Poolvärmepump isbildning i högsommar?

[xxargs]

Och det är sämre eller?

Med välanpassade kylmaskiner för respektive köldmedel R32 och R290, särskilt om man också har suggasvärmeväxlare med kondensat i R290-maskiner, så kommer de vara vara nära likvärdiga i avseende teoretisk COP, i verkligheten kan propanfyllda maskiner till och med bli något bättre då läckförlusterna i kompressorn kommer vara lägre i och med att absoluttrycket i systemet kommer vara längre i kylslingan, med lägre densitet i gaserna som smiter genom kompressorns tätningar för kolv och cylinder medans det arbetar (och volymen som passerar är begränsad av gasens ljudhastighet i den smalaste delen i tätningen) och med detta mindre mängd gasmassa som läcker tillbaka under pumparbetet och kompressorn får högre isentropisk verkningsgrad - och sådant märks på den totala COP-värdet.

Om man tittar på angivna COP-värden för portabla AC (vad det nu är värt) mellan före sommaren 2018 och med R410A-fyllning och somliga fall med R32-fyllning, och senare efter 2019-2020 när det börja finnas portabla AC att köpa igen när alla måste köra på köldmedier lägre än GWP 150 (i praktiken propan) för portala enheter (och restaurangmaskiner hade tvingats byta några år tidigare, från R404A) så ökades angivna COP-värden med mellan 0,1 till 0,2 enheter gentemot likadana modellerna med syntetiska köldmedel.

Det är förmodligen i det området, runt 0,1 -0,3 i COP-förbättring man kommer se på de nya maskinerna när R290 blir standard i LLVP efter 2027 och det hela har satt sig och värsta barnsjukdomarna borta, istället för dagens ganska numera optimerade R32-fyllda maskiner.

För bergvärmepump kommer troligen skillnaden bli mindre då de historiskt till stor del har använt propantrycksmaskiner (dvs. R407C, R404A, somliga väldigt gamla tom. R502) även om de senare generationerna pga. utfasning av R404A, R407C byggs kring R410A/R32, men som man kommer få gå tillbaka till propantrycksmaskiner igen...


Det var bl.a detta med internläckage i kompressorn (och som ingen hade koll på hur mycket det egentligen är) som slog ut R134a gentemot R600a när det gäller vitvaror på 1990-talet och effektförbrukning per dygn var säljargumentet som fick kunderna att välja R600a maskiner framför R134a-fyllda maskiner, då förbättringen som inte kunde förklaras med termodynamiska skillnaden mellan köldmedlen, till en ganska stor del berodde på läckaget i kolv/cylinder medans kompressorn arbetar - och lägre densitet, lägre massamängd läckage från högtryckssidan till lågtryckssidan och mer gas kvar som arbetade termodynamiskt i slingan istället för att agerar friktionsvärme av den inmatade elströmmen, gör skillnad!

En annan faktor som man underskattar är skillnaderna på köldmediegasens och dess kondensats värmeledningsförmåga - de syntetiska gaserna är rätt dåliga på detta medans HC-gaserna är ganska bra på det, vilket kan ge någon grads mindre temperaturdelta inom gasen när den kondenseras eller förgasas i rören i kondensorn/evaporatorn till HC-gaserna fördel, detta var man medveten om för Bil-AC med höga effekter per yta i kondensorn och därför tog fram kondensor med kapillärrör istället för att fortsätta med serpentinrör - helt enkelt för att minska diametern ock skapa mer värmeöverförande yta per volym köldmedel och dess gas och fördela på fler parallella stråk just för att köldmedlet transportera värmen dålig från rörets mitt till rörets kant med de syntetiska köldmedlen, speciellt märkbara på effektmässigt högbelastade kondensor i bilar.

En gammal 'paper' från om jag mins rätt Mitsubishi (skall försöka leta fram den pdf:en i någon gammal dator eller NAS, den kommer ifrån den tiden när man fortfarande övervägde att ha CO2 i LLVP) så läcker en typisk R410A rotary-kompressor knappt 10% av sin pumpade gasmassa från högtrycksidan tillbaka till lågtrycksidan via rotary-kompressorns ekvivalenta kolvens och cylinderns tätytor under pumparbetet med 10 µm effektiv spel i sina tätytor, medans går man ned till propantrycks-kompressorer (R407C, R404A, R502, och nu R290 och R1270 mfl.) så sjunker beloppen ned till runt 6,5 % av den lägre absoluta arbetstrycket på köldmedelsgasen och det kommer att synas som förbättrad COP, även om R290 och R32 som köldmedel är nära lika varandra i avseende teoretisk COP.

Oljan man tror skulle täta spelen i kompressorn verkar ha väldigt liten inverkan i praktiken för gasläckaget i de mekaniska spelen i tätytorna, när man jämför teoretisk uträkningar och praktiska experimenten som utfördes efter.

Mekanisk spel i tätytor är alltså viktigt och det verkar inte gå att kompensera för större spel pga. mindre precis tillverkning med en tjockare olja i förhoppning att det skall täta bättre...

Just läckage i kompressor under pumpning är också orsaken varför CO2-kylmaskiner aldrig slog igenom då en enstegs-rotarykompressor kunde ha läckage på över 16% av den pumpade massamängden gas pga. den höga absoluttrycket och därmed höga densiteten på gasen som läckte tillbaka under pumparbetet när den pumpades och det krävdes 2 steg i serie för att precis nå under 10% (samma nivå som R410A-kompressor som de jämförde med och siktade på) vilket gav en markant dyrare kompressor att tillverka (och mer mekaniska förluster på det) - och det i kombination med CO2-köldmediets redan från början lägre termodynamiska COP med nära kritisk och ibland överkritisk arbetscykel (som i sig som drar ned COP väldigt mycket), så går det helt enkelt inte att konkurrera med dagens använda köldmedel när det gäller att bygga effektiva LLVP.

 

[xxargs]

Nu startar den inte alls, displayen visar EE2

[bild]

Nu har det blivit så illa att maskinen själv märker att något är fel, gissar fortfarande på att du har tappat köldmedel och det fortsätter att tappa köldmedel i någon läcka och det blir snabbt värre.

Du har inte sett om det verka komma enstaka 'luftbubblor' ur värmaren i vattenflödet till poolen, om svaret är ja så är det förmodligen värmeväxlaren som det blivit läck i.

Hade du haft en köldmedelssniffer så hade det förmodligen ganska snabbt kunna avgöra om det finns köldmedelsgas löst i vattenflödet eller inte även utan att se några uppenbara 'luftbubblor'

Dessa skall kunna känna läckage av 3 gram läcka gas per år (motsvarar ca 3 ppm gas i luften i omedelbar närhet av läckan, vilket är mindre än tex. nivån av helium i vår atmosfär som ligger på ca 5 ppm), så det behövs inte mycket för att de skall reagera (dock är det ingenting mot mänsklig näsan när den känner vissa dofter som 'grapefruit mercaptan' då det räcker med 0,0000001 ppm för att noteras, för svavelväte, det som kan kännas från vatten ur borrade brunnar, så räcker det med 0,00047 ppm, för etymercaptan (det som normalt doftsätter gasol och stadsgas) är vi rätt luktdöva för i jämförelse då man måste upp från 0,00036 ppm till hela 0,001 ppm för att noteras... ;-) )