du att bruket är baserat på plast d.v.s polymer?)
Bruken är oftast ett"vanligt" KC bruk med tillsats av ex vis 3 % glasfiber trådar.
På mitt eget 256 kvm murade Leca-hus som även hade murade innerväggar med tjockputs, så använde jag utvändigt även ett hydroforberande bruk med fiber i från Finja. (alltid föredragit Finjas produkter)
Då 2008 hette bruket "glasfiberförstärkt", & ingick b.la i deras fasad-koncept Iso-Fin.
Jag menar att har man haft i glasfiber och eventuellt andra tillsatser så är det inte längre ett riktigt bruk.
I mina ögon ett plastbruk, som tunnputs är, fäster på allt.
Ett riktigt bruk i mina ögon är bara baserat på sand, kalk och vatten.
Eller sand, kalk, cement och vatten.
Hittar inget på "hydroforberande bruk med fiber på nätet från finja"
Och känner inte till det.
Hittar glasfiberförstärkt A och B bruk från finja, men det kan du väl inte ha på fasaden?
Är ju för hårt.
Jag föredrar weber, anser att deras bruk är mycket bättre.
Och dom har mycket större sortiment på bruksfronten.
Använde finja för en månad sedan , då K bygg i princip inte har har weber.
Jag kan faktiskt inte förstå hur du kan tycka att det bruket är bättre än weber.
Var då C bruk, nästa leverans blev från bygma med weber och c bruk 3mm och weber hydraliskt bruk 1 mm.
I mina ögon ett plastbruk, som tunnputs är, fäster på allt.
Ett riktigt bruk i mina ögon är bara baserat på sand, kalk och vatten.
Eller sand, kalk, cement och vatten.
Hittar inget på "hydroforberande bruk med fiber på nätet från finja"
Och känner inte till det.
Hittar glasfiberförstärkt A och B bruk från finja, men det kan du väl inte ha på fasaden?
Är ju för hårt.
Jag föredrar weber, anser att deras bruk är mycket bättre.
Och dom har mycket större sortiment på bruksfronten.
Använde finja för en månad sedan , då K bygg i princip inte har har weber.
Jag kan faktiskt inte förstå hur du kan tycka att det bruket är bättre än weber.
Var då C bruk, nästa leverans blev från bygma med weber och c bruk 3mm och weber hydraliskt bruk 1 mm.
Finja är ett mycket gammalt anrikt familjeföretag som "banat väg" för dom andra.N neo11 skrev:
Fanns när jag började enbart sand, kalk, cement-bruk som murbruk & man blandade oftast allt själv på större jobb.
Troligtvis har du inte varit med så länge i branschen, så du har då inte kunnat "hänga med"
Runt 1986 när jag började fanns enbart Finja, Stråbruken & ABS i större skala, Ardex fanns men var relativt ovanlig. (Finja var ensam specialiserade på just murbruk)
ABS som enbart producerade golvspackel köptes upp av Optiroc som sedan blev Maxit & Weber.
Heidelberg gruppen köptes också & vart då Maxit/ Weber/ Saint-Gobain, så dom köpte upp mindre murbruksproducenter.
Idag är nästan allt Saint-Gobain, men Finja har alltid varit = murbruk & vart precis nyss uppköpta av Sika. (tyvärr)
https://www.se.weber/historia
Hydrofoberande bruk är en typ av puts- eller murbruk som har behandlats med vattenavvisande tillsatser för att skydda mineraliska ytor mot fukt, väder och vind. Till skillnad från en tät färg eller plastfilm, gör hydrofoberingen materialet vattenavvisande samtidigt som det förblir diffusionsöppet, vilket innebär att vattenånga inifrån konstruktionen kan diffundera ut.
Hydroforberande bruk är absolut bäst att använda på fasader.
En Historie lektion behöver jag inte.
Men Ok.
Kan du hänvisa till en specifik produkt jag kan köpa på beijer eller bygma eller bauhaus med nedan?
Borde du ju kunna om du har det på ditt hus!
Hydrofoberande bruk är en typ av puts- eller murbruk som har behandlats med vattenavvisande tillsatser för att skydda mineraliska ytor mot fukt, väder och vind. Till skillnad från en tät färg eller plastfilm, gör hydrofoberingen materialet vattenavvisande samtidigt som det förblir diffusionsöppet, vilket innebär att vattenånga inifrån konstruktionen kan diffundera ut.
Hydroforberande bruk är absolut bäst att använda på fasader.
Men Ok.
Kan du hänvisa till en specifik produkt jag kan köpa på beijer eller bygma eller bauhaus med nedan?
Borde du ju kunna om du har det på ditt hus!
Hydrofoberande bruk är en typ av puts- eller murbruk som har behandlats med vattenavvisande tillsatser för att skydda mineraliska ytor mot fukt, väder och vind. Till skillnad från en tät färg eller plastfilm, gör hydrofoberingen materialet vattenavvisande samtidigt som det förblir diffusionsöppet, vilket innebär att vattenånga inifrån konstruktionen kan diffundera ut.
Hydroforberande bruk är absolut bäst att använda på fasader.
Redigerat:
Har inte varit med så länge i branshen, som du skriver ser jag med ironi.
Har jobbat som murare i nästan 30 år.
Det företag jag jobbar på har en chef, som är 3je generation murare.
Och jag har jobbat där i 25 år.
Var våtblandat bruk på fat förut när jag var yngre, och stråbruken har man ju hört tjatas om.
Din information är inte ny, om man säger så.
Och har man någon kunskap om bruk så inser man att webers bruk är bättre än Finjas.
Och om man inte inser det är man en amatör helt enkelt.
Har jobbat som murare i nästan 30 år.
Det företag jag jobbar på har en chef, som är 3je generation murare.
Och jag har jobbat där i 25 år.
Var våtblandat bruk på fat förut när jag var yngre, och stråbruken har man ju hört tjatas om.
Din information är inte ny, om man säger så.
Och har man någon kunskap om bruk så inser man att webers bruk är bättre än Finjas.
Och om man inte inser det är man en amatör helt enkelt.
Redigerat:
Till Ts har jag ingen riktig ide.
Kanske riva ner en pelare och börja om från början.
Och se hur det blir med tiden.
Kanske riva ner en pelare och börja om från början.
Och se hur det blir med tiden.
Ja, frågan är bara vad jag ska göra annorlunda? Om man inte hade limmat skarvarna så borde ju ändå puts+nät med hörnlist som går omlopp runt hela pelaren hålla ihop kan man tycka. Nu är det limmat, och sen tre lager med nät + hörnlist 😄 River jag ner, måste jag isf ändra tekniken på hur jag får ihop sista lagret med puts i hörnen där det lappar över typN neo11 skrev:
Ja, jag tror att det är trä "stolparna" bakom som rör sig, och orsakar sprickorna.
Jag har putsat en hel del med det material du använt (bruk,nät,hörnlister), och aldrig upplevt dom problemen du fått. Men när jag tänker efter har jag aldrig haft det bruket på trä som stomme.
Utan enbart stenmaterial bakom.
Såklart har jag putsat fasad på trästomme, med kalk eller c bruk.
Men detta är sockelbruk, mycket hårdare och klarar inga rörelser utan att spricka.
Så du kan prova att inte få ut trärörelsen i skivan du putsar på,
får fundera lite.
Jag har putsat en hel del med det material du använt (bruk,nät,hörnlister), och aldrig upplevt dom problemen du fått. Men när jag tänker efter har jag aldrig haft det bruket på trä som stomme.
Utan enbart stenmaterial bakom.
Såklart har jag putsat fasad på trästomme, med kalk eller c bruk.
Men detta är sockelbruk, mycket hårdare och klarar inga rörelser utan att spricka.
Så du kan prova att inte få ut trärörelsen i skivan du putsar på,
får fundera lite.
260 är sockel, 261 ska vara vanlig fasad?N neo11 skrev:
Har monterat fibercementskivan på 10mm plastdistanser så tycker att det borde absorbera upp alla rörelser.
Hopplöst om det inte är anläggningsproblem just i hörnen.
Vad gör man annars? Kan ju inte sätta plåt. Iaf ska man sätta ngn form av designade hörnlister då som täcker bort sprickorn?
Såg att ett hus längre bort i området som dom bygger gjort samma som jag. Limträ och sen har dom satt ngn form av skiva runt på 4 stora pelare. Spacklat skruvhålen har dom gjort så osäker hur dom ska avsluta.
Jo, men 261 är nästan lika hårt.
Hårda plastdistanser har ju ingen större dämpning alls för rörelser i pelaren.
Har dock inga bättre förslag, just nu.
Hårda plastdistanser har ju ingen större dämpning alls för rörelser i pelaren.
Har dock inga bättre förslag, just nu.