20 774 läst ·
57 svar
21k läst
57 svar
Plötsligt sinad brunn efter att grannen anlagt en bevattningsdamm
Till den nivån att Naturvårdsverket har lyft det som ett av tre fokusområden för tillsyn av vattenverksamheter under 2022-25.Unikt namn skrev:
https://www.naturvardsverket.se/vag...alken-2022-2025/fokusomrade-vattenverksamhet/
Om TS har sin brunn i en sandådra och Grannen har satt en pump i samma ådra dränerar ju grannen ådran (och brunnen) om denne pumpar upp mer vatten än omgivande mark släpper vatten till ådran.G Genomklok skrev:
Du har så klart rätt i att grundvattnet finns överallt men det blir ju olika tillgängligt för alla, i olika stora kvantiteter över en specifik tid beroende på omständigheter i jorden.
Två brunnar placerade bredvid varandra borrade på samma djup ner i samma grundvatten kan ju ha helt olika kapacitet beroende på jordmån, eller hur?
TS egen brunn används enligt utsago för "stallet och bevattning". Räknas hästarnas vatten till fastighetens husbehov? Och behöver TS själv det tillstånd du nämner eftersom TS också har sin brunn för just bevattning?G Genomklok skrev:
Eller går det under 11 kap 12 §? Och hur bevisas att det egna uttaget inte har någon påverkan?
Jag tror inte vi tycker så olika egentligen, i alla fall om du med ådra menar akvifär. Vi antog ovan att grannens brunn var borrad, dvs i berg, så det tillkommer en del komplexitet bara av det. Men vi vet förstås inget om geologin just här än.Pär Sköld skrev:
Om TS har sin brunn i en sandådra och Grannen har satt en pump i samma ådra dränerar ju grannen ådran (och brunnen) om denne pumpar upp mer vatten än omgivande mark släpper vatten till ådran.
Du har så klart rätt i att grundvattnet finns överallt men det blir ju olika tillgängligt för alla, i olika stora kvantiteter över en specifik tid beroende på omständigheter i jorden.
Två brunnar placerade bredvid varandra borrade på samma djup ner i samma grundvatten kan ju ha helt olika kapacitet beroende på jordmån, eller hur?
Ja, de geologiska termerna kan jag inte, inte mitt områdeG Genomklok skrev:
I undantaget i 11 kap. 11 § MB anges att uttaget ska avse "husbehov". Jag kan inte spontant dra mig till minnes någon vägledande dom, men det har uttolkats i vägledningar av HaV bland annat att det är giltigt för vatten till gårdens djur. Ett lagförslag remitterades nu under våren där det föreslogs att införa en volymgräns för undantaget i 11.11 MB. Får se vad som händer med det.A Alexander HB skrev:TS egen brunn används enligt utsago för "stallet och bevattning". Räknas hästarnas vatten till fastighetens husbehov? Och behöver TS själv det tillstånd du nämner eftersom TS också har sin brunn för just bevattning?
Eller går det under 11 kap 12 §? Och hur bevisas att det egna uttaget inte har någon påverkan?
Att fylla poolen eller till bevattning ingår dock inte. Det får i princip alltså utföras med hänvisning till 12 § i samma kapitel, om det är möjligt i övrigt.
Det går såklart att visa med rimlig säkerhet vilken påverkan ett vattenuttag har. Övervakning av grundvattennivån i omgivningen är väl en bra start, ihop med grundläggande kännedom om geologin. Komplettera med en väl designad provpumpning så är du troligen hemma. Men det är förstås mer avancerat än vad som normalt behövs för en enskild brunn.
Tänk nu efter lite. Om det vore som du säger, så var det ju bara att sätta spaden i marken och gräva. Det skulle finnas lika mycket vatten, vart man än grävde. Menar du även att det inte finns något som heter vattenåder? Det kanske inte ens finns källor, enligt dig. Det kanske också bara är ett naturligt hål i marken, där grundvattner kommer upp😄.M Myrkott skrev:
1. Ja, precis.A AG A skrev:Tänk nu efter lite. 1. Om det vore som du säger, så var det ju bara att sätta spaden i marken och gräva. 2. Det skulle finnas lika mycket vatten, vart man än grävde. 3. Menar du även att det inte finns något som heter vattenåder? 4. Det kanske inte ens finns källor, enligt dig. Det kanske också bara är ett naturligt hål i marken, där grundvattner kommer upp😄
2. Njae, kanske inte lika mycket. Beror förstås på hur djupt du tänkt gräva.
3. Det finns jordarter med högre och lägre hydraulisk konduktivitet och olika magasinsförmåga. Just åder implicerar någon form av underjordisk flod som bara finns på väldigt specifika platser. Om det är så du menar, så i huvudsak nej.
4. Ja. Källor finns och är ett naturligt hål i marken där grundvatten kommer upp. Det är naturliga utströmningsområden, precis som tex bäckar. De finns också, om du undrar.
Det är lite för långt att förklara allt här. Men läs boken och återkom sen.
https://www.adlibris.com/se/bok/gru...ljgCxg6bLvCNx7wOQ0KsFnJuPAEv9qXIaAjcNEALw_wcB
För att lösa ditt problem.
Samla allt dräneringsvatten från takrännor och mark till en dränerinsbrunn på din mark.
Bygg en dam som kan spara 400 liter per kvadratmeter du vill odla. och du har säkrat din bevattning.
Det är nämligen så finurligt att vi har balans mellan regn och avdunstning.
"Hugg ner björk och asp på tomten då de tar ohemult mycket vatten."
Hälsa glatt på grannen och var nöjd!!
Samla allt dräneringsvatten från takrännor och mark till en dränerinsbrunn på din mark.
Bygg en dam som kan spara 400 liter per kvadratmeter du vill odla. och du har säkrat din bevattning.
Det är nämligen så finurligt att vi har balans mellan regn och avdunstning.
"Hugg ner björk och asp på tomten då de tar ohemult mycket vatten."
Hälsa glatt på grannen och var nöjd!!
Hej alla,
Några korta uppdateringar:
Vi har under några dagar uppmätt tillrinningen till brunnen som nu ligger på 0.22 l/minut, detta kan jämföras med Juni förra året (då det var extremt torrt) då vi hade en tillrinning på ca. 2.3 l/minut.
Efter att ha läst igenom alla ansökningar och överklaganden som jag fått tag på så finns det ett par intressanta saker att ta reda på:
1. Länsstyrelsen ville begränsa uttaget under maj-september - detta överklagades och mark- och miljödomstolen fastslog en kompromiss där uttag är tillåtet med särskild prövning. Vi vet att de har pumpat vatten i maj, men länsstyrelsen verkar inte ha gett något sådant tillstånd.
2. Tillståndet gäller enbart för pumpning av ytvatten som dräneras via ett underjordiskt kulvertsystem ifrån ett avrinningsområde där vi ingår. Så det rör sig alltså inte om någon brunn.
3. Efter att ha pratat med länsstyrelsen så vill de starta ett tillsynsärende då de verkar anse att det är troligt att de möjligtvis ändå pumpar grundvatten. Dels då den äldre bevattningsdammen fylldes med grundvatten, dels då vår brunn som ligger högre har grundvatten men också då de nära liggande (20-talet meter) märgelgravarna är vattenfyllda året runt (antagligen grundvatten).
4. Länsstyrelsen påpekade att det i den ursprungliga ansökan inte nämnts några märgelgravar som ju är biotopskyddade och därför skulle krävt en bättre utredning.
Så slutsatsen är väl att det är troligt att det är de som har orsakad någon form av problem med grundvattnet som lett fram till detta. Jag skall ha ett möte med ägaren imorgon så får vi hoppas att vi kan få en lösning på detta utan att behöva blanda in myndigheterna.
Jag kommer fortsätta uppdatera här tills saken är löst. Brunnar som sinar på grund av ökat bevattningsbehov i lantbruket lär bli allt mer vanligt och då kan det vara bra att ha någon form av referens kring hur processen kan gå till, särskilt om det skulle behöva dras genom en rättsprocess.
Några korta uppdateringar:
Vi har under några dagar uppmätt tillrinningen till brunnen som nu ligger på 0.22 l/minut, detta kan jämföras med Juni förra året (då det var extremt torrt) då vi hade en tillrinning på ca. 2.3 l/minut.
Efter att ha läst igenom alla ansökningar och överklaganden som jag fått tag på så finns det ett par intressanta saker att ta reda på:
1. Länsstyrelsen ville begränsa uttaget under maj-september - detta överklagades och mark- och miljödomstolen fastslog en kompromiss där uttag är tillåtet med särskild prövning. Vi vet att de har pumpat vatten i maj, men länsstyrelsen verkar inte ha gett något sådant tillstånd.
2. Tillståndet gäller enbart för pumpning av ytvatten som dräneras via ett underjordiskt kulvertsystem ifrån ett avrinningsområde där vi ingår. Så det rör sig alltså inte om någon brunn.
3. Efter att ha pratat med länsstyrelsen så vill de starta ett tillsynsärende då de verkar anse att det är troligt att de möjligtvis ändå pumpar grundvatten. Dels då den äldre bevattningsdammen fylldes med grundvatten, dels då vår brunn som ligger högre har grundvatten men också då de nära liggande (20-talet meter) märgelgravarna är vattenfyllda året runt (antagligen grundvatten).
4. Länsstyrelsen påpekade att det i den ursprungliga ansökan inte nämnts några märgelgravar som ju är biotopskyddade och därför skulle krävt en bättre utredning.
Så slutsatsen är väl att det är troligt att det är de som har orsakad någon form av problem med grundvattnet som lett fram till detta. Jag skall ha ett möte med ägaren imorgon så får vi hoppas att vi kan få en lösning på detta utan att behöva blanda in myndigheterna.
Jag kommer fortsätta uppdatera här tills saken är löst. Brunnar som sinar på grund av ökat bevattningsbehov i lantbruket lär bli allt mer vanligt och då kan det vara bra att ha någon form av referens kring hur processen kan gå till, särskilt om det skulle behöva dras genom en rättsprocess.
Spännande! "underjordiskt kulvertsystem ifrån ett avrinningsområde där vi ingår" låter som det borde både märkas och synas över ett större område när man anlägger det(?) Annars får man ju spränga sig fram djupt nere i berget men det gör man väl helst inte med den ganska porösa berggrund som oftast finns under slätterna i Skåne. Så det finns alltså en vattendom men den är behäftad med felaktigheter i ansökan. Fint att Länsstyrelsen startar ett tillsynsärende. Kanske kan de analysera vattnet i dammarna vid rätt tidpunkt på året och slå fast om det är ytvatten eller grundvatten?
G Genomklok skrev:
@Genomklok det verkar inte bättre än att det faktiskt fanns "vattenådror" här...du får ge @Pär Sköld och @AG A rätt! 😂C Carex skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 715 inlägg
Fast en kulvert och en åder är i mina ögon inte samma sak, den ena är mänskligt konstruerad och den andra naturligt.
Många åkrar är idag utdikade med nedgrävda kulvertar.
Här kan man se mer över dikningsföretag i skåne:
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=67ddc48a71184e899b1b1f6d4066b2fb
Bifogar en bild över aktuellt område
Många åkrar är idag utdikade med nedgrävda kulvertar.
Här kan man se mer över dikningsföretag i skåne:
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=67ddc48a71184e899b1b1f6d4066b2fb
Bifogar en bild över aktuellt område

