Nej nej.... såna skador limmar man. En patronspruta med PL400 är det som ska framraveper skrev:
(Förlåt FreddruS om det var okänsligt)
Har testat en par av handskarna, men kan inte säga att det hjälpt mig något särskilt.Hemmakatten skrev:
Nej, har ingen kontakt. Har endast fått info via ortopeden och sjukgymnast. Om det skulle fungera mot vib.känslighet är det ju klart värt att testa, har som sagt endast hört att det skulle kunna fungera på fantomsmärtor. Kanske skulle kontakta min VC och se om de kan göra något iaf. Tack!tommib skrev:
Fingret satt fast i en liten bit hud, så det åkte med hela vägen till Uppsala. Frågade faktiskt om man fick behålla det om de skulle ta bort det. Men det fick man tydligen inte..
Tänk att ha det på väggen bredvid ett älghorn!? Haha! Givet svar med PL400!Nej nej.... såna skador limmar man. En patronspruta med PL400 är det som ska fram
På jobbet tyckte de att jag även borde testat fogskum innan jag åkte in
Fy fasiken FreddruS, ingen höjdare!! :/
Har dock inte haft lika otur som dig men det fick mig ändå att tänka på när jag stod och kapa ved våren 2008, Hade stått några timmar för länge på vedbacken, och började bli trött men hade inte mycket kvar och tänkte att "jag gör bara klart".
Det resulterade i att det gick lite för fort att mata fram de mindre bitarna mot klingan, och rätt som
det va så lyckades man börja såga innan man fått undan handen/fingret helt!
Nu hade jag tur, vänster pekfinger var i princip helt av , satt kvar i en bit skin/kött och snittet tog precis
i leden, så dom lyckades sy fast allt, och efter x antal månaders rehab så kunde jag successivt
röra på fingret.
Man slås lite över kroppens funktioner ändå, precis när klingan träffar fingret/handen så "bränns det till", slår då fort av maskin och ser på handsken jag hade på mig att fingret i princip är av, direkt kommer medvetandet om att man är själv på gården (dumt nog) och att man lär hålla sig lugn och börja leta efter en nyckel in för att ringa efter skjuts till sjukhus. När jag tog av handsken och såg fingret så vart man aningen förvånad över att det i princip inte kommit en droppe blod! Förmodligen var det chocken/adrenalinet som gjorde att man inte blödde.. Dock sen efter ca 30-40 min när man är på väg i bil upp till sjukhus.. då kom allt blod!
Usch! Har haft aningen svårt för just dessa vedkapar sedan dess, har använt dem såklart efteråt men har på senare år istället kört med en vedklipp. Man har ju även hört om skräckhistorier där folk fått en hjärtsmäll/stroke och ramlat över klingan när de stått och kapat ved... Fy fasiken!
Den här sköningen var det.
Och såhär såg fingret ut några veckor efter incidenten
Har dock inte haft lika otur som dig men det fick mig ändå att tänka på när jag stod och kapa ved våren 2008, Hade stått några timmar för länge på vedbacken, och började bli trött men hade inte mycket kvar och tänkte att "jag gör bara klart".
Det resulterade i att det gick lite för fort att mata fram de mindre bitarna mot klingan, och rätt som
det va så lyckades man börja såga innan man fått undan handen/fingret helt!
Nu hade jag tur, vänster pekfinger var i princip helt av , satt kvar i en bit skin/kött och snittet tog precis
i leden, så dom lyckades sy fast allt, och efter x antal månaders rehab så kunde jag successivt
röra på fingret.
Man slås lite över kroppens funktioner ändå, precis när klingan träffar fingret/handen så "bränns det till", slår då fort av maskin och ser på handsken jag hade på mig att fingret i princip är av, direkt kommer medvetandet om att man är själv på gården (dumt nog) och att man lär hålla sig lugn och börja leta efter en nyckel in för att ringa efter skjuts till sjukhus. När jag tog av handsken och såg fingret så vart man aningen förvånad över att det i princip inte kommit en droppe blod! Förmodligen var det chocken/adrenalinet som gjorde att man inte blödde.. Dock sen efter ca 30-40 min när man är på väg i bil upp till sjukhus.. då kom allt blod!
Usch! Har haft aningen svårt för just dessa vedkapar sedan dess, har använt dem såklart efteråt men har på senare år istället kört med en vedklipp. Man har ju även hört om skräckhistorier där folk fått en hjärtsmäll/stroke och ramlat över klingan när de stått och kapat ved... Fy fasiken!
Den här sköningen var det.
Och såhär såg fingret ut några veckor efter incidenten
Fy vad obehagligt! Men skönt att det ändå verkar gått rätt bra? Har du full funktion i fingret idag?
Vedklyv och -kap har jag annars hört ofta kan ge rätt tuffa skador.
Alltid/ofta den där sista grejen man ska göra som ställer till det också! Man kanske skulle bli bättre på att skjuta sakerna till nästa dag?
Vedklyv och -kap har jag annars hört ofta kan ge rätt tuffa skador.
Alltid/ofta den där sista grejen man ska göra som ställer till det också! Man kanske skulle bli bättre på att skjuta sakerna till nästa dag?
Ja man får vara glad för att det "bara" vart sådär. Som du skriver så kan det ju rätt lätt och rätt fort bli riktigt tuffa skador av en vedkap. Det räcker med att man snubblar/halkar på en liten färdig kapad bit bredvid maskin så kan det fort gå åt pipsvängen.
Ja funktionen i fingret är i princip helt bra, men det har tagit lång tid. Det är ingen vidare känsel runt ikring ärret och det uppstår ett jäkla obehag om man tar hårt eller dyl där. Men annars så
Sant att det alltid är det sista som brukar kunna ställa till det för en, speciellt om man är trött och/eller stressad. "Man hinner med nästan hur mycket som helst, bara man inte gör sig någon brådska" som någon sa
Ja funktionen i fingret är i princip helt bra, men det har tagit lång tid. Det är ingen vidare känsel runt ikring ärret och det uppstår ett jäkla obehag om man tar hårt eller dyl där. Men annars så
Sant att det alltid är det sista som brukar kunna ställa till det för en, speciellt om man är trött och/eller stressad. "Man hinner med nästan hur mycket som helst, bara man inte gör sig någon brådska" som någon sa
Förmodligen hade Biltema bultsaxen gått sönder.Peter2400 skrev:
Frågan är hur de tänkte när de valde en bultsax från ClasOlson
En arbetskamrat skruvade in en 42mm lång plåtskruv i sin knäskål då han skulle sruva dit en plåt på ett spirorör han hade i sitt knä..
En skruv med 8mm sexkant skalle.. Jag fick gå ut i firmabilen och hämta in skruvdragare och bits då de inte hade något vettigt verktyg på akuten att gänga bort skruven med.
Gick bra efter att kompisen fått knät bedövat..Han haltade ett tag men är nu helt återställd..
Vet ej om du förklarat i tråden men hur igjorde du för att spika dig själv i fingrarna?D Donald-Duck skrev:Det är nu ungefär två månader sedan som olyckan inträffade och det enda menet som jag haft hittills är att jag är ganska öm på ovansidan av långfingret. Senaste veckan upptäckte jag att nageln som växer ut nu har två jack i sig närmast nagelbandet samtidigt som ömheten har minskat.
Jag gissar att den del av nageln som just nu bildas är normal, och jag avvaktar med åtgärder så länge. Men det kan vara bra att ha en plan i förväg om läget förvärras.
Det är mycket bättre att bara läsa den här tråden, än att få vara med och bidra. Jag följer tråden och lär mig av andras misstag, men jag har dessvärre även bidragit, om än med en relativt lindrig incident som hade kunna gå mycket sämre med lite mindre tur.
Läskiga bilder för ökat säkerhetsmedvetande.
Läskiga bilder för ökat säkerhetsmedvetande.
Redigerat:
Jag stod vid ett spikbord och spikade ihop en lastpall. Jag siktade med pistolen i höger hand samtidigt som jag rättade till brädan med vänster hand, och på något sätt skedde det då en olycka.T Polos skrev:
Jag har så klart googlat en hel del på olyckor med spikpistol efter det här. Det vanligaste är att högerhänta skjuter sig i vänster hand, precis som jag. Det näst vanligaste är att man ramlar ner från en stege när man håller i en spikpistol och då skjuter man sig oftast i benet, i höften eller i magen.