3 800 läst ·
48 svar
4k läst
48 svar
Polisens nya rörliga radar - en rättssäkerhetsfråga
Sverige rullar nu ut rörliga radarsystem (Titan) i polisbilar som kan mäta hastigheter i 360° — även på mötande fordon. Tekniken är imponerande och trafiksäkerheten är givetvis central.
Men det finns en teknisk-juridisk detalj i detta system som förtjänar en allvarlig diskussion: säkerhetsavdraget.
Ett fast monterat system (fartkamera) tillämpar ett juridiskt säkerhetsavdrag på 3 km/h (även om rapporteringsgränsen för när kameran registrerar en fortkörning ofta sätts högre av resurskäl, i regel 6 km/h). Det nya rörliga Titan-systemet uppges tillämpa exakt samma snäva avdrag på 3 km/h.
Är det rimligt att ett rörligt system har samma lilla felmarginal som en plåtlåda fastbultad i asfalten?
I en dynamisk miljö uppstår oundvikligen kumulativa felkällor (margin stacking):
▸ Cosinus-fel & Latens — Mikroskopiska fördröjningar och vinkelfel när två fordon rör sig i hög hastighet i relation till varandra.
▸ Polisbilens egenhastighet — Titan måste veta exakt hur fort polisbilen kör. Om systemets markradar tappar fästet (t.ex. pga. skuggeffekter vid tät trafik) och förlitar sig på bilens CAN-bus, introduceras plötsligt felkällor som nätverksjitter, däckslitage och dynamisk vikt.
▸ Inbyggda toleranser — Hur stor intern avvikelse tillåter den "svarta lådan" innan den avbryter en mätning? Om systemet internt accepterar små diskrepanser, äts det rättssäkerhetsutrymme som de 3 km/h ska utgöra snabbt upp.
Här finns en parallell till det nederländska ANPR-systemet som stoppades 2021 av domstolar — inte för att det mätte fel, utan för att datainsamlingen saknade rättslig grund. Ett automatiserat polissystem som aldrig juridiskt prövats förutsätts vara oproblematiskt — tills det inte är det.
RISE och NFC har verifierat att systemet håller specifikationerna. Men kontrollerade testförhållanden är inte Ölandsbron i sidvind, inte en motorvägsnod med tung trafik och slask, och inte ett scenario där alla små marginalfel råkar dra åt samma håll exakt samtidigt.
Det jag vill belysa med detta inlägg är just rättssäkerheten. Det handlar alltså inte om att premiera fortkörning – det är och förblir förbjudet enligt lag!
Frågan är om ett rörligt mätsystem med så många dynamiska variabler rimligen kan garantera beviskravet "ställt utom rimligt tvivel" med enbart 3 km/h i marginal. Hur stor marginal krävs egentligen för att säkerställa att absolut ingen fälls felaktigt i verklighetens kaos?
Detta är en fråga för domstolarna att pröva. Den första tekniskt och juridiskt kunniga person som bestrider en mätning på dessa grunder kan komma att sätta ett prejudikat som påverkar polisfordon i Sverige med systemet.
Och till dess: ta det lugnt i trafiken och kör inte för fort!
💬 Vad tänker du? Är 3 km/h i säkerhetsavdrag tillräckligt för ett komplext rörligt system?
Men det finns en teknisk-juridisk detalj i detta system som förtjänar en allvarlig diskussion: säkerhetsavdraget.
Ett fast monterat system (fartkamera) tillämpar ett juridiskt säkerhetsavdrag på 3 km/h (även om rapporteringsgränsen för när kameran registrerar en fortkörning ofta sätts högre av resurskäl, i regel 6 km/h). Det nya rörliga Titan-systemet uppges tillämpa exakt samma snäva avdrag på 3 km/h.
Är det rimligt att ett rörligt system har samma lilla felmarginal som en plåtlåda fastbultad i asfalten?
I en dynamisk miljö uppstår oundvikligen kumulativa felkällor (margin stacking):
▸ Cosinus-fel & Latens — Mikroskopiska fördröjningar och vinkelfel när två fordon rör sig i hög hastighet i relation till varandra.
▸ Polisbilens egenhastighet — Titan måste veta exakt hur fort polisbilen kör. Om systemets markradar tappar fästet (t.ex. pga. skuggeffekter vid tät trafik) och förlitar sig på bilens CAN-bus, introduceras plötsligt felkällor som nätverksjitter, däckslitage och dynamisk vikt.
▸ Inbyggda toleranser — Hur stor intern avvikelse tillåter den "svarta lådan" innan den avbryter en mätning? Om systemet internt accepterar små diskrepanser, äts det rättssäkerhetsutrymme som de 3 km/h ska utgöra snabbt upp.
Här finns en parallell till det nederländska ANPR-systemet som stoppades 2021 av domstolar — inte för att det mätte fel, utan för att datainsamlingen saknade rättslig grund. Ett automatiserat polissystem som aldrig juridiskt prövats förutsätts vara oproblematiskt — tills det inte är det.
RISE och NFC har verifierat att systemet håller specifikationerna. Men kontrollerade testförhållanden är inte Ölandsbron i sidvind, inte en motorvägsnod med tung trafik och slask, och inte ett scenario där alla små marginalfel råkar dra åt samma håll exakt samtidigt.
Det jag vill belysa med detta inlägg är just rättssäkerheten. Det handlar alltså inte om att premiera fortkörning – det är och förblir förbjudet enligt lag!
Frågan är om ett rörligt mätsystem med så många dynamiska variabler rimligen kan garantera beviskravet "ställt utom rimligt tvivel" med enbart 3 km/h i marginal. Hur stor marginal krävs egentligen för att säkerställa att absolut ingen fälls felaktigt i verklighetens kaos?
Detta är en fråga för domstolarna att pröva. Den första tekniskt och juridiskt kunniga person som bestrider en mätning på dessa grunder kan komma att sätta ett prejudikat som påverkar polisfordon i Sverige med systemet.
Och till dess: ta det lugnt i trafiken och kör inte för fort!
💬 Vad tänker du? Är 3 km/h i säkerhetsavdrag tillräckligt för ett komplext rörligt system?
Redigerat:
Intressant antagande. Hur kommer du fram till att texten saknar mänsklig input?pjgb skrev:
Sakfrågan bygger till 100 % på min egen professionella erfarenhet. Jag har arbetat med just CAN-bussar och nätverkslatens och vet hur det påverkar system i praktiken.
Jag har absolut tagit hjälp av AI för att språkligt förfina och faktagranska inlägget – precis som man använder en avancerad rättstavningskontroll – men tekniken och åsikterna är mina egna.
Jag vet att detta är ett byggforum i grunden, men juridikdelen brukar ha högt i tak för intressanta teknisk-juridiska diskussioner
Poängen med inlägget är inte att försvara fortkörning. Poängen är att om utrustningens felmarginal i värsta fall överstiger de 3 km/h vi har som säkerhetsavdrag, så riskerar människor som faktiskt kör lagligt att bli fällda. Det är ett tekniskt och juridiskt problem, oavsett hur man ser på trafikmoral.K KMNelhas skrev:
Allvetare
· Västra götaland
· 10 936 inlägg
Kommer fortkörningsböter hanteras likadant som de vanliga kamerorna?
Ska man få en räkning hem i brevlådan när man mött en polisbil i lite för hög hastighet?
Hur är det förresten med genomsnittsmätning mellan flera fasta fartkameror, har vi det i dagsläget?
Edit; var gäller AI så är mitt största problem att TS inte skrivit något annat på forumet. Hade det funnits "vanliga trådar" och svar på andras frågeställningar om något är det väl ingen stor grej om man "rättstavar med AI", men man vill ju att människor ska bidra till gemenskapen...
Ska man få en räkning hem i brevlådan när man mött en polisbil i lite för hög hastighet?
Hur är det förresten med genomsnittsmätning mellan flera fasta fartkameror, har vi det i dagsläget?
Edit; var gäller AI så är mitt största problem att TS inte skrivit något annat på forumet. Hade det funnits "vanliga trådar" och svar på andras frågeställningar om något är det väl ingen stor grej om man "rättstavar med AI", men man vill ju att människor ska bidra till gemenskapen...
https://polisen.se/aktuellt/nyheter...en-borjar-mata-hastighet-med-radar-i-bilarna/
Enligt denna källa är det inte tal om något system där det med automatik skickas hem böter efter att man mött en polisbil. Polisen måste fortfarande stanna dig och skriva ut böteslappen på plats. Att de skulle vända på motorvägen och liknande är därmed osannolikt, förutsatt att du inte kör som en komplett idiot.
Enligt denna källa är det inte tal om något system där det med automatik skickas hem böter efter att man mött en polisbil. Polisen måste fortfarande stanna dig och skriva ut böteslappen på plats. Att de skulle vända på motorvägen och liknande är därmed osannolikt, förutsatt att du inte kör som en komplett idiot.
Nej, det har vi inte (Den sista Sovjetstaten Norge har det däremot). Med dagens lagstiftning skulle det inte heller fungera eftersom det kräver att kamerorna samlar in information om alla bilar som passerar, inte bara de som kör för fort.Dan_Johansson skrev:
Är du säker på att systemet använder bilens hastighetsmätare som backup?oden21 skrev:
Svaret på om man får en räkning direkt i brevlådan är: Troligtvis inte vid möte under färd.
Tekniskt sett har Titan-systemet stöd för ett ATK-läge (rullande fartkamera), men i praktiken väljer polisen nästan alltid att stoppa bilen manuellt vid en rörlig mätning. Det handlar om rättssäkerhet; att bevisa en exakt hastighet vid ett möte i 100 km/h är juridiskt svårt om man inte identifierar föraren på plats.
Min bedömning är att den automatiserade 'brevlåde-modellen' främst kommer att användas när polisbilen står stilla. Då fungerar den som en vanlig fartkamera och de tekniska felkällorna minimeras.
Gällande genomsnittsmätning (sträckmätning) är svaret nej. Svenska politiker har sagt nej av integritetsskäl och på grund av vårt strikta föraransvar – polisen måste kunna bevisa vem som körde vid den exakta tidpunkten.
(Som tidigare nämnt har jag tagit hjälp av AI för att strukturera fakta och granska inlägget.)
Tekniskt sett har Titan-systemet stöd för ett ATK-läge (rullande fartkamera), men i praktiken väljer polisen nästan alltid att stoppa bilen manuellt vid en rörlig mätning. Det handlar om rättssäkerhet; att bevisa en exakt hastighet vid ett möte i 100 km/h är juridiskt svårt om man inte identifierar föraren på plats.
Min bedömning är att den automatiserade 'brevlåde-modellen' främst kommer att användas när polisbilen står stilla. Då fungerar den som en vanlig fartkamera och de tekniska felkällorna minimeras.
Gällande genomsnittsmätning (sträckmätning) är svaret nej. Svenska politiker har sagt nej av integritetsskäl och på grund av vårt strikta föraransvar – polisen måste kunna bevisa vem som körde vid den exakta tidpunkten.
(Som tidigare nämnt har jag tagit hjälp av AI för att strukturera fakta och granska inlägget.)
Redigerat:
Bra fråga! För att förtydliga: Systemet använder inte den vanliga hastighetsmätaren på instrumentbrädan.useless skrev:
Däremot är Titan-systemet integrerat med polisbilens CAN-bus. Det hämtar rådata direkt från fordonets egna sensorer (t.ex. hjulsensorerna) för att i nästan realtid verifiera den hastighet som markradarn mäter upp.
Jag skriver 'nästan' eftersom ett samplat digitalt system aldrig kan vara sann realtid; det finns alltid en inneboende latens i signalbehandlingen. Det är just här min poäng om 'margin stacking' (felsummering) blir så viktig:
- Markradarn påverkas av yttre faktorer som regn, slask eller 'skuggeffekter' från större fordon vid möte.
- Hjuldatan via CAN-bussen påverkas av variabler som däckslitage och däcktryck.
Det är viktigt att skilja på detta och t.ex. vårdslöshet i trafik. Där kan polismannens observation av den vanliga hastighetsmätaren absolut användas som bevis för att någon kört uppenbart trafikfarligt. Men när det gäller en specifik hastighetsöverträdelse krävs en teknisk exakthet som jag menar är svår att garantera 'utom rimligt tvivel' med så snäva marginaler i en rörlig miljö.
Det handlar inte om något val, det är så lagstiftningen ser ut idag. Ska polisbilen automatiskt samla in personuppgifter och lagföra föraren ställs det krav på information i förväg och skyltning vilket inte funkar med en ambulerade kamera.oden21 skrev:
Svaret på om man får en räkning direkt i brevlådan är: Troligtvis inte vid möte under färd.
Tekniskt sett har Titan-systemet stöd för ett ATK-läge (rullande fartkamera), men i praktiken väljer polisen nästan alltid att stoppa bilen manuellt vid en rörlig mätning. Det handlar om rättssäkerhet; att bevisa en exakt hastighet vid ett möte i 100 km/h är juridiskt svårt om man inte identifierar föraren på plats.
Men lagstiftningen kan såklart ändras i framtiden.
Helt rätt tänk!useless skrev:
Det är en mycket viktig distinktion. Den nuvarande lagstiftningen (bl.a. kravet på skyltning vid automatisk mätning) är ju faktiskt en av våra viktigaste spärrar för att upprätthålla just rättssäkerheten och skydda mot massövervakning.
Min poäng är att om man i framtiden skulle ändra lagstiftningen för att tillåta detta, så flyttas problemet från det juridiska till det tekniska.
Då landar vi i det jag belyst tidigare: att garantera en exakt mätning med endast 3 km/h marginal i en rörlig miljö – där man ska synka markradar med hjuldata via CAN-buss i nästan realtid (med de inneboende latenser som finns i samplade digitala system) – är extremt svårt.
Det är nog en kombination av dessa juridiska hinder och de tekniska mätosäkerheterna som gör att det personliga stoppet på plats fortfarande är, och bör vara, guldstandarden för trafikövervakning.