ideon är alltså personlig publikation från läkare på SU, inte från ortopedernas specialistförening eller liknande. Man skall vara försiktig med att generalisera eller tro att bara för att någon ortoped säger så, så är det korrekt. Mycket vi gör i sjukvården är enbart av tradition (!). Inte riktigt lika bra referens alltså, då det är en enskild persons åsikt, men den samstämmer som sagt ändå med de lite mer officiella länkar jag postat ovan.
Med risk för att vi håller på att glida mycket OT, men bra att reflektera kring kanske. Såg ingen hänvisning till källor varken på pm eller på su-s-hemsida.Så risken är väl att även det baseras på 'endast' beprövad erfarenhet. Ska försöka leta lite källor ikväll så redovisar jag om jag hittar några studier på det (om inte någon har länkar till studier redan)
På ämnet fingrar, verktyg, amputation och tillvägagångssätt för transport till sjukhus.
När min pappa var liten bodde han på en gård, en dag när han var typ 7 fick han se sin några år äldre syster stå och hugga ved. Otroligt förargligt tyckte han, det var ju ändå han som var karln i huset (Efter farfar då) och så stod en flicka där och högg ved?! Lite verbalt bråkande om vem som egentligen skulle hugga ved uppstod men så fick min far en briljant idé - om han la sitt finger på huggkubben så skulle inte hans syster våga hugga mer. Medan hon i sin tur tänkte att om jag hugger så tar han givetvis bort fingret...
Hur det gick är lätt att räkna ut, finger samt hand lindades in i kökshanddukar och transport till lasarettet ordnades ögonaböj. Med viss reservation för den tid det tar att på tidigt 50-tal ordna fram en bil, chaufför och sedan köra in till stan från landsbygden. Hursomhelst lyckades de sy tillbaka fingret och det fungerar även om det sitter rätt så snett och känsel och dylikt är lite sisådär. Så, har man inte tillgång till rätt typ av förpackningssätt så är det ändå värt att försöka.
Låter ungefär som min far och hans bror när de var små. Slå där sa hans bror och pekade med fingret och pappa slog precis där... . Blev dock bara rejält blått finger...
Vi håller upp fingret för att påkalla uppmärksamhet, verkmästaren tuppar av, faller baklänges, och slår huvudet i en skrivare.
För att ytterligare kanske förstöra tråden...
En icke självupplevd historia, men som berättades på alla släktträffar:
Detta hände på 1950-talet.
En hyvel är ett verktyg, eller hur. Och en rakhyvel också?
Min salig far, fastän väldigt praktisk och händig, hade en fobi mot att se blod.
Så stod han i vårt lilla badrum och rakade sig, och råkade skära sig lite.
Han fick se blod-dropparna, svimmade, och föll omkull.
Och i fallet slog han sönder toalettstolen i porslin med skallen
Ja, åter till ämnet.
En arbetskollega, lite slarvig och otänksam skulle blanda golvbruk, finavjämning snabb. Han var murare och hade ingen erfarenhet av detta bruk, och istället för att blanda en halv säck, vilket är vad man brukar hinna med innan det brinner, hittade han en stor plasttunna och hällde i 5 säckar.
Vi hade en stor gammal omrörare, så gammal att den inte hade en fjädrande av/på knapp. När vattnet var i hittade han ingen el där han stod, men utanför rummet fanns ett uttag på väggen, sladden räckte precis.
Han började vispa och efter en stund brann bruket i tunnan, han for med tunnan och omröraren runt, och fick sladden ett varv runt underarmen och fastnade där, sladden satt kvar i uttaget då den gick runt en dörr och vägg. Och där satt han utan att komma åt knappen på maskinen.
Det här var i källaren på ett sjukhus där det sällan är folk, men han hade tur, en vaktmästare kom dragandes på ett lik och lyckades dra ur sladden.
Armen/handen svällde upp som en ballong när blodet fick tillträde.
Läkaren sa när han kom dit att han varit minuter från att få amputera armen.
Hade köpt en nyare husvagn och skulle fixa ett nytt bakstycke till en av lådorna som var lite dålig. Tyckte det var ett bra tillfälle att för första gången testa hyveln på min Kity kombimaskin som jag köpt som bra-att-ha. Lämplig bit var en ~7mm tunn panel bit som skulle kunna göras tunnare för att spara på värdefull vikt
Sagt och gjort, på med sprillans Hestra-handskar och igång med maskinen. Gick bra i ungefär 20sek innan det brann till... Fan att jag skulle pajja handskarna som var nya...
Fan att jag skulle pajja handskarna som var nya...
Därför skall man generellt sett aldrig använda handskar när man jobbar med roterande maskiner.
Ser otäckt ut men kunde antagligen gått mycket värre. Vill du beskriva mer om hur du gjorde för att få fingret i kuttern? Alltid kan man lära sig något.
Lämplig bit var en ~7mm tunn panel bit som skulle kunna göras tunnare för att spara på värdefull vikt
7mm är ingen höjdare att köra på rikthyveln, det blir lätt vibrationer, fladdrigt och osäkert. Stoppa den i planhyveln nästa gång det ska hyvlas så tunt.
(....kanske du gjorde men isåfall förstår jag inte hur fingret hamnade i kuttern...)
7mm är ingen höjdare att köra på rikthyveln, det blir lätt vibrationer, fladdrigt och osäkert. Stoppa den i planhyveln nästa gång det ska hyvlas så tunt.
(....kanske du gjorde men isåfall förstår jag inte hur fingret hamnade i kuttern...)
Sågade tappar när en av tvingarna bestämde sig för släppa taget och landa på klingan. Inga personskador men man får en tankeställare på hur fort det kan gå fel och att jag lika gärna kunnat bli tvingad att uppsöka akuten.
elpaco skrev:
(om inte någon har länkar till studier redan)
Isakare skrev:
Ola C skrev:
