Självbyggare
· Stockholm
· 8 594 inlägg
En bra utförd plintgrund är inte farlig. Men är den inte bra utförd kan den förstås också drabbas av problem.
Ja det kan blåsa in löv där, men eftersom den är så öppen så torkar dessa för det mesta snabbt och fukten ventlieras bort. Vad beträffar kyla så är det ju precis så väggar och tak är utförda - kondens sker i de fallen på utsidan. Samma här med en plintrgrund: Pga öppenheten så torkar detta ut snabbt och orsakar inte angrepp (iaf i mindre utsträckning än vid fuktansamling vid för dålig ventilation).
De avsnitt i BBR som står tidigare i tråden varken säger ngt om eller kan appliceras rakt av på en plintgrund, samma krav gäller ju för alla grundtyper.
Det finns som vanligt många olika åsikter om för- och nackdelar.
Nedanstående ref säger tex:
"Plintgrund möglar trots ventilation","På grund av det stora genomflödet av luft är plintgrunden inte lika utsatt för mögel som andra konstruktioner" och "En plintkonstruktion behöver i regel inte underhållas men bör hållas under uppsikt. Vid minsta tecken på mögel eller liknande bör man ta reda på orsaken"
http://www.lfs-web.se/plintgrund.htm
http://www.villaaktuellt.se/del-6-fuktproblem-i-sommarstugans-husgrund
http://www.traguiden.se/konstruktio...grundlaggning/grundlaggning/oppen-plintgrund/
Och det finns två väldigt stora fördelar med kall plintgrund som jag ser det:
1. Ingen aktiv ventilation/värme behövs (bra för sommarstugor utan el, eller som skall kallställas)
2. Det är lättåtkomligt och lätt att se begynnande angrepp mkt tidigt - och då får man förstås undersöka och åtgärda orsaken...
I mitt fall (har plintgrun på sommarstugan) var det tre faktorer som avgjorde (platta var inget alternativ):
1. Lätt att anlägga själv
2. Lätt att hålla koll på
3. Låga risker (vs krypgrund) vid kallställning/ingen ström)
/K
Ja det kan blåsa in löv där, men eftersom den är så öppen så torkar dessa för det mesta snabbt och fukten ventlieras bort. Vad beträffar kyla så är det ju precis så väggar och tak är utförda - kondens sker i de fallen på utsidan. Samma här med en plintrgrund: Pga öppenheten så torkar detta ut snabbt och orsakar inte angrepp (iaf i mindre utsträckning än vid fuktansamling vid för dålig ventilation).
De avsnitt i BBR som står tidigare i tråden varken säger ngt om eller kan appliceras rakt av på en plintgrund, samma krav gäller ju för alla grundtyper.
Det finns som vanligt många olika åsikter om för- och nackdelar.
Nedanstående ref säger tex:
"Plintgrund möglar trots ventilation","På grund av det stora genomflödet av luft är plintgrunden inte lika utsatt för mögel som andra konstruktioner" och "En plintkonstruktion behöver i regel inte underhållas men bör hållas under uppsikt. Vid minsta tecken på mögel eller liknande bör man ta reda på orsaken"
http://www.lfs-web.se/plintgrund.htm
http://www.villaaktuellt.se/del-6-fuktproblem-i-sommarstugans-husgrund
http://www.traguiden.se/konstruktio...grundlaggning/grundlaggning/oppen-plintgrund/
Och det finns två väldigt stora fördelar med kall plintgrund som jag ser det:
1. Ingen aktiv ventilation/värme behövs (bra för sommarstugor utan el, eller som skall kallställas)
2. Det är lättåtkomligt och lätt att se begynnande angrepp mkt tidigt - och då får man förstås undersöka och åtgärda orsaken...
I mitt fall (har plintgrun på sommarstugan) var det tre faktorer som avgjorde (platta var inget alternativ):
1. Lätt att anlägga själv
2. Lätt att hålla koll på
3. Låga risker (vs krypgrund) vid kallställning/ingen ström)
/K
Redigerat:
Kan hålla med om att bra plintgrund inte är farlig.klaskarlsson skrev:
Men tillbaka till problemet alla normalt konstruerade plintgrunder är inte bra.
Så länge det finns fuktkänsligt material i bjälklaget finns det en risk att det bildar fuktskador. Därav riskkonstruktion.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 594 inlägg
Men å andra sidan finns det hundratusentals hus som klarar sig utan problem, och har så gjort i decennier - trots, enligt moderna definitioner på riskbenägen grundskonstruktion...Traume skrev:
Problemet är att vi vill ha regler som gäller alltid - även vid förhållanden där man normalt sett egentligen inte skulle bygga hus (tex leråkrar osv). Så i väldigt många fall funkar grundkonstruktioner som är "icke optimala" - men i andra fall måste man ha en perfekt utförd lågriskonstruktion för att inte snabbt få problem...
Min egen stuga har nu stått i 8 år med öppen plintgrund (mellan 1- 1.5 m över morän i sluttning) utan problem (i form av lukt/synlig fukt osv).
Och det var ju också en faktor vid val av grudn: Hur ser marken ut - man kan inte välja grund generellt anser jag. Och OM man bygger på mark/i område (tex kustnära) som är okänd/eller känt problematisk, ja DÅ skall man välja en grund som klarar det (minimera risken). Och sedan är det förstås syftet: Sommarstuga är lite annat än helårsvilla. Vilken typ av uppvärmning har man etc.
Bygger man en enkelstuga med kamin och solceller så är det inte realistiskt med en varmgrund,
/K
Är det inte bättre att du visar lite fakta om att en plintgrind är en säkerkomstruktion?Polos skrev:
I.o.m att jag påvisat fakta både från bbr, fuktskadeutredare, försäkringsbolag m.m.
Utan att du begriper.
Så upp till bevis. Visa att plintgrundar är säkra. Och nu inte av nån tyckare från nåt forum, utan tillförlitliga fakta.
Redigerat:
Men om du läser tex. Boverkets utredning jag länkat till där dom kommit fram till att 25% av sveriges Krypgrunder( som omfattar plint/ kryp/ torpar grunder) är fuktskadade och att 6% av grunderna från 1995-2005 är skadade , hur kan du då säga att jag hittar på?
Som du läste i boverkets rapport om krypgrunder (som det står avser plint/kryp och torpargrunder) tillhör dom samma kategori.
Men här kommer lite fakta om plintgrund.
Krypgrund
Krypgrunden är en grundläggning med ett mellanrum mellan grundbotten och trossbotten, som ofta används för installationer av till exempel fjärrvärme, avlopp, antennförbindelser. Den äldre oskyddade krypgrunden anses som en riskkonstruktion och har drabbats av mögel och röta. I Sverige har uteluftsventilerade krypgrunder varit ett vanligt sätt att grundlägga före 1940-talet och senare även under mitten av 1960-talet. Under 1980-talet, mellan åren 1982 och 1991 byggdes 250 000 småhus, 25 procent av det totala antalet var försedda med krypgrund. Under 90-talet byggdes mer än hälften av husen på krypgrund till följd av uppmärksamheten kring fuktproblem med dåvarande konstruktionen vid platta på mark. På senare år har det svängt så att ca 30% av husen byggts med krypgrund, denna gång efter det att den oskyddade krypgrundens fuktproblem uppmärksammats i forskningsrapporter och media. En krypgrund är byggd med en kryphöjd om minst 60 cm. I äldre konstruktioner kan det vara lägre, eller obetydlig höjd mellan grundbotten och bjälklag. I större byggnader läggs ofta ett dike igenom grunden som används vid underhållsarbeten. I likhet med andra äldre konstruktioner av grundläggningar har den haft fuktproblem, framför allt i och med avsaknaden av isolering och ångspärr mot grundbotten och grundmur. Vid fall med fukt i befintliga konstruktioner finns flera möjliga åtgärder, se huvudartikel om krypgrund. Vid nybyggnad av grunder kan det vara viktigt att utföra en fuktsäkerhetsprojektering för att minska framtida risker med fukt. Andra exempel på en krypgrund är torpargrund eller plintgrund.
Men här kommer lite fakta om plintgrund.
Krypgrund
Krypgrunden är en grundläggning med ett mellanrum mellan grundbotten och trossbotten, som ofta används för installationer av till exempel fjärrvärme, avlopp, antennförbindelser. Den äldre oskyddade krypgrunden anses som en riskkonstruktion och har drabbats av mögel och röta. I Sverige har uteluftsventilerade krypgrunder varit ett vanligt sätt att grundlägga före 1940-talet och senare även under mitten av 1960-talet. Under 1980-talet, mellan åren 1982 och 1991 byggdes 250 000 småhus, 25 procent av det totala antalet var försedda med krypgrund. Under 90-talet byggdes mer än hälften av husen på krypgrund till följd av uppmärksamheten kring fuktproblem med dåvarande konstruktionen vid platta på mark. På senare år har det svängt så att ca 30% av husen byggts med krypgrund, denna gång efter det att den oskyddade krypgrundens fuktproblem uppmärksammats i forskningsrapporter och media. En krypgrund är byggd med en kryphöjd om minst 60 cm. I äldre konstruktioner kan det vara lägre, eller obetydlig höjd mellan grundbotten och bjälklag. I större byggnader läggs ofta ett dike igenom grunden som används vid underhållsarbeten. I likhet med andra äldre konstruktioner av grundläggningar har den haft fuktproblem, framför allt i och med avsaknaden av isolering och ångspärr mot grundbotten och grundmur. Vid fall med fukt i befintliga konstruktioner finns flera möjliga åtgärder, se huvudartikel om krypgrund. Vid nybyggnad av grunder kan det vara viktigt att utföra en fuktsäkerhetsprojektering för att minska framtida risker med fukt. Andra exempel på en krypgrund är torpargrund eller plintgrund.
Sen om man i folkmun anser att plintgrund är en typ av grundläggning och krypgrund är en typ, kan jag inte hjälpa.
Sen kan jag hålla med om att det är så man brukar benämna dom, men plintgrund ligger ändå inom kategorin krypgrund.
Sen kan jag hålla med om att det är så man brukar benämna dom, men plintgrund ligger ändå inom kategorin krypgrund.
Administrator
· Skåne
· 8 687 inlägg
Jag har raderat otrevliga inlägg. I Byggahus forum diskuterar vi sakligt utan att gå till personangrepp.