Plötsligt sinad brunn efter att grannen anlagt en bevattningsdamm

[13th Marine]

Det var ett skämt... 👍

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[elpaco]

Kan du prata med grannen och förklara vad som hänt. En lösning är att de förser dig med en anslutning mot deras damm och att du får fritt vatten från dem. Om det bara är din bevattningsbrunn så kan ske det är ok lösning för alla utan att blanda in byråkratin.

Men kanske inte så bra ändå. TS har förlorat sitt eget vatten, vilket nog sänker värdet på fastigheten. Samtidigt så skulle den alternativa lösningen vila på vad grannen gör med sin mark i framtiden, och vem som äger den.

 

[elpaco]

3. Efter att ha pratat med länsstyrelsen så vill de starta ett tillsynsärende

Jag skall ha ett möte med ägaren imorgon så får vi hoppas att vi kan få en lösning på detta utan att behöva blanda in myndigheterna.

Jag tycker du sköter det här helt rätt, men har du inte redan blandat in myndigheterna? De skall ju göra tillsyn .. Lite sent för en lösning bara er mellan.

 

[Carex]

Men kanske inte så bra ändå. TS har förlorat sitt eget vatten, vilket nog sänker värdet på fastigheten. Samtidigt så skulle den alternativa lösningen vila på vad grannen gör med sin mark i framtiden, och vem som äger den.

Ja, det är ju en av de stora sakerna här. Att de förser oss med vatten från deras damm är ju en ok lösning, sålänge de står för alla extrakostnader och det gäller i all evighet. Svårt att få till ett sånt avtal dock…

 

[Carex]

Jag tycker du sköter det här helt rätt, men har du inte redan blandat in myndigheterna? De skall ju göra tillsyn .. Lite sent för en lösning bara er mellan.

Nja, länsstyrelsen sade att de ville att jag kom in med en begäran om tillsyn innan de agerade. Sen så kanske de ändrar sig och startar ett ändå, men den ”risken” var jag villig och ta.

 

[Carex]

Fast en kulvert och en åder är i mina ögon inte samma sak, den ena är mänskligt konstruerad och den andra naturligt.

Många åkrar är idag utdikade med nedgrävda kulvertar.

Här kan man se mer över dikningsföretag i skåne:
[länk]
Bifogar en bild över aktuellt område

Jag kan bekräfta att vår brunn ligger i direkt anslutning till ett av dikningsföretagen på kartbilden. Men i en av ansökningarna finns en annan översikt med där vår fastighet ligger inom ”avrinningsområden” som det kallas där. Men jag misstänker också att den skissen är gjord med ett visst mån av magkänsla och killgissande.

 

[Myrkott]

Tänk nu efter lite. Om det vore som du säger, så var det ju bara att sätta spaden i marken och gräva. Det skulle finnas lika mycket vatten, vart man än grävde. Menar du även att det inte finns något som heter vattenåder? Det kanske inte ens finns källor, enligt dig. Det kanske också bara är ett naturligt hål i marken, där grundvattner kommer upp😄.

Nej, det finns inget som heter vattenåder så det är rätt uppfattat. Grundvatten finns överallt på ett visst djup. Men grundvattenytan befinner sig olika nära markytan på olika ställen.

 

[elmont]

Tänk nu efter lite. Om det vore som du säger, så var det ju bara att sätta spaden i marken och gräva. Det skulle finnas lika mycket vatten, vart man än grävde. Menar du även att det inte finns något som heter vattenåder? Det kanske inte ens finns källor, enligt dig. Det kanske också bara är ett naturligt hål i marken, där grundvattner kommer upp😄.

Ja källor är precis som du skriver, ett hål i marken där grundvatten kommer upp.
https://www.sgu.se/om-geologi/vatten/

 

[Pär Sköld]

Ja källor är precis som du skriver, ett hål i marken där grundvatten kommer upp.
[länk]

Man kanske skall tillägga att källor är hål i marken fyllda med material som har högre genomströmning än omgivande material. Så att när man tar upp vatten från en källa (eller om den sträcker sig ända till marknivån och rinner ut av sig själv) bildar omgivande terräng ett övertryck på grundvattnet och fyller källan, kontinuerligt så länge det finns grundvatten att tillgå. Marktrycket kan trycka upp vattnet i källan mycket högre än grundvattennivån. Jämför med att du skulle sätta ett sugrör i en vattenballong, typ.

Källan kan ha tillströmningskanaler som vi brukar kalla vattenåder.

Och här kommer världens största brasklapp: min förklaring och mina ordval är lekemanammässiga, givetvis heter det inte som jag skrev, vilket jag säkert kommer bli upplyst om

 

[Daniel 109]

Det är inte bara ordvalet som är lekmannamässigt. Informationen stämmer inte heller. Du behöver inte ha avvikande markmaterial för att få en källa. Inte heller fins det minsta likhet med vattenballonger.

 

[Genomklok]

Trots din brasklapp måste jag påpeka att du inte bara använder fel ord utan också har koncepten fel.

Man kanske skall tillägga att källor är hål i marken fyllda med material som har högre genomströmning än omgivande material.

Möjligen, men inte nödvändigtvis. Oftast är nog marken hyggligt homogen lokalt, det har mer med topografin att göra.

Så att när man tar upp vatten från en källa (eller om den sträcker sig ända till marknivån och rinner ut av sig själv)

Källor är per definition en plats där grundvattnet bryter markytan.

bildar omgivande terräng ett övertryck på grundvattnet och fyller källan,

Markens tryck behöver vi inte blanda in. Det är grundvattentrycket som har betydelse. Topografin och geologin styr.

kontinuerligt så länge det finns grundvatten att tillgå. Marktrycket kan trycka upp vattnet i källan mycket högre än grundvattennivån.

Du kan ha artesiskt grundvatten, när trycknivån är över markytan. Det behöver inte vara samma som att du har en källa. Vattnet i källan är, också per definition, på grundvattennivån.

Jämför med att du skulle sätta ett sugrör i en vattenballong, typ.

Vet inte riktigt vad denna liknelse skulle motsvara...

Källan kan ha tillströmningskanaler som vi brukar kalla vattenåder.

Som sagts tidigare i den här tråden. Vattnet flödar mer eller mindre fritt i hela markvolymen. Visst kan det finnas stråk som har högre hydraulisk konduktivitet än andra, men någon åder i betydelsen underjordisk bäck finns sällan. Det närmaste man kommer är väl i rullstensåsar.

Och här kommer världens största brasklapp: min förklaring och mina ordval är lekemanammässiga, givetvis heter det inte som jag skrev, vilket jag säkert kommer bli upplyst om

Och nu blev du det 🙂

 

[TRJBerg]

Trots din brasklapp måste jag påpeka att du inte bara använder fel ord utan också har koncepten fel.

Möjligen, men inte nödvändigtvis. Oftast är nog marken hyggligt homogen lokalt, det har mer med topografin att göra.

Källor är per definition en plats där grundvattnet bryter markytan.

Markens tryck behöver vi inte blanda in. Det är grundvattentrycket som har betydelse. Topografin och geologin styr.

Du kan ha artesiskt grundvatten, när trycknivån är över markytan. Det behöver inte vara samma som att du har en källa. Vattnet i källan är, också per definition, på grundvattennivån.

Vet inte riktigt vad denna liknelse skulle motsvara...

Som sagts tidigare i den här tråden. Vattnet flödar mer eller mindre fritt i hela markvolymen. Visst kan det finnas stråk som har högre hydraulisk konduktivitet än andra, men någon åder i betydelsen underjordisk bäck finns sällan. Det närmaste man kommer är väl i rullstensåsar.

Och nu blev du det 🙂

Menar du att allt vatten i som kommer i dagen är grundvatten, t ex sjöar, floder och träsk?
Om inte - vad är de så?

 

[Genomklok]

Menar du att allt vatten i som kommer i dagen är grundvatten, t ex sjöar, floder och träsk?
Om inte - vad är de så?

Det är precis det jag menar, fast hade kanske uttryckt det lite annorlunda.

Ytvatten och grundvatten står ju i kontakt med varandra. Om du gräver någon meter från stranden kommer du att upptäcka att grundvattennivån där (i allt väsentligt) är samma som nivån i ytvattnet. Det är grundvatten som strömmar till (eller möjligen från) ytvattnet. Men när det kommer över mark kallar vi det förstås inte grundvatten längre.